Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamann, Johann Georg - Hamann, Richard - Hamar - Hamar bispedömme - Hamasa - Hamat - Hamberg, Harald - Hamberg, Hugo - Hamberg, 1. Knut - Hamberg, 2. Axel - Hambo, hambopolska - Hamborn - Hambræus, Axel - Hambro, släkt - Hambro, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hamann—Hambro
775
d e n s. Han levde som privatlärare i sin
födelsestad Königsberg. H:s små, äforistiska och
dunkla arbeten, ”Sokratische Denkwürdigkeiten”
(i759), ”Æstetica in nuce” (1762) m. fl., gåvo
endast ansatser, tankekorn, antydningar, icke
klarhet och system. De övade inflytande på Goethe,
Jacobi och i främsta rummet Herder. H. var
mystiker, närmast i pietistiskt sensualistisk riktning,
och polemiserade exalterat mot upplysningstidens
rationalism. Han blev en lärofader för
Sturm-und-Drangtidens män, vilka sökte frigöra sig från det
ensidiga förståndsherraväldet i tidens
åskådningssätt. Sami. skr. utg. av Fr. Roth (8 bd, 1821—
43), urval av K. Widmaier (1921). — Monogr.
av H. Gildemeister (6 bd, 1857—73) och R.
Unger (2:a uppl. 1925).
Hamann, Richard, tysk konsthistoriker (f.
1879), blev 1913 prof, vid univ. i Marburg, där
han grundlagt ett betydande konsthistoriskt inst.
Han har skrivit bl. a. ”Rembrandts Radierungen”
(1906; 3:e uppl. 1921), ”Der Impressionismus in
Leben und Kunst” (1907; 2:a uppl. 1923),
”Ästhe-tik” (1911; 2:a uppl. 1919), ”Deutsche und
fran-zösische Kunst im Mittelalter” (2 bd, 1923) och
”Geschichte der Kunst von der altchristlichen Zeit
bis zur Gegenwart” (1933; 2:a, omarb. uppl.
1935).
Hamar, stad i Norge, Hedmark fylke, på
Mjösas ö. strand; 11,500 inv.; säte för
fylkes-manden, stiftsstad för H. bispedömme.
Järnvägsknut. Garnisonsort. Det medeltida H. omtalas
tidigt som marknadsplats och var från 1125 till
reformationen biskopssäte (ruin av domkyrka från
1152). Nuv. H. nyanlades i närheten enl.
stor-tingsbeslut 1848.
Hamar bispedömme i Norge; omfattar
Hedmark och Opland fylken och indelas i 10
pros-terier. Biskopssäte är Hamar.
Hamäsa, arab, (”hjältemod”), titel på äldre
arabiska antologier, vari tapperheten i strid
be-sj unges.
Hamat, stad, se Hama.
Hamberg, Carl Anders Harald, industriman
(f. 1891 17/ä). H. innehade från 1914 befattningar
vid ab. Svenska kullagerfabrikens filialkontor i
Amerika och på den europeiska kontinenten. Han
var chef för SKF:s tjeckoslovakiska dotterbolag
1924—31 och verkst. dir. för dess tyska
dotterbolag 1932—41. Sistn. år utnämndes H. till verkst.
dir. för SKF.
Hamberg, Hugo Emanuel, meteorolog (1847
—1923). Han blev fil. dr 1872, amanuens vid
meteorologiska observatoriet i Uppsala s. å. och
docent 1874. Han blev 1878 amanuens vid
Statens meteorologiska centralanstalt och var 1902
—13 prof, och föreståndare för denna. Hans
betydande utvidgning och grundliga bearbetning av
förnämligast nämnda anstalts observationer ha
givit kännedomen om Sveriges klimatiska
förhållanden en fast grundval. Specialbearbetningar
med rikhaltiga tabeller och kartor över
temperatur, nederbörd, molnighet, solsken, åska och
lufttryck utgav han i Vet.-akad:s Handl. och som
bihang till Meteorologiska Iakttagelser i Sverige
(1898—1922) samt i ett flertal populära
uppsat
776
ser. H. undersökte särskilt terrängens och
skogarnas inflytande på klimatet.
Hamberg. 1) Knut Theodor H., missionär
(1819—54). Han verkade efter studier vid
mis-sionsinstitutet i Basel som missionär i Kina 1846
—54. H. upptog och lyckades rädda åtm. något
av det arbete, som K. Gützlaff igångsatt. H., som
stod i Baselsällskapets tjänst, kan sägas ha
introducerat den tyska missionen i Kina. — Litt.:
G. W. Lindeberg, ”Märkesmän i
missionshisto-rien” (1929).
2) Axel H., den föreg:s brorson, geograf
(1863—1933), doc. i mineralogi och kristallografi
vid Stockholms högsk. 1893, fil. dr 1901, e. o.
prof, i geografi vid Uppsala univ. 1907, ord. 1909
—28. H. började sin vetenskapliga bana som
hydrograf och deltog i A. E. Nordenskiölds
expedition till Grönland 1883 samt i A. G.
Nat-horsts till Spetsbergen och Kung Karls land 1898.
Ung. samtidigt arbetade han som mineralog. 1895
började han sin under 30 år fortsatta utforskning
av Sarekområdets klimat och glaciärer och vann
inom denna del av geografien sina förnämsta
vetenskapliga resultat samt utarbetade nya
mät-ningsmetoder och konstruerade nya instrument.
Jämsides med dessa arbeten utförde H.
självständiga vidlyftiga kartläggningar, till stor del
fotogrammetriska, av Sarek, undersökte områdets
tektonik, morfologi och kvartärgeologi samt
organiserade en allsidig naturvetenskaplig
utforskning av detsamma. 1913—27 var H. president i
internationella glaciärkommissionen. Hans
förnämsta arbeten äro ”Geologiska och
fysiskt-geo-grafiska undersökningar i Sarekfjällen” (akad.
avh. 1901), ”Die Eigenschaften der Schneedecke
in den lappländischen Gebirgen” (i
”Naturwis-senschaftliche Untersuchungen des
Sarekgebir-ges”, 1:3, 1907), ”Die Geomorphologie und
Quar-tärgeologie des Sarekgebirges” (1910).
Hambo, hambopolska, se Polska.
Hamborn, del av staden Duisburg i Tyskland.
Hambræus, Axel Edvard, präst, författare
(f. 1890 Vi), kyrkoherde i Orsa och Skattunge
sedan 1941. H. har sedan debuten 1930 med
sagosaml. ”Himlabågen” utg. ett flertal saml.
sagor och predikningar, vilka vunnit erkännande
för sin fina, poetiska ton och psykologiska finess.
H. har även utg. en populär tonsättarantologi,
”Mästare i tonernas värld” (1933, flera senare
uppl.).
Ha’mbro, judisk släkt, härstammande från
Jo-seph H. (1780—1884), som, född av fattiga
föräldrar i Köpenhamn, arbetade sig upp till en
betydande rikedom, grundade åtskilliga danska
industrianläggningar och 1840 överflyttade som bankir
till London. Hans son Carl Joachim H. (1807—
77) grundade i London bankhuset C. J. Hambro &
Son och blev 1851 dansk baron. Firman uppgick
1920 i Hambros Bank, Ltd. — En norsk
släktgren, till vilken hör nedannämnde C. J. H.,
härstammar från en bror till Joseph H.
Carl Joachim H., politiker och skriftställare
(f. 1885), cand. mag. 1907, litterär medarbetare
i Morgenbladet sedan 1905, dess chefred. 1913
—21. H. framträdde tidigt som ledande höger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
