Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarsköld, 1. Lorenzo - Hammarskjöld, 2. Carl Gustaf - Hammarskjöld, 3. Hugo - Hammarskjöld, 4. Hjalmar - Hammarskjöld, 5. Carl Gustaf - Hammarskiöld, 6. Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Hammarskjöld
808
varande tider, utkomna schole- och
undervisningsböcker” (1817) samt utgav Stiernhielm (1818)
och Stagnelius (1824—26).
H :s omfattande litterära alstring vittnar om
rik begåvning och stor initiativförmåga. Han
var stridbar och fördes livet igenom av en
absolut oegennyttig, lågande hänförelse för
romantikens idéer. Bristerna i hans verk
sammanhänga nära med förtj änsterna: övermåttet i kritik
och entusiasm med intensiteten i hans uppfattning,
de många misstagen och felen på hans delvis av
ekonomiska skäl beroende arbetsjäkt. Den
parodiska dikten ”Hammarspik”, i vilken Esaias
Tegnér hämnades på H. för dennes kritik av ”Nore”,
ger en vrångbild av H. — Litt.: G. Frunck,
”Bref rörande Nya skolans historia” (1886—92);
T. Ljunggren, ”L. H. som kritiker med särskild
hänsyn till hans förhållande till Tegnér” (1952).
2) Carl Gustaf H., den föreg:s brorsons
son, ämbetsman (1838—98), 1877 prof, i
nationalekonomi och finansrätt i Uppsala. 1880 ingick H.
som ecklesiastikminister i Posses ministär samt
kvarstod i denna befattning även i de följ,
ministärerna Thyselius och Themptander till
1888, då han blev justitieråd. H. var led. av A. K.
1879—81 och av F. K. 1894—97. Han var en
dugande ämbetsman och framträdande politiker
och utgav även flera goda avh.: ”Om lösdrifvare
och deras behandling” (1866), ”Om
grundskatternas upphäfvande el. aflösen” (s.å.), ”Om falsk
angifvelse och ärekränkning” (1875), ”Bidrag
till tolkning af k. förordningar . . . om
kommunalstyrelse” (1888).
3) Åke Hugo H., den föreg:s bror,
politiker, lanthushållare (1845—1937). Han
genomgick Konstakad:s byggnadsskola och verkade
sedan i sin hemtrakt, Norra Kalmar län, som
arkitekt och jordbrukare, sedan 1878 bosatt på
släktgodset Tuna. Han var led. av Andra
kammaren 1894—95 och 1903—08 samt av Första
kammaren 1909—18, vidare ordf, i landstinget
för Kalmar läns n. del 1909—18. I riksdagen
gjorde han sig känd som van och slagfärdig
debattör samt var i Andra kammaren en av de
ledande i det 1906 ur Lantmannapartiet utbrutna
Nationella framstegspartiet.. I ministären
Lindman var H. ecklesiastikminister från 29 maj
1906 till 4 juni 1909, då han avgick till följd
av Andra kammarens avvisande hållning mot
propositionen om lönereglering för prästerskapet. I
rösträttsfrågan hade han 1906 motionerat om
proportionella val även till Första kammaren.
4) Knut Hjalmar Leonard H., kusin till
H.2), rättslärd, ämbetsman, politiker (f. 1862 4/2).
Han blev docent i allmän och speciell privaträtt
i Uppsala 1886, e. 0. professor i speciell
privaträtt 1891, led. av Nya lagberedningen 1893 och
av Lagbyrån 1895, t. f. byråchef för lagärenden
s. å., revisionssekr. 1896. H. blev 1901
konsultativt statsråd i v. Otters ministär och var från 5
dec. chef för Justitiedep., tills ministären avgick 5
juli 1902. Några dagar därefter utnämndes H.
till president i Göta hovrätt. H. var
ecklesiastikminister i Lundebergs ministär 1905 och
därunder en av Sveriges fyra delegerade vid under-
handlingarna i Karlstad aug.—sept. om unionens
upplösning. Efter att 1905—1907 ha varit envoyé
i Köpenhamn utnämndes H. sistnämnda år till
landshövding i Uppsala län. Sedan Staaffs
ministär fallit på försvarsfrågan, bildade H. 17
febr. 1914 en ministär, vari han utom statsminister
även, till 15 aug. 1914, var lantförsvarsminister.
Om de mycket betydande personliga insatser H.
under sin orofyllda ämbetstid gjorde vid
försvarsfrågans lösning, utformandet av Sveriges
neutralitetspolitik under 1 :a världskriget och vid
ordnandet av folkhushållningen under kriget se
Sverige, historia. Sedan ministären avgått 30 mars
1917, tillbragte H. en
tid utanför den aktiva
politiken, tills han
1923 av högern
insattes i Första
kammaren, vilken han
tillhörde som vilde till
1938. H. har
därjämte utfört en mängd
särskilda uppdrag,
bl. a. som delegat vid
flera internationella
konferenser och som
led. av olika
kommittéer i
lagstiftningsfrågor m. m. Av
Perma
nenta skiljedomstolen i Haag var han led. 1904
—46. H. är en av samtidens främsta kännare av
internationell rätt och har utg. ”La neutralité en
général” (1924) samt ”Om fraktaftalet” (1896),
”Om grufregal och grufegendom” (1891). Han
invaldes i Svenska akad. 1918.
Som statsminister visade sig H. vara en
personlighet, som i flera drag ger intrycket av en
statsmannafigur från Sveriges stormaktstid. H.
fick i sällsynt grad mottaga vittnesbörd om
förtroende hos vidsträckta kretsar av Sveriges folk,
liksom han även var föremål för talrika politiska
motståndares kritik och ovilja.
5) Carl Gustaf Valdemar H., den föreg:s
bror, militär (1865—1940), underlöjtnant i
Värmlands fältjägarecorps 1885, överste 1913 och chef
för Första livgrenadjärreg. 1914, generalmajor
och chef för 6:e arméfördelningen 1919, chef
för Generalstaben 1922, generallöjtnant 1926,
general och avsked 1930. H. var led. av ett
flertal kommittéer, bl. a. volontärkommissionen 1907
och försvarsrevisionen 1919—23. Han var ordf,
hos sakkunniga för utarbetande av ny
värnpliktslag och härordning 1913—14. 1918—20 var H.
led. av A. K., 1920—1921 statsråd och chef för
Lantförsvarsdep. och 1924—31 led. av F. K.
6) Peder Adolf Ludvig Regnell H
amma rski öl d, den föreg :s syssling, militär (f.
1869 26/e), officer vid Svea art.-reg. 1889, överste
och chef för Smålands art.-reg. 1915, chef för
Artilleriskjutskolan 1919—20 och för Svea
art.-reg. 1922, generalmajor och chef för 2:a
arméfördelningen 1926, för ö. arméfördelningen
och överkommendant i Stockholm 1928,
general-fälttygmästare och inspektör för art. 1929—34
samt generallöjtnant 1933. H. har varit led. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
