Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Grönland
414
i Thule arbetet utefter G:s nordkust upp till Kap
Morris Jesup. Viktiga geografiska,
kartografiska, geologiska och biologiska resultat vunnos
av ledaren samt deltagarna L. Koch och
svensken T. Wulff. Den senare omkom under
återfärden över inlandsisen 1917. Den 7 :e
Thule-expeditionen utgick 1932 till Angmagssalik i bl. a.
folkloristiskt och arkeologiskt syfte. 1912 gick
schweizaren de Quervain över inlandsisen från
Ritenbenk på västkusten till Angmagssalik. 1913
gjorde dansken J. P. Koch en resa över
inlandsisen från n. ö. G. till Upernavik. 1920—22
startade och slutförde L. Koch
”Jubileums-ekspedi-tionen nord om Grönland”, varunder G:s
kartläggning ytterligare fullföljdes. 1916—27
företog Koch geologiska undersökningar n. om
Sco-resby sund till trakten av Danmarkshavn. 1930
—31 arbetade en tysk expedition under A.
We-gener i området mellan Umanakfjorden på v.
kusten och Scoresby sund i syfte att studera
inlandsisen och därmed förknippade problem.
Wegener själv och en eskimå omkommo. — De
följ, danska expeditionerna till Öst- och
Nord-grönland ha alla företagits på bred vetenskaplig
basis. 1931—33 ledde Knud Rasmussen 6 :e och 7 :e
Thuleexpeditionerna till Sydöstgrönland, 1932 E.
Mikkelsen östgrönlandsexpeditionen till Christian
den IX :s land, 1931—34 L. Koch
treårsexpedi-tionen till Christian den X:s land, 1936—38 L.
Koch geologisk expedition till östgrönland, 1938
—39 Ebbe Munck och Eigil Knuth Dansk
Nordöstgrönlandsexpedition, 1947—50 företog Eigil
Knuth Dansk Peary Land-expeditionen. 1948—49
övervintrade även en fransk expedition på
inlandsisen. Under 2:a världskriget låg
expeditions-arbetet nere, men det vetenskapliga arbetet på
G. har fortsatt oavbrutet på de fasta
vetenskapliga stationerna på Disko och vid Thule. På
Disko finns även ett magnetiskt observatorium
och vid Scoresby sund och Ivigtut seismiska
stationer. Det danska geodetiska inst. började 1927
en systematisk och omfattande kartläggning av
hela landet, genomförd på särskilda expeditioner
samt med hjälp av luftfotogrammetri. Efter
kriget har man satt i gång en omfattande
systematisk geologisk undersökning av hela G.
G:s historia från 1774 fram till 1930-talet är
berättelsen om lugn ekonomisk och allmänt
social utveckling. I och med införandet av
stats-monopol — 1776 förbjöds all annan trafik på
G. än monopolets — stabiliserades förhållandena
i G. på ett för alla parter lyckligt sätt.
Regeringens politik gick ständigt ut på att genom ett
rationellt utnyttjande av landets naturliga
tillgångar, framför allt jakt och fiske, och genom
införande av förbättrade metoder vid all fångst
säkerställa en sund ekonomisk grundval för
eskimåernas livsföring. Eskimåernas outtröttlige vän,
en tid dir. för Kgl. grönlandske Handel, H. J.
Rink, den moderna eskimologiens grundläggare,
genomdrev redan 1872, att grönländarna själva
fingo deltaga i landets styrelse. 1908 utvidgades
denna rättighet, och 1925 antogs en ny lag, som
tillerkände dem ännu större befogenhet.
Genom förbudet 1776 mot all annan trafik på
G. än monopolets var G. förklarat för en
samlad koloni inom Danmark-Norge. Medan
Danmark i Kieltraktaten 1814 måste avstå från
Norge, behöll det G. (jämte Island och Färöarna).
Den danska suveräniteten bekräftades 1921 av
bl. a. England, Frankrike, Italien och Japan,
sedan Norge efter dansk hänvändelse meddelat, att
man i Norge ej hade något att invända mot
den danska suveräniteten. Kort därefter angrep
man emellertid från norsk sida det danska
monopolstyret, som kolliderade med norska
fångstintressen på G:s östkust, och de följ,
förhandlingarna resulterade 1924 i en dansk-norsk
överenskommelse, søm gav norrmännen tillträde till
fångstverksamhet i bestämda områden (från
Lindenow Fjord 6o°27’ n. br. till Nordost
Rundingen 810 n. br. med undantag av
Angmagssalik-området). Efter intensiv fångstverksamhet under
de följ, åren förklarade Norge 1930, att nämnda
områden skulle betraktas som ingenmansland, och
tilldelade en norsk expedition under doc. A. Hoel
polismyndighet. Häremot protesterade Danmark
och krävde till slut, att saken skulle hänskjutas
till Internationella domstolen i Haag, medan
Norge gick vidare och 1931—32 godkände
norska fångstmäns ”ockupation” av de omstridda
områdena. Saken avgjordes 1933 av domstolen
i Haag, som med 12 röster mot 2 avvisade de
norska kraven och godkände Danmarks fulla
suveränitet över G. I nämnda områden fick
Norge av Danmark åter fångsträttigheter, rätt
att anlägga telegrafstationer och vetenskapliga
stationer m. m. Därefter följde utvidgade
fiskerättigheter för danska och isländska
medborgare med tillgång till hamnarna Færingerhavn och
Tovkussak.
2:a världskriget ändrade radikalt G:s ställning.
t940—41 gick handeln med U.S.A. och Canada
blott över Ivigtut, Godthåb och Julianehåb,
varifrån varorna distribuerades. Vid U.S.A :s
inträde i kriget upprättades ytterligare 2
transito-hamnar, Sukkertoppen för Sydgrönland och
Ege-desminde för Nordgrönland, där stora
packhusanläggningar byggdes. Gjutgods och elektriska
artiklar infördes även över Qutdligssat, och
varvet i Holsteinsborg försåg G. med
fartygsutrust-ning. Från april 1940 övertogs administrationen
av landsfogdarna i G., och av hänsyn till G:s
försörjning sökte man i samråd med danske
ministern i U.S.A., Henrik Kauffmann, kontrakt
med U.S.A:s regering. Våren 1941 beslöts, att
administrationen i G. skulle koncentreras till
Godthåb under ledning av landsfogde Eske Brun
(från Vi 1949 dir. för Grönlands styrelse). 9/h
1941 avslutades en försvarsöverenskommelse
mellan minister Kauffmann och U.S.A:s regering.
Häri erkände U.S.A. Danmarks suveränitet över
G. och fick samtidigt rätt att anlägga baser
m. m. på G. Till följd av denna
överenskommelse avskedades minister Kauffmann. Under
1941 började amerikanerna anlägga flygbaser på
G. Vidare anlades en flottbas vid Arsukfjord,
radarstationer och en rad meteorologiska
stationer, som 1945 alla övertogos av danska staten.
1940 landsattes tyska patruller på Nordöst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
