Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grässnultran - Grästorkning, konsttorkning - Grästorp - Grästräd - Gräsänka - Gräsö - Gräve - Grävlingen el. grävsvinet - Grävmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Grässnultran—Grävmaskin
394
Grässnultran, se Snultresläktet.
Grästorkning, konsttorkning, har
under senare tid använts för att undgå de skador,
som dåligt bärgningsväder kan förorsaka på
gräs el. annan för vinterutfodring avsedd
växtlighet. Den vanligaste maskinella anordningen
för g. utgöres av en roterande cylinder, vari
grönmassan under ständig rörelse torkas genom
inblåsning av varmluft. Enl. ett annat system
(Edholm) utsättes den i silo el. kammare
inlagrade grönmassan för en ström av varmluft
underifrån.
Grästorp, i) Storkommun i Skaraborgs län,
omfattande kommunerna Flo, Sal, Ås, Täng,
Hå-le, Särestad, Bjärby, Flakeberg, Hyringa,
Läng-num, Tengene, Grästorps köping och Trökörna;
263,25 km2, 6,705 inv. (1951). — 2) Köping i
G.i), Viste härad; 2,27 km2, 1,286 inv. (1951);
vid statsbanan Uddevalla—Herrljunga. G. är en
betydande handelsort för den omgivande, rika
jordbruksbygden. Här finnas högre folkskola,
apotek, provinsialläkare och distriktsveterinär.
Största industri är en rakblads- och
rakhyvels-fabrik, tillhörande Svenska rakblads fabriken ab.,
dessutom finnas mindre mekaniska verkstäder
m. m. Kyrka av tegel uppfördes 1915. I
kyrkligt avseende tillhör G. Tengene förs, och blev
köping 1900. Taxeringsvärde å
fastighetsskatte-pliktig jordbruksfastighet 291,900 kr, å annan
fastighet 6,309,200 kr; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst: fysiska personer m. fl.
3,322,090 kr, svenska ab m. fl. 65,100 kr (1950).
Grästräd, Xanthorrhoe’a, ett i Australien och
Tasmanien växande släkte av fam. Liliaceae, med
vanl. ett par m hög, flerårig stam, som upptill
bär talrika långa, jämnbreda, styva blad och f. ö.
är tätt beklädd med basaldelar av avfallna blad.
Blommorna äro oansenliga och sitta i
långskaf-tad, tät, axlik ställning i stammens topp. Bladen
nyttjas till foder åt kreaturen. Från X. hastile
erhålles ett gult harts (gult akaroidharts,
Botany b ay gu mm i) och från X. australis
ett rött sådant (rött akaroidharts, gr ä
s-trädsgummi), vilka båda nyttjas för
framställning av fernissor och av limmat papper.
Gräsänka, hustru, vars man är bortrest; övers,
av mlty. graswedewe, förförd, övergiven flicka;
ordet är liksom de liktydiga ty. Strohwitwe och
eng. grace- (äldre grass-) widow till sitt
ursprung oklart.
Gräsö, socken i Stockholms län (n. Roslagen),
Frösåkers härad; 120,53 km2, 946 inv. (1951).
Omfattar den långsträckta Gräsön (88 km2)
utanför öregrund samt tillhörande vidsträckta
skärgård; i n. örskär med fyr, i s. ö. bl. a.
Sladdarön och Ormön. Huvudsaki. skog och
bergplatåer. 752 har åker. Egendom: Gräsö gård,
förr kungsgård. Bland fisklägena äro Ormön
och Norrboda störst. Ingår i öregrunds och G.
pastorat i Ärkestiftet, Olands och Frösåkers
kontrakt; tillhör storkommunen öregrund.
Gräve, socken i Närke, Örebro härad, på
När-keslätten, v. om Örebro; 19,56 km2, 208 inv.
(1951). Begränsas i s. av Svartån, i v. av sjön
Tysslingen. 816 har åker. Egendomar: Åkerby
Grästrädet Xanthorrhoea australis.
och Källtorp. Kyrkan är från 1764. Ingår i
Kils och G. pastorat, Strängnäs stift,
Glanshammars kontrakt; tillhör storkommunen Tysslinge.
Grävlingen el. g r ä v s v i n e t, Mèles mèles
(el. ta’xus), tillhör fam. mår ddjur,
Musteli-dae, bland rovdjuren. Den undersätsiga kroppen
är klädd av en tät päls, som på ryggsidan är
gråspräcklig, undertill svart. Mellan de
borstlika stickelhåren på ryggen sitter en tät, fin
bottenull. Huvudet är ovan vitt med ett brett
svart band genom vartdera ögat. Nosen är lång,
ögon och öron små. De korta, kraftiga benen
sluta med starka klor, som äro särskilt väl
utvecklade på framfötterna. Svansen är kort.
Kroppslängden uppgår till 75 cm, boghöjden till
30 cm. G. finnes i Sverige upp till Härjedalen
och är f. ö. spridd över hela Europa. G. söker
sin föda först efter skymningens inbrott och
tillbringar dagen i sitt gryt. I grytet tillbringar
g. också vintern, och där föder honan i mars
3—5 ungar. G. är allätare, förtär rötter, bär,
insekter och daggmask men också ägg och smärre
varmblodiga djur. Angripes en g., försvarar den
sig med kraftiga bett. Av skinnet förfärdigas
jaktväskor, och fettet brukas till skosmörja. —
Bild se nästa sida.
Grävmaskin, maskin för lösbrytning och
upptagning av markmassor; mudderverk
benämnas i regel motsvarande anordning för ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
