Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hambro, Carl - Hambros Bank, Ltd - Hamburg, 1. Fria och hansestaden (land) - Hamburg, 2. (stad) - Läge - Hamburg under 2:a världskriget - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777
Hambros Bank, Ltd—Hamburg
778
man och tillhör sedan
1919 stortinget, vars
president han var
1926—45; ordf, i
högerns centralstyrelse
1926—34 och sedan
1945. H. blev 1926
norsk delegat i N. F.
och var 1939—46
president i
förbundsför-samlingen; sedan 1945
är han delegat i FN.
Vid den tyska
ockupationen 1940 verkade
han som motståndsmän
och begav sig sedan via Sverige till U.S.A.
Under och efter kriget har han angripit de«i av H.
Koht förda utrikespolitiken, bl. a. i ”Historiskt
supplement” (1947). Han har utg. ett flertal
skrifter i kulturella och politiska ämnen, t. ex. ”Mænd
og masker” (1921), ”Glimt fra Amerika” (1925),
”1 saw it happen in Norway” (1940; sv. övers.
1941), ”How to win the peace” (1942; sv. övers.
1943), ”Taler i krig” (1945).
Hambros Bank, Ltd [hä’mbrsz bäJjk [-li’mi-tid],-] {+li’mi-
tid],+} engelsk bank med vidsträckta affärer på
Skandinavien. Den grundades 1912 under
namnet British Bank of Northern Commerce,
sam-manslöts 1920 med firman C. J. Hambro & son
och erhöll 1921 sitt nuv. namn.
Hamburg [ty. utt. -bork]. 1) Fria och
hansestaden H., 1920—37 Land i Tyska
riket, i och strax ovanför Elbes mynningsområde;
415 km2, 1,189,670 inv. (1937). H. bestod av en
större del vid flodens förgrening i två armar och
delvis belägen kring den n. av dessa, Norderelbe,
vidare av några mindre områden, grupperade
kring huvuddelen men belägna inom Preussen,
samt Kuxhaven med kringliggande landsbygd och
smärre orter på s. sidan av estuariets mynning
jämte några utanför belägna öar. Inom H. upptar
Elbe från h. bifloderna Bille och Alster.
2) Huvudstad i H.i), Tysklands med avseende
på storleken andra stad och förnämsta hamnstad;
747 km2, 1,605,606 inv. (1950), därav 78%
protestanter och 6,5 % katoliker.
Läge. H:s äldsta del ligger på ett mot Elbe
utskjutande parti av den holsteinska
moränplatån (Geest), no km ovanför Elbe-estuariets
mynning, på den punkt, där floden utfaller i detta.
Här, där flod- och havstrafik nödvändigtvis
måste mötas, blev det naturliga läget för en
stor handelsstad. Längre ned var floden på gr.
av den stora bredden mycket svår att övergå,
medan detta var lätt på ovan nämnda punkt,
emedan Elbe här delar sig i två armar, Norder- och
Süderelbe. På detta ställe är också geestplatåns
kant genomskuren av Elbes biflod Alster, vars
dal här var lätt att dämma.
Hamburg under 2:a världskriget. På gr. av sin
ställning som sjöfarts- och industristad kom H.
att under 2:a världskriget bli ett mål av första
rang för det fientliga bombflyget. Fram till åtm.
början av 1941 voro skadorna relativt obetydliga.
H:s försvar mot flygangrepp var synnerligen
starkt. I maj 1941 hemsöktes särsk.
Steinwär-ders industriområde med Blohm & Voss’
varvs-anläggningar närmast s. om Norderelbe. Vid ett
häftigt brittiskt anfall i slutet av juli 1942 sattes
en stor del av gamla staden i lågor. Fram till
slutet av juli 1943 hade H. utstått 100
flygangrepp och var redan därigenom en av
Tysklands mest bombade städer. Trots detta var dock
H. en alltjämt levande stad ända till det
veritabla förintelseslag, som det förenade
brittiskamerikanska offensivflyget levererade —3/s
1943. 24,5 km2 el. c:a 75% av H:s bebyggda
område lades i spillror, och över 40,000
människor dödades. Den första anfallsvågen lade
arbetarkvarteren i s. ö. i ruiner, varefter stadsdel
efter stadsdel systematiskt förstördes. Själva
centrum med de främsta kulturminnesmärkena
blev till största del förstört, och ödeläggelsen
synes hårdast ha drabbat affärs- och
bostadskvarteren i de tätast bebyggda delarna. Det
gigantiska hamnområdet blev oerhört demolerat
(framför allt frihamnen), med bl. a. nära 500
hamn-och järnvägsmagasin förstörda el. skadade. Den
stora Atlantkajen utplånades, likaså bron över
frihamnen, medan Elbetunneln i stort sett
undgick skador. 1944 och 1945 fortsattes raiderna
i första hand mot stadens industrianläggningar,
hamnar o. dyl. Oljeraffinaderier och det stora
ubåtsvarvet, som åter satts i stånd, drabbades
24Æ 1945 av nya, hårda slag; det sistn. sprängdes
slutgiltigt av britterna 24/s 1946 ung. ett år efter
att H:s garnison kapitulerat för 2:a brittiska
armén (3/ä 1945). Sammanlagt fälldes omkr. 37,000
ton bomber mot staden under kriget. Som följd
av förstörelsen har en ytterst prekär
bostadssituation uppstått. Under senare år har dock
återuppbyggnaden tagit stark fart.
Stadsbeskrivning. På n. sidan om den här 400
m breda Norderelbe uppstod H:s äldsta
stadskärna, S:t Petri, vid Alsters sydända, samt
kvarteren närmast däromkring på 1200-talet; S :t
Mi-chaelis v. om Alster utvecklades under 1500—
1600-talen till Neustadt. Under 30-åriga kriget,
då Alt- och Neustadt erhöllo en gemensam vall
och grav åt landsidan, blev Alster-bäckenet
genom Lombardsbrücke delat i Binnenalster och den
8 ggr så stora Aussenalster. Omkr. 1800 hade
inre staden blivit för trång, S:t Pauli i v. och
S :t Georg i ö. växte samman med denna. 1894
införlivades förorterna på båda sidor om
Aussenalster och 1913 de yttre förstäderna. I samband
med de stora gränsregleringarna 1937 införlivades
med H. de dittillsvarande städerna A11 o n a
(242,006 inv. 1933) omedelbart v. om H. på n.
flodstranden, Wandsbek (46,210 inv., blev
stad 1870) närmast ö. om H. och Har bur
g-Wilhelmsburg (112,658 inv.) söderut; den
sistn. bildades 1927 genom sammanslagning av
Harburg (stad sedan 1288) s. om Süderelbe och
Wilhelmsburg på ön mellan Elbes båda armar
och gränsande till H:s hamnområde. S. Altstadt
hade efter hand utvecklats till en typisk
citybildning, dominerad av af färspalats och stora
kontorshus, ss. Chilehaus och Ballinhaus. De gamla
kanalerna (Fleete) kantas av magasin och bu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
