- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
563-564

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyralrörelse - Gyri - Gyrohorisont - Gyroklinometer - Gyrokompass - Gyrolots - Gyromitra - Gyroplan - Gyrorörelse, gyralrörelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

563 Gyralrörelse—Gyrorörelse 564

Gyrälrörelse, se Gyrorörelse.

Gyri, anat., se Hjärna.

Gyrohorisont, ett i flygplan använt
instrument, utvisande längd- och tväraxelns lutning.
G. giver en ”naturlig” bild av luftfarkostens läge
i förhållande till horisonten. Den är uppbyggd
av ett lodsökande gyroskop, d. v. s. gyroskop
med pendelstyrning, inneslutet i ett
instrumenthus. På gyroskopet är monterad en
horisontal-balk framför instrumenttavlan. På
instrumenttavlans glas el. bakom detsamma finnes en liten
flygplansbild. När luftfarkostens och därmed
instrumentets längd- el. tväraxel lutar, kvarstå
gyroskopet och horisontalbalken i sitt
ursprungliga läge, medan däremot flygplansbilden intager
luftfarkostens läge. De allm. förekommande g.
äro vakuumdrivna.

Gyroklinometer, benämning på i flygplan
använda instrument, vilka utvisa planets rörelse el.
läge i förh. till en (enkel g.), två el. samtliga
dess tre (sammansatt g.) huvudaxlar (lod-,
längd- och tväraxel). G. är föråldrad och numera
•ersatt av girindikator, utvisande rörelsen kring
luftfarkostens lodaxel samt tväraxelns lutning
(sidlutning), gyrohorisont, utvisande längd- och
tväraxelns lutning, och kursgyro, utvisande läget
kring lodaxeln.

Gyrokompass, navigeringsinstrument i form
av en hastigt roterande snurra el. gyro, så
upphängd, att dess rotationsaxel ständigt vilar
horisontalt. Gyralkraften, tyngdkraften och den
därav framkallade precessionen förläna g. riktkraft,
•d. v. s. strävan att alltid inställa rotationsaxeln
i meridianens riktning, den s. k. rättvisande
n.-s.-riktningen. — En helt och hållet fritt upphängd,
hastigt roterande snurra, ett gyroskop, strävar
på gr. av gyralkraften att ständigt bibehålla
rotationsaxeln i samma riktning i rymden. Pekar
denna axel mot en viss fixstjärna, strävar den
att oberoende av jordens rörelse ständigt
bibehålla sin riktning mot samma fixstjärna.
Utsät-tes ena gyroaxeländan för ett mot axeln
vinkelrätt tryck, motsätter sig axeln varje avvikning
i tryckets riktning (gyralkraften) och avviker,
så länge trycket verkar, i en riktning vinkelrätt
mot tryckets (precession); det håll, åt vilket
av-vikningen sker, är beroende av gyrots
rotations-riktning. Begränsas ett enl. ovan fritt upphängt
gyros rörelsefrihet så, att dess axel ständigt
bibehålies horisontal, uppstår, om gyroaxeln ej är
inriktad i meridianriktningen, ett lodrätt nedåt
verkande tryck på den axelända, som står ost om
meridianen, varigenom gyroaxeln på gr. av
precessionen strävar att vrida sig in mot
meridianen.

G. bör så uppställas på ett fartyg, att den
röner minsta inverkan av fartygets rörelse i sjö.
För g:s avläsande även på andra platser av
fartyget anordnas ett flertal repeterkompasser, vilka
genom följe- och vändmotorer helt följa den s. k.
liuvud- el. moderkompassen. En graderad
kompassros medgiver kompassens avläsning emot ett
fast styr-”streck”, inriktat i fartygets
långskepps-riktning. Enär gyrots på huvudkompassen
sväng-ningstid är c:a 85 min, måste gyroanläggningen

igångsättas minst 3 tim, innan repeterkompasserna
skola tagas i bruk (2 å 2 % svängningar).

Gyrolots, automatisk styrinrättning, som, då
gyrokompass är installerad, möjliggör fartygets
framförande i önskad riktning utan hjälp av
ror-gängare. På den repeterkompass, som är
uppställd vid ratten för roderinrättningen, omgives
kompasskivan av två halvringar, förenade med
en mellandel av isolerande material, vilka kunna
vridas och inställas för den kurs man önskar
styra. På kompassens skiva finnes på
underkanten en släpkontakt. Så länge denna vilar på
ovannämnd mellandel, röres rodret ej, men vid minsta
gir av fartyget glider släpkontakten över på den
ena halvringen, varvid elektrisk ström slutes
och en motor igångsättes. Genom en
utväxlings-anordning påverkar denna rodret på så sätt, att
fartyget återföres till den på kompasskivan förut
inställda kursen, varvid släpkontakten även
vandrar tillbaka till den isolerande mellandelen. Då
denna är uppnådd, brytes strömmen till motorn,
och rodret lägges i midskeppsläge. Vandrar
släpkontakten över på andra halvringen, igångsättes
motorn åt motsatt håll.

Gyromitra, bot., se Murklor.

Gyroplän, se Helikopter.

Gyrorörelse, gyralrörelse, rörelsen hos
en stel kropp, som roterar kring en axel. Är
massfördelningen symmetrisk med avseende på
axeln (snurra, svänghjul), då är rotationsaxeln
en fri axel, d. v. s. inga från rotationen
härrörande krafter, gyralkrafter, verka på
densamma, enär den på varje partikel verkande
centrifugalkraften kompenseras av en lika stor
och motsatt riktad kraft, verkande på en med
avseende på rotationsaxeln symmetriskt belägen
partikel. Varje
riktningsförändring hos en dyl. axel ger
upphov till gyroverkan. Om
rotationsaxeln påverkas av ett
kraftpar, strävar den att vrida
sig i en riktning, vinkelrät mot
såväl kraftparet som
rotationsaxeln. Den härigenom
uppkomna rörelsen kallas
precession. Ex. härpå
er

bjuder den vanliga snurran. Om denna under
rotationen vilar med sin spets i en fix punkt på
underlagets yta, beskriver rotationsaxeln under
tyngdkraftens inflytande en konisk yta (se fig.,
i vilken även omloppsriktningarna äro antydda).
Ju större snurrans rotationshastighet är, desto
mindre är könens toppvinkel. Även jordaxeln
utför en precessionsrörelse, vilken förorsakas av
solens attraktion på den jordekvatorn omgivande
uppsvällningen. Jordaxeln beskriver en konisk yta
med 470 toppvinkel kring ekliptikans pol
(omloppstid c:a 25,800 år). — G. har erhållit
mångsidig praktisk användning. Sålunda har man
utnyttjat g. för konstruktion av flera
mätinstrument, ss. gyrokompassen och g y r o
horisonten (se dessa ord). G:s egenskaper
användas även för automatisk styrning av flygplan,
fartyg och torpeder samt för att minska
krängningen hos fartyg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free