Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gånghester - Gånglåt - Gångskytte - Gångspel - Gångsvit - Gångviken - Gånsvik - Gård - Gårda - Gårda fabrikers ab. - Gårdarike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Gånghester—Gårdarike
570
Plan av skånsk bondgård, numera Tomelilla byagård. I—2 kamrar, 3 stugan,
4 förstu, 6 bakugn, 8 kök, 10 spiskammare, 11 kistekammare, 13 hackelsehuset,
15 lill-loge, 16 häststall, 17 källare, 18 kostall, 19 svinhus, 20 port, 21—23 loge,
24—25 torvhus, 26 fårhus, 27 huggebod, 28 vagnsport, 29 gård, 30 brunn.
Gånghester, samhälle i Toarps sn i
Västergötland; förort till Borås; konfektionsindustri.
Gånglåt, mus., i svensk folkmusik namn på
marsch (bröllopsmarsch m. m.).
Bondgård av nordsvensk typ. Den Nordiska museet
tillhöriga Matsgården i östbjörka by, Rättviks sn, Dalarne.
Gångskytte, se Jakt.
Gångspel, vindspel av
äldre konstruktion, som förr
användes på fartyg för
hem-vindning av ankarkätting,
förtöjnings- och
förhalnings-trossar m. m. G. utgjordes
av en vertikal axel med
omgivande trumma el. vals.
Huvudet, som den övre delen
benämndes, var försett med
hål för instickning av de
spakar, medelst vilka spelet
drevs för hand av därtill
avdelade besättningsmän.
Gångsvit, geol., från
samma magmahärd härrörande
eruptivgångar, vilka
stundom genom differentiation
av magman utvecklats olika.
Gångviken, 1894—1947
municipalsamhälle i Sköns
socken, Medelpad; uppgick
1 jan. 1948 i den då bildade
Sköns köping.
Gånsvik, fiskläge inom
Härnösand.
Gård, etnogr., det på
tomten uppförda större el.
mindre komplex av byggnader,
som nyttjas av en familj.
Utom gårdstomten och vanl.
ej betraktade som hörande till g. ligga inom
allmogebebyggelsen särskilt vissa byggnader, använda
inom den enklare hemindustrien o. dyl., ss.
smedja, bastu och torkria. De i g. ingående
byggnaderna kunna vara mer el. mindre fast hopfogade,
liksom också de skilda byggnadernas inbördes läge
kan variera. Man urskiljer från sådana
synpunkter ett antal olika gårdstyper. Inom Sverige
märkas sålunda den skånska gården, som
äger förbindelser särsk. med n. v. Tyskland,
och den nordsvenska, likaledes
kringbyggda g., vars sydgräns går genom Dalarne och
Gästrikland. Den förra är till sin karaktär en
fägård, den senare däremot en mangård, där
kreaturen icke äga tillträde till gårdsplanen. I
mellersta Sverige -förhärska de
centralsvenska och götiska gårdstyperna, vilka äga
såväl man- som fägård, i den förra skilda åt av
en tvärlänga, i den senare av en hägnad. På
herrgårdar och boställen är en annan gårdstyp,
den s. k. mellansvenska med mangård och
fägård som två helt skilda kvadrater, den
vanliga. Däremot följa stadsgårdarna vanl. den
omgivande bygdens traditionella gårdsformer.
Gårda, f. d. municipalsamhälle i ögryte, 1922
införlivat med Göteborg.
Gårda fabrikers ab., Göteborg, grundat 1880,
bolag 1893, driver trikåfabrik, bandfabrik och
ullfärgeri i Gårda, Göteborg; arbetarantal 425;
aktiekapital 2,840,000 kr. Aktiemajoriteten äges
av ab. Aug. Johansson Mark & co., Göteborg.
Gårdarike (fno. Garöariki, G ar öar) kallades
det forna Ryssland. G. bestod av tre delar: hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
