- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
291-292

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grenadjär (Grenadör) - Grendike - Grenen - Grenets element - Grenetter - Grenfell, Bernard - Grenhopp - Grenna - Grennaforsa, Grännaforsa - Grenoble - Grensholm - Grenskura - Grenville, ätt - Grenville, 1. George - Grenville, 2. William Wyndham

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

291

Grendike—Grenville

292

1928, i:a och 2:a Liv-g.-reg. 1816—1927,
Smålands g.-bataljon (g.-kår), sedermera Karlskrona
g.-reg. 1824—1927, Vaxholms g.-reg. 1902—1927.

Grendike, förr vanlig benämning på sugdike
(se Dikning).

Grenen, östligaste spetsen av Skagens Odde,
Danmark.

Grenets element [granä’s], se Galvaniska
element.

Grene’tter, se Gulbär.

Gre’nfell, Bernard Pyne, engelsk
arkeolog och utgivare (1869—1926), prof, i papyrologi
i Oxford 1916. Hans ungdomsarbete ”Revenue
laws” (1896), om monopolen i Egypten under
Ptolemaios H, var banbrytande och hans
grävningar i Faijum 1895—96 epokgörande för det
metodiska uppsökandet av papyrer. Senare
arbeten utgav han tills, m. A. S. Hunt i serien
”Oxyrhynchus papyri”.

Grenhopp, bundet hopp med el. utan anlopp
över ett redskap (bock, häst m. m.) el. levande
stöd, varvid benen föras på ömse sidor om
redskapet (stödet). G. över häst är en vanlig
tävlingsform. Hästen skall då mäta 165—180 cm
i längd och 145 cm i höjd samt ha putor
(mum-rikar) placerade ovanpå varandra mellan
sadel-g j ordarna.

Grenna, se Gränna.

Grennaforsa, Grännaforsa, se Moheda.

Grenoble [granå’bl], huvudstad i fr. dep.
Isère (Dauphiné), i floden Isères dal och vid
foten av Grande Chartreusemassivet; 102,000 inv.
G. är starkt befäst; över floden, kantad av breda
kajer och promenader, leda flera broar från
högra stranden till huvuddelen av staden på
vänstra stranden. Här ligger justitiepalatset, G:s
märkligaste byggnad, i sengotisk stil;
huvudfasaden från mitten av 1500-talet. Katedralen,
Notre-Dame, har ett ciborium från mitten av
1400-talet; i kyrkan S:t-Laurent finnes en krypta
från 500—600-talen. I G. finnas många skolor
och läroanstalter; flertalet grupperar sig kring
el. i närheten av Place de Verdun. Där ligga
museet med bibliotek, ett av Frankrikes
värdefullaste, och universitetet. Som hemslöjd har
handsktillverkningen gamla anor. G. har riklig
tillgång till vattenkraft och till följd därav
stor elektrisk och metallurgisk industri;
garve-rier, pappersbruk, kvarnar, framställning av
likör m. m. G. är ett viktigt turistcentrum.
— G., vars lat. namn var Gratianopolis (efter
kejsar Gratianus), var redan på 300-talet
biskopssäte. Det hörde under äldre medeltiden först
till burgunderna och blev senare huvudstad i
Dauphiné.

Grensholm, gods i Vånga socken,
Östergötland, på Roxens n. strand; 1,960 har, därav
457 har åker; tax.-värde 977,800 kr. Ägdes
under medeltiden av släkten Gren (därav namnet)
och 1706—1904 av släkten Spens. Nuv. äg. är
jägmästaren friherre A. Mannerheim.

Grenskura, her., se Skura.

Grenville [gre’nvil], engelsk adelsätt från
Buckinghamshire, där omtalad redan på 11
ootalet men framträdande i det politiska livet först

Fort de la Bastille i Grenoble.

på 1700-talet i samband med
giftermålsförbin-delser med släkterna Temple och Pitt. En
dotter till Sir William Temple blev g. m. Richard
G. (1678—1728); bland deras barn märkas
dottern Hester G., g. m. William Pitt d. ä.,
samt sönerna G.i) och Richard G., 1752
Earl Temple (1711—79), den sistn. en av
svågerns ivrigaste anhängare och medl. av
dennes båda ministärer. En sonsons son till G.i),
Richard G., 1839 2:e hertig av
Bucking-ham and Chandos (1797—1861), är
känd som förf, till en serie ”Memoirs” (10 bd,
1853—61).

1) George G., politiker (1712—70). Han
var från 1741 till sin död led. av underhuset,
blev 1744 amiralitets- och 1747 skattkammarlord
samt var 1754—61 skattmästare för örlogsflottan.
Han kvarstod efter Pitts avgång från regeringen
(okt. 1761), blev ledare i underhuset samt 1762
statssekr. i Butes ministär. 1763—65 var han
kabinettets chef. Den under hans ministär
pålagda stämpelskatten på de amerikanska
kolonierna fick olyckliga följder liksom förföljelsen
mot J. Wilkes, och G. avskedades juli 1765.
G:s efterlämnade papper, ”The G. papers”,
ut-gåvos 1852—53 (4 bd).

2) William Wyndham G., Baron G.,
statsman (1759—1834). Han inträdde 1782 i
underhuset, innehade från 1783 ett par
underordnade ministerposter, blev 1789 talman i
underhuset och s. å. statssekr. för inrikes ärenden
samt 1790 pär. 1791 övertog han utrikesären-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free