Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripenstedt, Johan August - Gripenstierna, Joel (Drysander) - Gripfot (griphand) - Gripsholm (slott)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Gripenstierna—Gripsholm
322
sked (jan.—okt. 1851 t. f. och maj 1856—juli
1866 ord. finansminister). 1867—73 var G. led.
av Andra kammaren för Stockholms stad.
Inom 1800-talets svenska politik är G. en
förgrundsgestalt genom sin utpräglade, orädda
personlighet. G. var en det talade ordets mästare,
som i detta avseende fortsatte riddarhusets bästa
traditioner. Hans ställning till de moderna
demokratiska strävandena kännetecknas därav, att
han perioden 1840—65 ivrade för en på folkets
förtroende grundad representation, vilken dock
ej såsom sådan borde äga all makt utan
fastmer ledas av en upplyst regering. I
genomförandet av
representationsreformen tog G.
verksamt del, men mot den
bondedemokrati, som
kom att behärska
Andra kammaren,
intog han en kärvt avog
ståndpunkt. Å andra
sidan betraktade han
med stigande ovilj a
konungens roll i
svenskt statsliv. I sina
tidningsuppsatser
hösten 1871 hänvisade
han t. o. m.
monarken att uteslutande
be
fatta sig med ordensväsen och hovliv. Denna
kritik, särskilt riktad mot Karl XV,
återspeglas dels inom unionspolitiken, där G. under
1860—61 års kris motsatte sig konungens
benägenhet för eftergifter för norrmännens krav i
ståthållarfrågan, dels i förhållandet till
skandinavismens strävanden. G. ingrep sålunda vid
konferensen på Ulriksdal 8 sept. 1863 med
utmanande temperamentsfullhet mot Karl XV:s och
utrikesministern Manderströms planer på en
allianstraktat med Danmark i frågan om Slesvig.
Lika betydelsefull var G :s insats som
finansminister. I tullfrågan var G. en utpräglad
frihandlare. Då 1855 års tullkommitté förordade en
liberalisering av tulltaxan, upptog G. som
finansminister dessa krav och genomdrev dem på 1856
—58 års riksdag. 1857 års i viss mån
epokbildande tariff kännetecknas sålunda av
grundsatserna om tullfrihet på livsmedel, råämnen och
närstående artiklar, varemot industritullarna
kvarstodo. I enlighet med sin liberala åskådning
kontrasignerade G. 1864 års förordningar om
vidgad näringsfrihet och räntans frigivande. G:s
tidstypiska optimistiska tro på näringslivets
utvecklingsmöjligheter framträdde i hans
insatser på 1853—54 och 1856—58 års
riksdagar för statsbaneväsendets tillkomst och
utveckling; i enlighet med hans åsikter kommo
statsbanelinj erna att utföras på statens
bekostnad och finansieras genom lån. Ryktbara äro
hans två vältalighetsprov, av motståndarna
betecknade såsom ”blomstermålningar”, vid
ständernas gemensamma överläggningar i dessa
ämnen. G. gynnade privatbanksväsendet; på hans
initiativ inrättades 1861 Allmänna
hypoteksban-ken. Vid affärskrisen hösten 1857 stödde han
NF IX — n
bl. a. Skånes enskilda bank med ett omedelbart
lån av statsmedel. Ehuru motståndare till kravet
på grundskatternas avlösning eller avskrivning,
medverkade han 1851 till skatteväsendets
förenkling. — 1871—72 utgav han en samling ”Tal,
anföranden och uppsatser” (2 bd; flera tal förut
publicerade). — Biogr. av O. Gasslander (1949).
Gripenstierna, Joel, ämbetsman (1637—97);
hette före adlandet först Drysander, sedan
Ekman. Han utsågs 1666 till uppsyningsman
vid Avesta myntverk och Garpenbergs
kopparverk samt 1669 till dir. över kronans
kopparväsen och adlades s. å. med namnet G. Han
samlade stor förmögenhet, och under krisåren 1673
—80 framstod han som Kronans störste långivare.
1673 utnämndes han till räntmästare, 1674 till
generaltullförvaltare över stora sjötullen och 1676
till kammarråd, suspenderades 1679 men blev
1680 kommissarie i reduktionskommissionen.
Skarpt klandrad av 1678 års riksdag liksom av
riksrådet, ställdes G:s verksamhet s. å. under
granskning av en särskilt tillsatt deputation, men
G. ägde länge ett stöd hos konungen i Erik
Lind-schöld, som var delägare i flera av hans
affärsföretag. Först efter dennes död, 1690, slutfördes
saken. Hans egendomar indrogos vid reduktionen,
och han avled nästan utblottad. ■— Litt.: A.
Munthe, ”J. G.” (1941).
Gripfot (griphand), zool., en fot med
en el. ett par tår riktade bakåt och de övriga
framåt, så att den kan användas att gripa med
som t. ex. hos aporna.
Gripsholm, historiskt ryktbart slott och
kungsgård i Södermanland invid staden Mariefred. G.
byggdes urspr. av Bo Jonsson Grip omkr. 1380
och fick namn efter griphuvudet i hans
vapensköld. Borgen brändes under Engelbrekts
frihetskrig och återställdes av Sten Sture d. ä., som
överlät godset till Mariefreds kloster. Gustav I
återfordrade det som arvgods och började 1537
uppföra det nuv. slottet. Bygget pågick med
långa avbrott till 1500-talets slut. Under denna
tid tjänade G. som fängelse för hertig Johan
med familj, den avsatte Erik XIV och flera
stats-fångar. G. var därefter änkesäte för svenska
drottningar. Gustav III vistades där ofta med
sitt hov. Han moderniserade rummen, men av
de uppgjorda planerna till slottets utvidgning
utfördes endast en bråkdel. Gustav IV Adolf var
efter sitt fängslande 1809 inspärrad på G. Oskar I
lät reparera det ganska förfallna slottet i tidens
smak (interiörer i gotik). På föranstaltande av
den 1889 bildade Gripsholmsföreningen blev
slottet enl. denna tids grundsatser restaurerat 1892—
1903 av F. Liljekvist, som sökte i stort sett
återställa dess yttre och i dess inre åstadkomma
enhetliga rumsgrupper och interiörer i vasa-,
karolinsk och gustaviansk stil.
Slottet med sina fyra runda torn ligger
romantiskt på en holme i Mälaren. Av dess i sitt
ursprungliga skick bevarade interiörer märkas
”hertig Karls kammare” med dekorering från
1570-talet, Gustav III :s ”vita sal” (1780; ritning
av J. E. Rehn) och den smakfulla teatersalongen
(ritning av E. Palmstedt, 1781; teatern har deko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
