Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haïti, 1. (San Domingo) - Historia - Litt. - Haïti, 2. (republik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Haiti
704
Cordillera de Cibao; över en av dess sidokedjor
höjer sig Loma Tina, H:s och Västindiens
högsta topp, till 3,140 m ö. h. N. kusten följes från
Samanåviken av Sierra de Monte Cristi (1,220
m), som över ön Tortuga (La Tortue) synes
fortsätta i Sierra Maestra på Cuba. Den s. v.
halvön uppfylles av de branta Mornes de la
Selle (Sierra de la Sella; 2,680 m) och Mornes
de la Hotte (2,255 m). Mellan Centralkordilleran
och Sierra de Monte Cristi ligger det fruktbara
låglandet Cibao, avvattnat av Yuna och Yaqui
del Norte, i sitt centrala parti kallat la ve ga re al.
S. om Centralkordilleran markeras en sänka av
floderna Artibonite och Yaqui del Sur; en annan,
i ö. kallad Cul de Sac, går från Port au Prince
mot v. över avloppslösa saltsjöar. Bergskedjorna
uppbyggas av gnejs o. a. kristallina skiffrar,
eruptivbergarter (granit, diorit, diabas,
kvarts-porfyr) m. m. Klimatet är tropiskt, något
mildrat av havet (Port au Prince har i jan. 24°4,
i juli 27°s). H. ligger under nordöstpassaden,
och nederbördens fördelning är beroende av den
olika exponeringen mot denna. N. kusten och
bergens n. sluttningar äro regnrika, sänkorna och s.
sluttningarna torra. Vegetationen står i nära
samband med nederbördsfördelningen, regnskog på
nordsluttningarna, macchia och savanner i
regnskuggan. H:s växt- och djurvärld
överensstämmer i huvudsak med Cubas och de övriga
Antillernas.
Historia. H. upptäcktes av Columbus 6/i2 1492
och erhöll av honom namnet La Espanola (”lilla
Spanien”); han grundade här 1493 staden
Isa-bela, senare flyttad och under namnet Santo
Domingo huvudstad för Spanska Västindien. Den
spanska kolonisationen ledde snart till förintande
av öns ursprungliga, som det synes ganska
talrika indianska befolkning; av betydelse för den
kommande utvecklingen blev framför allt
importen av negerslavar, som började redan 1505
och med tiden gav åt H. en befolkning av
hu-vudsakl. negrer och mulatter. Under 1600-talet
nåddes H. också av fransk kolonisation, 1697
avträdde Spanien v. H. till Frankrike. Denna
franska koloni blomstrade raskt upp;
sockerod-liiagen, som börjat redan 1506, fick här sådan
betydelse, att den täckte halva Europas sockerbehov.
Franska revolutionen 1789 framkallade stor oro
och förvirring på H. Nationalförsamlingen
beviljade 1790 självstyrelse, men då negrer och
mulatter uteslötos, gjorde de uppror, vilket, till en
början riktat mot Frankrike, efter negerslaveriets
upphävande 1793 ledde till anslutning till
Frankrike under strid mot spanjorer och engelsmän;
genom freden i Basel 1795 tillerkändes hela ön
Frankrike. Som upprorets ledare hade alltmer
framträtt den berömde Toussaint TO u v e
r-ture. 1797 utnämnd till överbefälhavare, gjorde
han sig snart oavhängig, införde en
konstitutionell författning och lät 1801 utropa sig till
”guvernör på livstid”. 1802 kunde Frankrike, som
dittills varit avstängt från H. på gr. av krig
med England, efter freden i Amiens, gripa in;
en stark här sändes dit under general Leclerc,
Toussaint 1’Ouverture tillfångatogs svekligt och
fördes till Frankrike. Men efter det nya
krigsutbrottet i Europa började ånyo striderna på H.
1803 måste fransmännen utrymma ön, och Vi 1804
förklarades den som oavhängig republik. Ang.
öns senare historia se H.2) och Dominikanska
republiken.
Litt.-. L. C. Harrison, ”Dominica: A wet
tro-pical human habitat” (i ”Economic Geography”,
*935) J W. van Royen, ”A Geographical
recon-naissance of the Cibao of Santo Domingo” (i
”Geographical Rewiew”, 1938); S. E. Harris,
”Economic problems of Latin America” (1944).
2) Haiti, off. République d’Haiti, republik
på v. delen av ön Haiti. Areal 27,844 km2 med
3,1 mill. inv. (1950). Huvudstad Port au Prince
(424,000 inv.). Till H. höra också öarna Gonave
och Tortuga. — Betr, geologi och terrängformer,
klimat, växtvärld och djurvärld se H.i).
H:s befolkning består till 90 % av
negrer, avkomlingar till de negerslavar, som spanska
och franska kolonisatörer införde. De övriga
io°/o utgöras av mulatter och c:a 3,000
invandrade vita. Befolkningen lever till stor del under
primitiva förhållanden, varför dödligheten är
mycket stor, vilket emellertid kompenseras av en
hög nativitet. Religionen är off. romersk-katolsk,
men icke-kristna föreställningar äro mycket
utbredda. Det officiella språket är franska, men
mest talas kreolska, d. v. s. en fransk dialekt,
starkt förenklad och uppblandad med negrernas
eget språk. De största städerna äro, förutom
Port au Prince, Aux Cayes (196,000 inv., 1950),
Gonaives (166,000), Cap Haitien (119,000) och
Port de Paix (116,000).
Jordbruk är H:s huvudnäring. Det
be-drives huvudsaki. i form av småbruk på de stora
slätterna i landets inre. På gr. av dessa
områdens nederbördsfattigdom är konstbevattning
nödvändig. Landets viktigaste åkerbruksprodukt,
kaffe, som ensamt svarar för 40 % av landets
export, odlas dock huvudsaki. i H:s
nederbörds-rika delar på högre nivåer. Även när det
gäller kaffeodlingen, är småbruket den vanligaste
driftsformen, även om storplantager förekomma.
1948/49 exporterades 27,824 ton. Odlingen av
sockerrör har fått statsmakternas kraftiga
stöd. 1948/49 exporterades 17,588 ton råsocker
Gatubild från Port au Prince på Haiti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
