Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hablingbo - Habo - Habsburg - Habsburg, furstehus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Habo—Habsburg
666
Interiör från Hablingbo kyrka.
Habo, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, vid Vättern, intill Smålandsgränsen; 176,51
km2, 3,590 inv. (1951). Är en myr länt
skogspla-tå, som i v. begränsas av sjön Stråken. Vid
stats-banelinjen Falköping—Nässjö ligger
stationssamhället Habo (1,200 inv.). Industrier: Habo
ullspinneri ab., ab. Habo laggkärlsfabrik, metall-,
möbel- och snickerifabriker m. m. Egendomar:
Stora Kärr och Bränninge. Kyrkan, en av
landets märkligaste träkyrkor, utvidgades 1680 och
tillbyggdes i ö. 1723; den är treskeppig och
visar i det inre en synnerligen rik utstyrsel med
läktare, träsniderier och målningar i
bondebarock, färdiga 1743. Ingår i H. och Gustaf Adolfs
pastorat i Skara stift, Redvägs kontrakt; bildar
med Gustav Adolfs socken storkommunen Habo;
261,75 km2, 4,612 inv. (1951).
Habsburg [ha’psbork], eg. Habichtsburg,
”hökborgen”, habsburgska furstehusets stamborg,
i schweiz. kant. Aargau, 3 V2 km s. v. om Brugg.
Blott det 24 m höga tornet, med en senare
tillbyggnad, återstår.
Habsburg [ha’psbork], tyskt furstehus, känt
sedan 950-talet. Werner, biskop i
Strass-burg 1002-—28, byggde borgen H., efter vilken
hans bror Radbots linje upptog namnet. Till
större betydenhet uppsteg ätten med greve
Rudolf av H. (d. 1291), vald till tysk konung
1273. Han utvidgade ättens besittningar och gav
de från Ottokar II av Böhmen indragna
rikslånen Österrike, Steiermark och Krain till sina
söner Albrekt I och Rudolf II,
varigenom huset H:s senare välde grundades. Tyska
kronan bars även av Albrekt I (d. 1308). Efter
hans död förlorades ättens schweiziska
besittningar, men Kärnten och Tyrolen förvärvades.
Den förste, som förde titeln ärkehertig, var R
u-dolf IV (d. 1365). De österrikiska
besittningarna delades 1379 mellan bröderna Albrekt III (d.
1395) och Leopold III (d. 1386), som grundade
den albertinska linjen i Österrike och den
leo-poldinska el. steiermarkska. Till
den förra hörde Albrekt V, som genom gifte
blev konung av Ungern och Böhmen samt
1438 vald till tysk-romersk kejsare (som sådan
Albrekt II; d. 1439). Denna linje utdog
med hans son Vladislav Postumus 1457, vars
österrikiska besittningar då tillf öllo den
steiermarkska linjen, representerad av Leopold III:s
sonson Fredrik (d. 1493), som tysk kejsare
Fredrik III. Genom dennes son kejsar
Maximilian I:s gifte 1477 med Maria av
Bur-gund erhöll huset H. stora delar av det
bur-gundiska arvet 1482—83. Efter Maximilians
son Filip den skönes död 1506 kommo
dessa länder till den senares son Karl, som
genom sin moder, Johanna, var arvtagare även
till hennes föräldrars, Ferdinands och
Isabel-las, spanska välde. Karl blev konung av
Spanien 1516 och tysk-romersk kejsare 1519
(Karl V) samt grundade spanska linjen
av huset H. Hans son Filip II (d. 1598)
erhöll Nederländerna, Milano, Neapel och
Sicilien 1555 och Spanien med kolonier 1556.
Han följdes på spanska tronen av sonen F
i-lip III (reg. 1598—1621), dennes son F
i-1 i p IV (reg. 1621—65) och den sistnämndes
son Karl II, som slöt linjen på svärdssidan
1700. — Den österrikiska linjen av hu-
Interiör från Habo kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
