Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Eriksson (svensk prins) - Gustav, prins av Vasa - Gustav (svensk prins, hertig av Uppland) - Gustaf Adolf (svensk arvfurste) - Gustav Adolf (kyrka) - Gustav Adolf (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Gustav Adolf
524
”Karin Månsdotter” (1874); H. Biaudet, ”Gustaf
Eriksson Vasa, prince de Suède” (i Annales
Aca-demiæ Scientiarium Fennicæ, ser. B, tom VIII,
n:o 5, 1913; går t. o. m. 1588).
2) G., prins av Vasa, svensk kronprins
1799—1809 (1799—1877), son till Gustav IV
Adolf och Fredrika av Baden. G. delade efter
faderns avsättning en
tid dennes fångenskap
på Gripsholm och
fördes dec. 1809 ur
landet. Han vistades
därefter hos modern i
Baden. Han använde
från 1816 stundom
inkognito namnet
greve av Itterburg (en
av modern inköpt
slottsruin). G. blev
1825 österrikisk
överstelöjtnant, 1830
generalmajor och 1836
fältmarskalklöjtnant. Se
dan 1827 var han överste för inf.-reg:tet n:r 60
(”Vasareg:tet”). Karl XIV Johan lyckades
genomdriva, att G. 1829 bortlade titeln prins av
Sverige. G. fick i stället av kejsar Frans I titeln
prins av Vasa och behöll titeln kunglig höghet.
En kort förlovning 1828 med prinsessan Mariana
av Nederländerna bröts på grund av svenska
påtryckningar i Holland. G. äktade 1830 sin kusin
Louise av Baden men blev 1844 skild från henne;
om dottern Carola se d. o. Vid tronskiftena 1844
och 1859 avgav G. stillsamma protester men
avstod därifrån 1872. I sept. 1862 besökte han en
dag inkognito Hälsingborg och Ramlösa. G. var
en redbar, tillbakadragen och konservativ man.
Hans kista jämte faderns och en liten sons (d.
1832) fördes från Oldenburg till Stockholm och
nedsattes i Riddarholmskyrkan 1884. — Litt.: Hj.
Lindeberg, ”Prinsen av Wasa” (1921).
3) G. (Frans Gustaf Oscar), hertig av
Uppland (1827—52), andre son till Oskar I och
drottning Josefina.
Han var rikt begåvad,
studerade flera
terminer vid Uppsala univ.,
särskilt svensk
historia, och tidtals i
Oslo. G. var främst
musiker. Som sådan var
han elev av A. F.
Lindblad samt trädde
under studietiden i
Uppsala nära
Wen-nerberg och
Josephson. Han skrev
romantiskt betonade
manskvartetter, främst
”Sj ungom studentens lyckliga dag” (1851) och
”Glad såsom fågeln”, samt solosånger, bl. a. ”1
rosens doft” och ”Mina levnadstimmar stupa”,
vilka ännu äro populära.
4) Gustaf Adolf Oscar Fredrik Arthur
Edmund, arvfurste, hertig av Västerbotten (1906
22 /4—1947 26/i), äldste son till konung Gustav VI
Adolf. G. avlade stundentexamen 1925,
officersexamen 1927, blev löjtnant i Livreg. till häst,
Svea livgarde och Västerbottens reg. 1929,
kapten i de båda sistn. reg. samt ryttmästare i
Livreg. till häst 1936, major i dessa reg. samt
Generalstaben 1941, överstelöjtnant i dessa reg. samt
kavalleriet 1943.
Redan under sin skolgång
på Lundsberg
utmärkte sig G. som
framstående idrottsman
och tävlade sedan
särsk. som ryttare och
fäktare. Som ryttare
hemförde han ett
mycket stort antal segrar
och deltog bl. a. i det
svenska laget i
prishoppning vid
Olympiska spelen i Berlin
1936. Han var bl. a.
svensk mästare på
sabel 1936 och 1937. Inom idrottens olika
organisationer nedlade han ett stort arbete som
ordf, i Centralfören. för idrottens främjande och
Riksidrotts förbundet från 1933, i vilka
egenskaper han efterträdde sin fader, samt i Sveriges
olympiska kommitté från 1934. Parallellt med
denna verksamhet gick hans intresse för
scoutrörelsen, dokumenterad genom hans
ordförandeskap i Svenska scoutrådet från 1932 och i
Internationella scoutunionen från 1938. Dessutom var
han ordf, i Aeroklubben från 1937 och i KAK
från 1939. — Under 2:a världskriget var G.
hu-vudsakl. verksam inom försvaret, och den till
alla svenska hem distribuerade broschyren ”Om
kriget kommer” var i sina väsentliga delar hans
verk. Under dessa år, då han fick överta en del
representationsplikter och vid några tillfällen
även fungerade som regent, vann han genom sin
enkelhet och redbarhet allmän aktning. G.
omkom på hemväg från en jakttur till Holland vid
en flygolycka på Kastrups flygfält och begrovs
på Haga. För att hugfästa hans minne stiftades
kort efter hans död Prins Gustaf Adolfs
minnesfond. — G. förmäldes 20 okt. 1932 med
prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha (f. 1908
18/’i), dotter till hertig Karl-Eduard av
Sachsen-Coburg-Gotha och hans gemål Victoria Adelaide
av Schleswig-Holstein-Glücksburg. I äktenskapet
föddes döttrarna Margaretha (f. 1934 31/io),
Birgitta (f. 1937 19/i), Desirée (f. 1938 2/e) och
Christina (f. 1943 3/s) samt sonen Carl Gustaf
(f. 1946 30/4), Sveriges nuv. kronprins.
Gustav Adolf, kyrka, se Kungshamn.
Gustav Adolf, socken i Kristianstads län,
Villands härad, på Kristianstadsslätten; 9,91 km2,
775 inv. (1951). Är en från Hammarsjön, s. ö.
om Kristianstad, mot n. sakta uppstigande
lerslätt. 623 har åker. Det gamla namnet, som
fortfarande bäres av kyrkbyn, var Viby. Vid
statsbanelinjen Kristianstad—Åhus ligger
stationssamhället H å s 1 ö v, som tills, m. Viby har
565 inv. Här finnas en likkistfabrik och två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
