Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hæffner, Friedrich - Hæggström, 1. Carl - Hæggström, 2. Göran - Hæggströms boktryckeri och bokförlags ab. - Haemanthus - Haematopus - Haematoxylon - Haemophilia - Haemopis - Haemus - Haering, Theodor - Haesler, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Hæggström—Haesler
680
som sånglärare vid Kungl. teatern. 1784
anställdes han som organist vid Tyska kyrkan. 1799
blev han hovkapellmästare. 1808 flyttade han
till Uppsala som director musices vid univ. På
denna plats kvarstod H. till sin död. Från 1820
var han därjämte organist vid domkyrkan. —
H. var som kompositör utbildad i S. Bachs
stränga kyrkostil och bibehöll hela sitt liv
denna kärlek till den tyska polyfona musiken.
Sedan han trätt i
förbindelse med teatern,
studerade han lika
allvarligt Glucks
operastil. Sin musikaliska
tro nedlade han i
satsen: ”Händel, Gluck
och Bach äro Gud
fader, Guds son och den
Helige Ande i
musiken”. Han skrev för
Kungl. teatern
operorna ”Electra”
(1787), ”Alcides’
inträde i världen” (1793)
och ”Renaud” (1801).
Alla tre visa ett ängsligt fasthållande vid
Glucks deklamatoriska stil. Bättre lycka
hade han som kompositör av solosånger. Sin
största insats som tonsättare gjorde han dock i
Uppsala, där han skrev flera verkningsfulla
kvartetter, ss. ”Under Svea banér”, ”Samloms,
bröder”, ”Vikingasäten” (1814) och ”Låt dina
portar upp” (1832). Även komponerade han ett
oratorium, ”Försonaren på Golgata” (1809). För
kyrkomusiken bibehöll H. alltid stort intresse och
särskilt för koralmelodierna. 1808 utgav han en
koralbok i den då allmänna andan med släpig
rytm utan varje utsmyckning i melodiskt
hänseende. Genom Geijer erhöll han även uppdraget
att biträda vid psalmbokens revision och övertog
1818 h. o. h. utarbetandet av koralboken till den
nya psalmboken. 1820—21 utgav han denna i
tryck. — För Geijers och Afzelius’ ”Svenska
folk-visor” (1814—17) ordnade han melodierna
och införde i Svea 1818 en uppsats,
”Anmärkningar öfver gamla nordiska sången”. Som
författare framträdde han ofta med kritiska bidrag
till romantikernas tidskrifter, bl. a. i
psalmboks-frågan, något som ej blev utan betydelse för
Wallin. — Litt.: C. A. Forssman, ”Om H:s
verksamhet för
tonkonstens utveckling i
Sverige” (1872).
Hæggström. 1)
Carl Zacharias H.,
boktryckare (1884—
1944), knöts 1905 till
det av fadern Ivar H.
ledda boktryckeri- och
bokförlags-ab., blev
1910 disponent i
Almqvist & Wiksells
bok-tryckeri-ab., 1923
verkst. dir. där och i
det gamla familjeföre-
taget samt 1937 även i Hugo Gebers
förlags ab., vilka 3 företag av H.
sammanfördes till en koncern, AWE-koncernen, som
under hans ledning genomgick en stark utveckling.
Som led. av Svenska boktryckareföreningens
styrelse (v. ordf. 1924—42, ordf. 1942—44),
Sveriges tryckeriers arbetsgivareförbunds styrelse (v.
ordf. 1915—32, ordf. 1932—44) m. m. intog H.
en lång följd av år den ledande platsen inom
den svenska grafiska industrien.
2) Carl Göran Zacharias H., den föreg:s
son, boktryckare (f. 1914 29/s), blev efter
fackstudier i Tyskland och England 1939
direktörs-assistent vid AWE-koncernen och efterträdde
1944 sin far som verkst. dir. där.
Hæggströms boktryckeri och bokförlags
ab., Stockholm, grundat 1813 av Zacharias
Hæggström (1787—1869) och A. M.
Strinn-holm, leddes efter 1815 av Hæggström ensam,
övertogs efter dennes död (tryckeriet redan 1863)
av sonen Ivar Hæggström (1838—1918).
1900 ombildades firman till ab., och 1918
inköptes den av Almqvist & Wiksells
boktryc-keri-ab.
Haema’nthus [he-], växtsläkte av fam.
Ama-ryllidaceae, med
omkr. 60 arter, i
Kaplandet,
lökväxter med breda blad
och täml. små
blommor i huvudlik
samling på ett kort,
från löken
uppstigande skaft. I
boningsrum odlas
bl. a. H. puniceus
(med röda
blommor, ”blodlilja”)
och H. albiflos
(”elefanttunga”).
HaemaTopus
[he-], se
Strandskator.
Haemato’xylon
[he-1, se
Kampesch-trä.
Haemophi’lia [he-f-], dets. som Blödarsjuka.
Haemö’pis [he-], se Iglar.
Hae’mus, latinskt namn på Balkan.
Haering [häTiq], Theodor, tysk filosof
(f. 1884), 1919 prof, i Tübingen. H. är
kunskapsteoretisk realist men fasthåller även vid
möjligheten av en induktiv, dynamisk metafysik
med teistisk spets. Fysiken är för honom en av
bestämda synpunkter betingad och i ensidig
riktning gående fortbildning (”aritmetisering”) men
icke någon vederläggning av den naiva
världsbilden (”Philosophie der Naturwissenschaft”,
1923); i sin historiefilosofi vänder sig H. mot
Spengler (”Die Struktur der Weltgeschichte”,
1921, ”Hauptprobleme der Geschichtsphilosophie”,
1925). H. har även framträtt med ett stort verk
om Hegel (2 bd, 1929—38).
Haesler [hä’z-], Otto, tysk arkitekt (f. 1880),
en av de ledande tyska funktionalisterna, har va-
Haemanthus albiflos,
elefanttunga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
