Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallstahammar - Hallstahammars ab. - Hallstatt - Halstattkulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Hallstahammars ab.—Hallstattkulturen
748
le; dess område ingår nu helt i köpingen, vars
kärna det utgör. H. tillhör i huvudsak
Mälarslät-ten, men norrut dominerar skogen. 2,075 har åker.
Det egentliga samhället, beläget vid Strömsholms
kanal och statsbanelinjen Kolbäck—Ramnäs, är
ett stort industricentrum, som bl. a. har
provin-cialläkare och apotek samt är säte för
förvaltningen av Strömsholms nya kanalbolag. En stor
sporthall tillhör Bultfabriken. De största
industrierna äro Bultfabriks-ab., ab. Kanthal och
Hallstahammars ab. Fallen i Kolbäcksån
utnyttjas av en rad elkraftverk, Trångfors, tillhörande
ab. Svenska metallverken, Norrkvarn, tillhörande
Asea, och Älsätra, tillhörande Surahammars
bruks ab. Bland mindre företag märkas kvarn,
tegelbruk och sågverk. Egendomar: Walsta,
Rallsta och Skällby. Hallstahammars
herrgårdsbyggnad från 1600-talet flyttades 1928 till
Vallby friluftsmuseum i Västerås. Kyrkan av
gråsten torde vara från 1300-talet.
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1950 3,248,700 kr och å annan fastighet
37,053,600 kr; den till kommunal inkomstskatt
taxerade inkomsten uppgick s. å. till för fysiska
personer m. fl. 19,324,300 kr och för svenska ab.
m. fl. 727,420 kr. — Ingår i H:s och Bergs
pastorat i Västerås stift, Munktorps kontrakt; bildar
jämte Bergs socken storkommunen
Hallstaham-mar; 117,35 km2, 9,013 inv. (1951).
Hallstahammars ab., grundat 1872, driver i
Hallstahammar järnverk med martinverk,
valsverk, tråddrageri och axel fabrik samt sågverk,
skogshantering och jordbruk. Tillverkningen
omfattar huvudsaki. valsat järn och stål, svarvade
och komprimerade axlar samt kalldraget järn,
automat järn m. m. Aktiekapital 2,0 mkr, antal
industriarb. 370.
Hallstatt [-/tat], köping i övre Österrike, i
Salzkammergut, på v. stranden av Hallstätter
See; c:a 1,350 inv. Saltbergverk. H. var centrum
för den s. k. hallstattkulturen.
Hallstattkulturen [-/tat], en förhistorisk
kulturgrupp i Mellaneuropa, som, med sin viktigaste
utbredning kring Donau, övre Rhen och övre
Rhöne, innehade den kulturella ledningen i
Europa under tiden omkr. 1000—400 f. Kr. H. har fått
sitt namn efter ett gravfält vid Hallstatt i
Salzkammergut, Österrike, som emellertid numera icke
kan anses som representativt för h., då det har
lämnat fynd praktiskt taget endast från de två
sista hallstattperioderna samt från La Tène-tid. —
H. har sina rötter i Donau-ländernas
bronsålders-kultur; dess vidare utveckling skedde tack vare
dels starka orientaliska impulser, förmedlade
genom upprepade, österi från kommande
folkvandringar längs Donau, dels ett ömsesidigt
handelsutbyte med Italien över Alperna.
H:s framväxande ur den mellaneuropeiska
bronsålderskulturen ger sig först till känna
genom att vissa nya artefaktformer (italiska,
en-ledade fibulor, rasselbleck och plastiska
fågelbilder) uppträda jämsides med traditionella
före-målsformcr inom zonen n. om Alperna
(Müh-lau, Nordtyrolen, Suseni, Transsylvanien, Przes-
Hallstatt C.
tawalk, Mähren, etc.). På kort tid ändrar sig
sedan hela formvärlden inom h:s hela
utbredningsområde, även om man i fråga om flertalet
föremålsserier kan se kontakten bakåt med
brons-ålderskulturens artefaktbestånd (t. ex. i fråga om
drivna, buckelornerade bronskärl, svärd, nålar,
knivar etc.). Fullt färdigbildad möter h. i sitt
äldsta stadium, Hallstatt A, i t. ex. depåfyndet
från Haj duböszörmény, Ungern, vars alla
före-målstyper visa ett
nytt
utvecklingsstadium i förh.
till sen
bronsålder. De i fyndet
ingående drivna
bronserna
möjliggöra ett säkert
parallelliserande
av Hallstatt A
med den nordiska
bronsålderns
period IV. Den följ,
perioden,
Hallstatt B, löper
samtidigt med pe-
riod V i Norden, vilket kan visas genom
förekomsten av samma slags kniv- och svärdstyper
(autensvärd, hallstattsvärd, ”pålbyggnadskniven”
etc.) inom båda föremålskretsarna. I h:s
material från denna och följ, period spela
plastiska djurskulpturer, av östeuropeiskt ursprung,
en framträdande roll. Detta nya inslag i
konsten kan sättas i samband med ett nytt
ryttar-folks framträngande längs Donau. Denna
folkrörelse, som trol. hade sin utgångspunkt i
Ko-ban-området i Nordkaukasus, är det tydligaste
ex. på de etniskt labila förhållandena i ö.
Mellaneuropa redan flera årh. före skyternas
framträdande. Hallstatt C ligger i tiden parallellt
med nordisk period VI (t. ex. Hasslefyndet), och
den sista hallstattperioden, D, som har sin
tyngdpunkt i ö. Mellaneuropa, synes vara synkron med
den äldsta La Tène-kulturen vid Rhen och med
järnålderns första period i Norden. — Sett ur
italisk synpunkt täcker h. tiden från den italiska
järnålderns början till kelternas uppträdande s.
om Alperna.
H. har, trots tydligt skönjbara inre etniskt
oroliga förhållanden — den har trol. uppburits
av flera olika folkslag —, varit en ovanligt
kraftfull och expansiv kultur. Under sin glanstid
har den behärskat området från Svarta havet
t. o. m. Pyreneiska halvön och från Mellanitalien
och Nordbalkan till Nordtyskland. Även
utanför dessa områden, t. ex. i Norden och på de
brittiska öarna, har dess formvärld efterbildats.
Denna väldiga intressesfär har knutits samman
av en blomstrande handel, som väl framför allt
omfattat koppar, tenn, arbetskraft (slavar) och,
Hallstatt D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
