Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräs - Gräsand - Gräsandsläktet - Gräsberg - Gräsfjärilar - Gräsfly - Gräsgård (härad) - Gräsgård (socken) - Gräshoppor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Gräsand—Gräshoppor
390
många fall inträder
självbefruktning, i det att ståndare
och märken ej framträda ur
axet.
G. indelas i flera underavd.,
bland vilka t. ex.
Andropogo-neae, Bambuseae, Maydeae
och Oryseae äro
företrädesvis tropiska, medan t. ex.
Agrostideae, Aveneae och
Festuceae äro talrikast
representerade i tempererade
länder. I Sverige finnas
omkr. 130 arter. Störst bland
dem är vassen (Phragmites),
som blir ända till 4 m hög. Bambuseae kunna nå
en höjd av 40 m.
G. äro av största vikt för människan.
Viktiga fodergräs äro t. ex. timotej, rajgräs,
hund-äxing, ängssvingel, majs, buffalogräs och
Euch-laena. Till g. höra också de viktigaste
sädesslagen, ss. vete, korn, råg, havre, ris, majs, hirs
och durra. Av sädesslagen beredas spritdrycker.
Ur märgen av sockerrör fås i stor mängd
socker. De torkade stråna el. bladen av flera g.
användas till flätning av hattar, korgar o. dyl.,
till packnings- och stoppningsmaterial, till
taktäckning (t. ex. vass och råghalm), vid pappers
fabrikation (t. ex. espartogräs) m. m.
Bamburören användas i hemlandet som
byggnadsmaterial och till allehanda husgeråd, i Europa till
möbler, käppar, metspön m. m. Sandrör och
strandråg odlas för att binda flygsand.
Stärkelsen av vete, ris m. fl. spelar stor roll som
livsmedel. Åtskilliga gräs, t. ex. vårbrodd och
mysk-gräs, innehålla välluktande flyktig olja. Giftiga
ämnen finnas hos mycket få, t. ex. dårrepe.
Gräsand, A’nas bo’schas, är den i Sverige
allmännaste arten av släktet Anas. Den är utbredd
över hela landet. Bäst trives den vid säv- el.
vassrika vatten; boet lägges dock i regel ett
stycke från stranden. G. igenkännes på den
blåvioletta, metallglänsande vingspegeln, hannen
dessutom på det metallgröna huvudet och den vita
halsringen. Honan är mer oansenligt
brunspräck-lig. Hannen bär under sommaren en dräkt, som
liknar honans. Längden uppgör till över 60 cm,
honan är dock mindre. G. hämtar sin föda ur
både växt- och djurriket. Många flytta söderut,
men andra övervintra i s. och mellersta Sverige,
där öppet vatten finnes. G. är en av Sveriges
viktigaste jaktbara fåglar. Från g. härstammar
den tama ankan (se Anka). Om övriga svenska
Anas-arter se Änder, egentliga.
Gräsandsläktet, A’nas (i inskränkt
bemärkelse), omfattar gräsanden (se ovan) jämte några
utländska arter.
Gräsberg, samhälle i Ludvika landskommun i
Dalarne.
Gräsfjärilar, Saty’rinae, underfam. av
dagfjä-rilsfam. Nymphalidae, omfattande former, vilka
ha dystert bruna, gulbruna el. gulaktiga vingar.
Bakvingarnas undersida är ofta marmorerad i
brunt, grått och vitt, så att den liknar de
lavbevuxna klippor el. trädstammar, på vilka fjä-
Gräsand, hanne (t. v.) och hona.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
rilarna ofta sätta sig med hopslagna vingar.
Larverna leva på gräs och äro tätt korthåriga.
I Sverige finnas omkr. 20 arter, av vilka de
vanligaste äro sandgrå sfj ärilen (Satyrus
semele) och slåttergräsfj ärilen
(Epine-phele jurtina).
Gräsfly, Charaè’as gräminis, en nattfjäril,
tillhörande avd. nattflyn (Noctuidae).
Framvingar-na äro bruna, i mitten med ett mörkare fält,
som omgiver en större vit, från vingens bas
utgående, utåt förtjockad linje. Larven, den s. k.
gräsmasken, är som fullvuxen omkr. 30
mm lång, brungrå, med rödbruna, längsgående
ränder. G. har periodiskt uppträtt som
skadeinsekt i n. Sverige.
Gräsgård, härad i Kalmar län, omfattar Ölands
sydligaste del; 232,62 km2, 4,098 inv. (1951).
Socknar: Kastlösa, Smedby, S. Möckleby,
Segerstad, Gräsgård, Ventlinge och Ås. G. tillhör
Ölands domsaga (tingsställe Borgholm), Ölands
fögderi och Ölands s. kontrakt av Växjö stift.
Gräsgård, socken i Gräsgårds härad, Kalmar
län, på östkusten av sydligaste Öland; 34,73 km2,
575 inv. (1951). Socknen är till stor del alvar.
1,221 har åker; skog saknas. Gräsgårdshamns
fiskläge har ett 20-tal fiskare;
livräddningsstation. Av fornlämningar märkes bl. a. en
förfallen bygdeborg. Kyrkan ombyggdes 1823,
varvid av den urspr. romanska kyrkans torn nedre
delen bibehölls. Ingår i G:s och Segerstads
pastorat i Växjö stift, Ölands s. kontrakt; tillhör
storkommunen Ottenby.
Gräshoppor, Acridoidea, underordning av
rätvingarnas ordning bland insekterna. Kroppen
är långsträckt och hoptryckt från sidorna,
huvudet är stort; pannan bildar en rät el. spetsig
vinkel mot hjässan. Antennerna äro trådformiga
och nå ung. halva kroppslängden. Vingarna äro.
när de förekomma, 4 till antalet; de främre
äro smala, läderartade täckvingar, i vila
hoplagda utefter bakkroppens sidor. Under dem
sitta de i vila solf jäderformigt hopveckade men i
utspänt tillstånd betydligt bredare, hinnartade
flygvingarna. Av de tre benparen är det bakersta
utbildat till kraftiga hoppben. Hannarna
frambringa gnisslande ljud genom att hastigt gnida
baklårens med upphöjningar försedda insida mot
vingarnas upphöjda ribbor. — G. lägga sina
ägg i marken, vanl. på sparsamt bevuxna, torra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
