Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelstjänstemannaförbundet - Handelsträdgård - Handelsundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84/ Handelsträdgård—Handelsundervisning 848
(TCO). 1940 bildade förbundet
Handelstjänste-männens erkända arbetslöshetskassa.
Handelsträdgård, se Trädgård.
Handelsundervisning av mera självständig,
kommersiell karaktär är av relativt sent datum.
Sålunda kommo först i slutet av 1700-talet
handelsskolor till stånd. Den mest betydelsefulla av
dessa var den s. k. handelsakad. i Hamburg,
som fick tjäna som föredöme för åtskilliga andra
skolor, bl. a. även i Sverige. Undervisningen i
dessa äldre handelsskolor bedrevs vanl. på så sätt,
att eleverna fingo öva sig i förekommande
kon-torsgöromål vid särskilda, för ändamålet
upprättade s. k. mönsterkontor. Det var dock
först i mitten och framför allt i slutet av
1800-talet och början av 1900-talet, som behovet av ett
mera utvecklat undervisningsväsen gjorde sig
kännbart på det kommersiella området, först och
främst förorsakat av den snabba utvecklingen av
handeln och näringslivet i övrigt. De mer och
mer komplicerade företeelserna på det
ekonomiska området gjorde det nödvändigt att inrätta
läroanstalter för mera vetenskapliga studier
(han-delshögsk. och kommersiella avd. vid univ.). I
flera länder tillkommo närmast före och efter
sekelskiftet dyl. högre undervisningsanstalter.
Handelshögskolor. I fråga om den
högsta h. har Tyskland länge betraktats som
föregångslandet. Den första handelshögsk.
inrättades 1898 i Leipzig. Numera finnas fristående
handelshögsk. i stort antal, och därjämte kunna
handelshögskolemässiga studier bedrivas vid
flera univ. I Österrike märkes
Handelshoch-schule für Welthandel i Wien, i S c h w e iz
Handelshochschule S:t Gallen jämte ekonomiska
fakulteter vid flera univ. Även Frankrike
har fristående handelshögsk. (écoles des hautes
éludes commerciales) vid sidan av univ. I E n
g-1 a n d äro de högre ekonomiska studierna
förlagda till univ., vilket även gäller Förenta
staterna, där undervisningen ofta präglas av
långt driven specialisering. Danmark har
handelshögsk. i Köpenhamn, Norge i Bergen och
F i n 1 a n d i Helsingfors (såväl svensk som finsk)
och Äbo (i anslutning till Äbo akad.). De i
Sverige befintliga handelshögsk., i
Stockholm och Göteborg, voro från början organiserade
i huvudsak efter tyskt mönster. Den förra
tillkom 1909, under det att den senare började sin
egentliga verksamhet först 1923 men hade en
föregångare i de sedan 1915 existerande
handels-högskolekurserna. I motsats till univ. och en del
specialhögsk. äro handelshögsk. ej egentliga
stats-inst. utan till största delen baserade på
donationsmedel. De åtnjuta emellertid statsunderstöd, och
K.m:t tillsätter ordf, i styrelserna och stadfäster
prof.-utnämning. I förvaltningshänseende lyda
handelshögsk. under Handelsdep. — Högsk:s
uppgift är att meddela vetenskaplig undervisning och
främja vetenskaplig forskning i sådana ämnen,
som för köpmän, industriledare o. a. personer med
verksamhet inom handel och industri äro av
grundläggande och praktisk betydelse.
Undervisningen bedrives genom föreläsningar, kurser och
seminarieövningar; sj älvständiga undersökningar
och arbeten krävas i regel för de högre betygen.
Handelshögsk :s undervisningsplan omfattar i
huvudsak följ, ämnen (vissa smärre olikheter
finnas mellan de båda högsk.): nationalekonomi,
företagsekonomi, rättsvetenskap, ekonomisk
geografi samt engelska, franska, tyska, spanska,
portugisiska och ryska språken. Två examina kunna
avläggas, näml, ekonomexamen och ekonomie
licentiatexamen. Examensfordringarna för
ekonomexamen äro något olika vid de båda
högsk. Vid Handelshögsk. i Stockholm skola i
examen ingå nationalekonomi, företagsekonomi,
minst ett av ämnena rättsvetenskap och ekonomisk
geografi samt ett främmande språk; antalet
be-tygsenheter i de icke språkliga ämnena skall
utgöra minst 4. I Göteborg äro fordringarna följ.:
godkänt betyg i minst nationalekonomi,
företagsekonomi, rättsvetenskap, ekonomisk geografi och
ett främmande språk; dessutom fordras en
kortare, praktisk kurs i ännu ett främmande språk,
som dock kan uteslutas av den, som i ett av de
fyra först nämnda ämnena erhållit 2
betygsenhe-ter; under samma villkor kan ett av ämnena
rättsvetenskap och ekonomisk geografi uteslutas
i st. f. omnämnda språkkurs. Avlagd
ekonomexamen medför rätt till titeln civilekonom.
Betr, fordringarna för ekonomie
licentiatexamen se d. o. Vid handelshögsk. kan
numera även disputationsprov för ekonomie
doktorsgrad avläggas. — För att vinna
inträde vid handelshögsk. fordras i regel att ha
avlagt studentexamen el. att ha varit inskriven vid
annan högsk. el. att ha erhållit godkänt
avgångsbetyg från under statens kontroll stående
han-delsläroverk el. från tekniskt gymnasium. — I
Stockholm finnas 10 och i Göteborg 5 prof.; vid
båda högsk. finnas dessutom ett stort antal andra
lärare (docenter, lektorer, speciallärare och bitr,
lärare). — Handelshögsk. i Stockholm har sedan
1926 egen byggnad, uppförd efter ritning av I.
Tengbom. — Även efter inrättandet av
handelshögsk. fortgå de förut omnämnda
handels-högskolekurserna i Göteborg, vilka ha
till uppgift att bereda tillfälle åt personer med
anställning i affärslivet att förvärva djupare
insikter i ekonomiska företeelser.
Högre handelsskolor. Härmed avses
skolor, som ge en allsidig och grundlig
merkantil utbildning och vilkas avgångsbetyg i regel
berättiga till inträde vid handelshögsk. Sverige har
12 högre handelsläroverk el., som de numera
officiellt kallas, handelsgymnasier, näml,
i Stockholm (3 skolor, Stockholms
handelsgym-nasium, även kallat Frans Schartaus handelsinst.,
Stockholms stads handelsgymnasium och
handels-gymnasiet vid Bar-Lock-inst.), Göteborg
(Göteborgs handelsinst.), Malmö, Norrköping,
Hälsingborg, Örebro, Gävle, Sundsvall, Umeå och
Kalmar. Det äldsta av dessa är Göteborgs
handelsinst., som upprättades 1826 och är Sveriges
äldsta bestående handelsskola. 1865 fick Sverige
sin andra merkantila skola, då kallad
Grosshan-delssocietetens i Stockholm handelsskola (Frans
Schartaus praktiska handelsinst.). övriga
handelsgymnasier ha tillkommit på 1900-talet. I
slu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
