Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Göteborg
626
märkas Kämpebron invid L:a torget (med Jonas
Alströmers staty, av Börjesson), Fontänbron
invid Brunnsparken med en fontän (av
Hasselberg) — gatukorsningen här är G:s
trafikcentrum — samt Kvarnbron vid Hotellplatsen. Här
ligga stadens förnämsta hotell, Grand hotel
Haglund med Savoy, Palace hotel (f. d.
Fürsten-bergska palatset) och Hotell Eggers vid
Drottningtorget med centralstationen och det
monumentala centralposthuset. Järnvägarnas
indragande till G. framtvingade vallgravens
igenfyllande mellan Slussen (vid Drottningtorget) och
L:a Bommen. Centralbangården utbreder sig på
den i senare tid torrlagda
Gullbergsvas-s en omedelbart intill gamla staden. Mellan
järnvägsområdet och älven ligger H u 11 m a n s
h o 1 m e s industriområde med gasverket. Inom
Nordstaden, som huvudsaki. rymmer mindre
hotell, kaféer, tryckerier, kontor, hantverks- och
smärre fabrikslokaler, ligga polisverkets hus,
Kronhuset (stadens äldsta profana byggnad,
uppförd 1643—53) samt vid Packhusplatsen utmed
hamnen rederipalatsen Broströmia och Transhuset
samt Tullhuset. Från S:t Eriks torg och L:a
Bommens hamn leder Hisingsbron över till
Hisingen, men denna bro användes numera endast
för cykeltrafik vissa tider på dygnet. Den
egentliga brotrafiken till Hisingen och Frihamnen går
sedan 1939 c:a 350 meter längre åt n. ö. på
Göta-älvbron (19,5 m fri höjd över vattenytan), som
utgår från L:a Bommens torg. Inom gamla
staden finnas några bergspartier, där bebyggelsen
anpassat sig efter terrängen längs krokiga och
branta gator (”lider”), ss. St. Otterhällan
(med det 15 våningar höga Otterhall, G:s
första skyskrapa; gamla staden har eljest mest
tre-och fyravånings stenhus), L:a Otterhällan
(med bastionen Carolus rex, en rest av de inre
befästningarna), som mot vallgraven krönes av
Kungshöj dens höga bostadskvarter, och
Kvarnberget (med navigationsskolan, från vars mast
tidkulan faller varje dag kl. 13). Mellan de båda
Otterhällorna ligger telegrafverkets imponerande
byggnad, och där vallgraven, här kallad
Rosen-lundskanalen, mynnar ut i älven vid
Skeppsbron, ha elektricitetsverkets anläggningar sin
plats mitt emot frilagerbyggnaden (på andra
sidan vallgraven). — Stampen, en av de
äldsta stadsdelarna utanför den äldsta
stadsplanen, har vuxit upp i ö. mellan skansen Lejonet
och vallgraven och företer en blandning av
gamla trähus, åldriga, låga stenhus, fabriksbyggnader
och moderna femvånings bostadshus. Vid
Stampgatan, som delvis följer Fattighusån (en 1641
grävd förbindelseled mellan St. hamnkanalen och
Mölndalsån) ligga Pripps bryggeri, Ö.
realskolan, Äldre begravningsplatsen och Gamla
mosaiska kyrkogården.
Gamla staden hyste ända till senare hälften
av 1800-talet huvudmassan av det bebyggda
området, men under sistn. halvsekel övergick G.
alltmer att bli en industristad, som krävde ökat
utrymme. De tre stora industriområdena äro
Gamlestaden på Nya Lödöses klassiska
mark utmed nedre delen av Säveån, där närheten
till järnvägsområdet varit gynnsam för
industriell utvidgning, samt längs den för pråmar
trafikbara Mölndalsån, länge delvis utanför
stadsgränsen, och utmed Hisingens
hamnområden. I det förstn. området ligga Gamlestadens
fabrikers ab. (textilindustri), Svenska
kullagerfabriken (SKF), Original Odhner
(räknemaskiner), ab. Industripapp, och västerut längs
älven vidtar ett industri- och hamnområde med
slakthuset och oljehamnen (Lärjehamnen). —
Utmed el. nära Mölndalsån ligga bl. a. Almedals
fabriker (linneindustri; grundade 1846), ett
flertal kemisk-tekniska fabriker (Viola m. fl.),
fär-gerier (Levanten m. fl.), Bröderna Kanolds ab.
(choklad), bryggerier (Lyckholms), Bohus
mekaniska verkstad och (ö. om Västkustbanan vid
Almedals järnvägsstation) Forshaga
linoleumfab-rik. — Hisingsområdets anläggningar äro i
främsta rummet skeppsvarv (Götaverken,
Lindholmens och Eriksbergs), kvarnar (Tre lejon),
snickerifabriker (Färgenäs), Volvo
automobil-fabrik och längst i v. intill Rya oljehamn
Kop-partrans oljeraffinaderi (uppf. 1948). På senare
år har Hisingen fått ett betydande industriområde
i Kvillebäcksområdet, där särsk. den
kemisk-tekniska industrien slagit sig ned. I omedelbar
anslutning till industriområdena ha arbetarstadsdelar
vuxit upp, t. ex. K r o k s 1 ä 11 och G å r d a
utmed Mölndalsån, Gamlestaden kring
Gamlestadsbron och Gamlestadstorget samt på
Hisingen Brämaregården, Lindholmen,
Rambergsstaden (med Keillers park på
Ramberget) m. fl. För arbetarklassen huvudsaki.
avsedda bostadsområden ha även vuxit upp på
något avstånd från de egentliga industriområdena.
Tvåvånings trähus el. ”landshövdingehus”
(undervåningen av sten, över två våningar av
trä) dominera, på slät mark i regelbundna
kvarter men i kuperad bergsterräng stundom upplöst
i kåkstadsliknande bebyggelse. Delvis ha
arbetarstadsdelarna svällt ut på äldre
förstadsom-råden, t. ex. det n. om skansen Kronan (nu
militärmuseum) och Skanstorget belägna Haga
(Hagakyrkan, Renströmska badanstalten,
Dick-sonska folkbibi, och Robert Dicksons stiftelses
trevånings arbetarbostäder av sten),
Masthugget (brandstation, Oskar Fredriks och S:t
Gatenhjelmska huset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
