Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagelin, Kersti - Hagelmalm - Hagelsatt - Hagelskadeförsäkring - Hagen (Älvsborg) - Hagen (Westfalen) - Hagen (huvudroll) - Hagen, Ellen - Hagen, Ingeborg Refling - Hagenau - Hagenbeck, Karl - Hagendahl, Harald - Hagenia - Hagerman, Gösta - Hagerstown - Hagerup, Francis - Hagerup, Inger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
H agelin—H agerup
690
Hagelin, Kersti, se Bergroth 2).
Hagelmalm, finkornig form av sjömalm.
Hageisatt, om tackjärn med små rundade korn
(hagel) av grått tackjärn insprängda i en
grundmassa av vitt tackjärn.
Hagelskadeförsäkring, se Försäkring, sp. 614.
Hagen, f. d. municipalsamhälle, se Älvsborg.
Hagen, stad i Westfalen, inom Ruhrområdet,
strax s. om floden Ruhr och 15 km s. om
Dortmund; 145,000 inv. H. blev stad 1718 och har
tack vare industrialiseringen vuxit mycket snabbt.
Vid inkorporeringar 1929 blevo a-v de vitt
utbredda ytterområdena bl. a. Haspe i v. s. v. och
Vorhalle i n. v. förenade med staden. H. var vid
tiden för 2:a världskrigets utbrott en modern
industristad med enorm produktion av högvärdigt
stål (särsk. i Haspe) samt Tysklands största
fabrik för tillverkning av ackumulatorer till
ubåtar. Vidare funnos här stora
järnvägsverk-städer — H. är en betydande j ärnvägsknut —,
textil- och pappersfabriker samt tillverkning av
apparater, småmaskiner och verktyg. Genom
allierade flygbombningar i 2:a världskriget led
staden ytterst omfattande skador.
Hagen, en av huvudrollerna (bas) i operan
”Ragnarök”.
Hagen, Ellen Helga Louise, f. Wadström,
publicist (f. 1873 15/e), g. m. landshövdingen i
Gävleborgs län August Robert H. (1868—
1922). Hon idkade under en tid målning och
konstslöjd. Intresserad av sociala och politiska
frågor, tog hon verksamt del i den kvinnliga
rösträttsrörelsen, deltog i organiserandet av
Lands-föreningen för kvinnans politiska rösträtt och
var en bemärkt medlem av dess centralstyrelse.
H. var red. för Tidevarvet 1923—25 och ordf,
i Folkpartiets kvinnoförbund 1936—46. Hon har
bl. a. utg. ”Prinsessan Eugénie” (1929), ”Per
Eriksson” (1929, 1932), ”Gulli Petrini” (1943)
och ”En frihetstidens son. C. B. Wadström”
(1946).
Hagen, Ingeborg Refling,
författarinna, se Refling Hagen.
Hägenau, se Haguenau.
Hägenbeck, Karl, tysk djurhandlare (1844
—1913). Han övertog 1866 den i Hamburg av
fadern grundlagda djurhandeln och utvecklade
den högst ansenligt. Han utsände stora
expeditioner till olika världsdelar för att massvis
infånga vilda djur, vilka (från 1907) höllos i
relativt friluftsliv i en storartad
acklimatiserings-park i Stellingen nära Hamburg.
Hagendahl, Karl Oskar Harald,
språkforskare (f. 1889 31/s), fil. dr i Uppsala 1921.
lektor i Jönköping s. å., i Göteborg 1927, doc. vid
Göteborgs högsk. s. å., prof, i klassiska språk
(latin) där 1938. Bland H:s skrifter märkas
”Stu-dia Ammianea” (1921), elementarboken ”Lingua
latina” (1931), ”La prose métrique d’Arnobe”
(1937), ”Orosius und lustinus” (1941) samt
avsnittet om Roms historia i ”Bonniers
världshistoria” (1926—29) och ”Romarna i Britannien”
(1943). — H. var under 2:a världskriget en av
de mera framträdande krafterna i Förbundet
Kämpande demokrati.
Hage’nia, bot., se Kusso.
Hagerman, Gösta Axel Anders, läkare (f.
1907 24/g), med. lic. i Lund 1938, med. dr 1942,
doc. i dermatologi och venereologi vid
Karolinska inst. 1947, bitr, överläkare vid Karolinska
sjukhusets hudklinik 1948, prof, i dermatologi
och venereologi vid Lunds univ. och överläkare
vid dermatologisk-venereologiska kliniken vid
Lunds lasarett 1949. H. har utg. ett 30-tal
arbeten i dermatologi, venereologi, bakteriologi och
kemoterapi.
Hagerstown [héi’geztaun], stad i v.
Mary-land, U. S. A., 100 km v. n. v. om Baltimore;
36,000 inv. Järnvägsknut, handelscentrum;
mångsidig industri.
Hägerup, Georg F r a n c i s, norsk jurist och
statsman (1853—1921). Han blev prof, i
rättsvetenskap 1887. Han ägnade sig först
övervägande åt förmögenhetsrätten och utgav bl. a.
”Om kjöb og salg” (1883) och ”Den norske
panteret” (1889; ny uppl. 1898). Som prof,
sysselsatte han sig med process- och straffrätten
samt utgav ”Den norske straffeproces” (1892,
2:a uppl., 2 bd, 1904
—05). Därjämte utgav
han och
kommenterade flera lagar samt
var huvudred. av
Tidsskr. for
Retsvi-denskab från dess
början (1888). Sedan
Getz’ död intog H.
obestridligen första
rummet i norsk
lagfa-renhet. Han spelade
även en betydande
politisk roll, blev
medlem av E. Stängs
andra ministär (2 maj
1893) och genomdrev som justitieminister (sedan
1894), att villkorlig dom för mindre förbrytelser
upptogs i strafflagen. Sedan stortingets
dagordning av 7 juni 1895 i unionsfrågan förmått
ministären Stang att avgå, bildade H. 14 okt. s. å.
en koalitionsministär. Unionsförhandlingarna
ledde ej till önskat resultat. H:s ministär måste
1898 lämna rum åt en vänsterregering, och han
återgick till univ. H. blev 1903 ånyo
statsminister men trädde, då unionskrisen tillspetsade sig,
11 mars 1905 tillbaka för ministären
Michelsen-Lövland. 1-906 blev H. norsk minister i Haag,
Bryssel och Köpenhamn och 1916 minister i
Stockholm. — H. tog bemärkt del i
förhandlingarna vid 2:a fredskonferensen i Haag 1907.
Han var ordf, för Norges delegation till
Nationernas förbunds möte i Genève 1921.
Hagerup, Inger Johanne, f. Halsör, norsk
författarinna (f. 1905), sedan 1946
litteraturrecensent i den kommunistiska tidn. Friheten.
Som lyriker har hon skrivit kärleksdikter,
kännetecknade av skarp psykologisk insikt, och
slagkraftig tidsdikt, främst den snabbt berömda
”Aust-Vågöy” (”De brente våre gårder”). Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
