Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göring, Hermann - Görlin, Helga - Görlitz - Görres, Joseph von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Görlin—Görres
614
tandet av de tyska krav, som 1938—39 riktades
till grannländerna. Under den tjeckoslovakiska
krisens utveckling framträdde G. föga. Han
vidtog de militära o. a. åtgärder för förberedande
av krig mot Tjeckoslovakien, vilka Hitler
anbefallt. Enl. egen uppgift hoppades han dock
kunna vinna Sudetlandet på fredlig väg. Under
uppseglingen av marskrisen, då G. vistades i
Italien, avrådde han Hitler brevledes från att
ockupera Tjeckoslovakien men hemkallades,
deltog i den nattliga konferensen med Håcha och
Chvalkovski 15/3 1939 och hotade dem härunder
med luftbombardemang av Prag, om de icke
gåvo vika. Under tiden närmast före 2:a
världskrigets utbrott var G:s utrikespolitiska
aktivitet som störst. Han önskade vid denna tid
bestämt undvika ett allmänt krig och var beredd
att i så fall godta en för Tyskland förmånlig
kompromiss i de tyskpolska tvistefrågorna.
Redan dagen efter det G. av Hitler fått del av
beslutet att börja krig 26/s kallade han den
svenske industrimännen B. Dahlerus, som kort förut
förmedlat ett möte mellan G. och några
representanter för det brittiska näringslivet, till
Berlin och inledde genom honom direkta
underhandlingar med brittiska regeringen. De vitt skilda
ståndpunkterna kunde dock ej förenas. I
samband med krigsutbrottet lät Hitler kungöra, att
G. i händelse av Hitlers död skulle bli hans
efterträdare. 1940 erhöll G. titeln riksmarskalk.
Han blev även ordf, i det vid krigsutbrottet
upprättade kabinettsrådet för riks försvaret. Som
Hitlers närmaste man samt som ledare för
flygvapnet och den ekonomiska krigföringen under
2:a världskriget lade G. den största
hänsynslöshet i dagen. I vissa frågor rörande krigets
utvidgning hyste G. en annan uppfattning än
Hitler och delgav honom sina synpunkter. Så var
särsk. fallet inför beslutet att börja krig mot
Sovjetunionen. Medan planen att ockupera
Norge, varom G. underrättades på ett ganska sent
stadium, dryftades, avrådde han från att angripa
Sverige. Efter hand som det av G. skapade
luftvapnet började ligga under i kampen mot de
allierade flygstridskrafterna, började hans
stjärna att dala. Redan våren 1943 framträdde
missstämning mellan Hitler och G., och våren 1944
voro relationerna dem emellan spända. Förgäves
sökte G. återvinna Hitlers förtroende, men han
förblev dock dennes korade efterträdare. När
slutkatastrofen med visshet stod för dörren,
frågade G. 2% 1945 Hitler, när han skulle överta
ledningen. Hitler svarade med att låta avsätta
G. från hans ämbeten och häkta honom. 22A
utstöttes G. ur partiet, 29/4 gavs order om hans
avrättning. Emellertid uppsköts denna, och 2/s
befriades G. av en styrka ur flygvapnet för att
inom få dagar häktas av amerikanska soldater. G.
ställdes inför Nürnbergdomstolen samt
anklagades för brott mot freden, för krigsförbrytelser
och brott mot humaniteten samt för delaktighet
i sammansvärjning i syfte att begå dessa brott.
Han blev den helt dominerande
förgrundsgestalten bland de anklagade. Han vägrade att
erkänna sig skyldig till krigsförbrytelser och
grym
heter men medgav villigt sin betydelse för den
nationalsocialistiska politiken. Den interallierade
domstolen fann, att G:s ”skuld är enastående i
sin gräslighet” och att inga förmildrande
omständigheter förelågo. Den förklarade honom
skyldig enl. alla fyra anklagelsepunkterna och
dömde honom till döden genom hängning. Innan
domen gått i verkställighet, tog G. sig själv av
daga genom gift 15/io 1946. — G. utgav 1934
”Aufbau einer Nation”. — Viktiga upplysningar
om G:s politik 1939 lämnas av N. Henderson,
”Failure of a mission” (1940; sv. övers. 1943)
och B. Dahlerus, ”Sista försöket” (1945)- En
god totalbild av G. ge protokollen från
Nürn-bergprocessen, tr. i ”The trial of the major
war criminals”, 8—9, 18 (1947—48).
Görlin, Helga Maria, operasångerska (f.
1900 26/9), studerade för bl. a. G. Bratt och i
operaskolan och debuterade 1926 på Kungl.
teatern, där hon varit anställd sedan 1927;
hovsångerska 1941. Med sin ljusa röst och sitt
innerliga spel har G. haft stora framgångar,
särsk. i lyriskt känslofulla partier. G. har
också framträtt som en nobel
konsert-(oratorie)-sångerska.
Görlitz [gö’rlits], stad i Schlesien i ö.
Tyskland, vid Neisse; 85,000 inv. Industri- och
handelsstad; järnvägsknut. Ligger till största delen
på vänstra flodstranden. Stadens forna glans
återspeglas ännu i Altstadts praktfulla gotiska
kyrkor (bland dessa Peter- und Paulskirche,
nybyggd under 1400-talet, delvis förstörd under 2:a
världskriget), de ståtliga porttornen,
renässansbyggnader från 1500-talet och det under
1400-och 1500-talen uppförda rådhuset med rikt
dekorerad fritrappa. — Stad från omkr. 1220, var
G. 1377—96 huvudstad i hertigdömet G., kom
1635 till kurfurstendömet Sachsen och 1815 till
Preussen.
Görres [gö’-], Johannes Joseph von, tysk
författare (1776—1848). 1806—08 verkade han
som föreläsare i Heidelberg, där Clemens
Bren-tano och Achim von Arnim intresserade
honom för folklitteraturen. G. utgav ”Die
teut-schen Volksbücher” (1807). Samtidigt
fördjupade han sig i mytologiska undersökningar,
vilkas resultat var ”Mythengeschichte der
asia-tischen Welt” (2 bd, 1810). I den
tysknationella rörelsens tjänst stod G:s i Koblenz 1814
—1816 utgivna tidning Rhenischer Merkur. G:s
program var tyska kejsardömets
återupprättande, pressfrihet samt hägnande av tyskt språk
och tysk egenart. Den antireaktionära
”Teutsch-land und die Revolution” (1819) rågade måttet:
häktningsorder utfärdades, och G. måste fly till
Schweiz. De följ, politiska skrifterna utmärkas
av allt ivrigare försvar för katolska kyrkan.
1826 kallades G. till prof, i historia vid univ. i
München. Bland G:s senare arbeten märkas
”Emanuel Swedenborg, seine Visionen und sein
Verhältnis zur Kirche” (1827) och ”Die
christliche Mystik” (5 bd, 1836—42). —
”Ge-sammelte Schriften” utgåvos i 9 bd 1854—
67. — Monogr. av M. Berger (1921) och W.
Schellberg (2:a uppl. 1926). — Till G:s ära
stif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
