Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granlund, John - Grannelagsrätt - Granodiorit - Granofyr - Gran Sasso d’Italia - Gransholm - Granskaren - Granskningsexemplar - Granskningsman - Gransångaren - Grant, Cary - Grant, James - Grant, Joan, f. Marshall - Grant, Ulysses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Grannelagsrätt—Grant
210
är en ingående undersökning av en viktig
föremålsgrupp inom svensk folkkultur. G:s övriga
omfattande produktion berör bl. a. viktiga
områden av näringslivets historia. Flera
undersökningar äro förarbeten för G:s kommentar till
Olaus Magnus’ ”Historia om de nordiska
folken” (1951).
Grannelagsrätt, sammanfattningen av de
rättsregler, som bestämma det inbördes förhållandet
mellan ägare el. innehavare av angränsande
fastigheter. Ägare av en fastighet är sålunda för
sina grannars skull underkastad vissa
begränsningar i sitt förfogande över fastigheten.
Fastig-hetsgrannar emellan bestå vidare vissa
förpliktelser (ss. till uppsättande av stängsel och till
deltagande i gemensamma företag, ss. dikning,
vattena vledning och invallning). I tätt bebyggda
orter (städer, köpingar och municipalsamhällen)
äro fastighetsägarna särskilt underkastade en
mängd bestämmelser, avseende att trygga bl. a.
närboendes trevnad, säkerhet och hälsa.
Granodiorit, se Granit.
Granofyr, en sådan granit- el. kvartsporfyr,
vars grundmassa är granofyrisk
(mikro-pegmatitisk), d. v. s. består av fältspat och kvarts
i fin, först under mikroskopet tydligt skönjbar,
skriftgranitisk sammanväxning.
Gran Sa’sso d’Ita’lia, berggrupp i Italien, i
Abruzzerna, Apenninernas högsta parti, når i
toppen Monte Corno 2,914 m ö. h.
Gransholm, industrisamhälle i öja sn,
Kronobergs län. Gransholms a b., Gemla,
grundat 1901, äger i G. finpappersbruk, anlagt 1790,
och pappersförädlingsfabrik.
Granskaren, finlandssvensk månadsskrift för
kultur, ekonomi och politik, utgiven i Äbo 1930
—40; sistn. år uppgick G. i Finsk tidskr.
Granskningsexemplar, jur., det ex. av varje i
riket tryckt skrift, som boktryckaren skall
avlämna, i Stockholm till justitieministern och i
andra orter till hans för orten förordnade
ombud, allt för möjliggörande av det allmännas
tillsyn över tryckfrihetens utövande.
Granskningsman. 1) G. i konkurs. Enl.
gällande konkurslag av 13/s 1921 äga borgenärerna
i en konkurs övervaka och kontrollera
konkursförvaltningen genom sina särskilda
förtroendemän, de s. k. g. G. utses dock endast om någon
borgenär uttryckligen begär det. Antalet
bestämmes av konkursdomaren. Valet av g. förrättas
av borgenärerna å första
borgenärssammanträ-det.
2) Av handelskammare godkänd
g. På gr. av de relativt höga
kompetensfordringarna för revisorer, som auktoriserats av
handelskammare, ha dessa i allm. endast kunnat anlitas
av större bolag. För att skapa en motsvarande
revisorskår för de mindre företagen beslöt 1930
års handelskammarmöte, att handelskammare
skulle erhålla rätt att, då så anses lämpligt,
godkänna s. k. g., som ej behövde fylla samma krav
i fråga om teoretiska kunskaper som
ovannämnda revisorer.
Gransångaren, se Lövsångarsläktet.
Gränt, C a r y, engelsk-amerikansk
filmskå
despelare (f. 1904). Han kom 1931 till
Hollywood, där hans första film blev ”Blonda Venus”
(mot Marlene Dietrich). Urspr. lanserad i
charmörfacket har G. med åren utvecklats till en god
karaktärsskådespelare, särsk. i komediroller.
Bland hans övriga filmer märkas ”Min fru har
en fästman”, ”Ingen fara på taket”, ”En friare
i societén”, ”Gunga Din”, ”Endast änglar ha
vingar”, ”Night and day”, ”Notorious”, ”Jag såg
honom först”, ”Villervallavillan” och ”Arsenik
och gamla spetsar”.
Gränt, James Augustus, brittisk
upptäcktsresande (1827—92); officer. Han åtföljde 1860
J. H. Speke (se d. 0.) på dennes upptäcktsfärd
till Nilens källor.
Gränt, J o a n, f. Marshall, engelsk
författarinna (f. 1907), g. 1) 1927 m. A. L. Grant,
2) 1940 m. Ch. R. L. Beatty. G. har främst gjort
sig känd för historiska romaner, vanl. med
motiv från Egypten. Hon har utg. ”Winged
Pha-raoh” (1937; sv. övers. ”Jag var Egyptens
drottning”, 1939), ”Life as Carola” (1939; sv. övers,
s. å.), ”Eyes of Horus” (1942; sv. övers.
”Solgudens återkomst”, 1943), ”The scarlet fish and
other stories” (1942), ”Lord of the horizon”
(1943; sv. övers. 1945), ”Redskin morning”
(1944), ”Scarlet feather” (1945; sv. övers. ”De
två träden”, 1946) och, med grekiskt motiv,
”Re-turn to Elysium” (1947; sv. övers. 1949).
Gränt, U 1 y s s e s Sidney, amerikansk
militär och president (1822—85). G. deltog i
mexikanska kriget 1845—48, blev 1853 kapten och tog
1854 avsked. Efter
inbördeskrigets utbrott
inträdde han ånyo i
unionens tj änst och
blev 1861 överste, i
aug. s. å.
brigadgeneral, kämpade i nov. mot
general Polk vid
Bel-mont, intog i febr.
1862 Fort Henry, vid
floden Tennessee, och
Fort Donelson, vid
Cumberland, samt blev
därpå divisionsgeneral
i frivilliga armén. Han
intog 4 juli 1863 efter
ett halvt års strider fästningen Vicksburg samt
utnämndes därpå till divisionsgeneral i unionens
armé och överbefälhavare i västern. Genom
segern vid Chattanooga nov. 1863 möjliggjorde han
Shermans infall i Georgia. G. blev mars 1864
generallöjtnant och befälhavare över unionens
samtliga härar och öppnade i maj s. å. med
Poto-macarmén fälttåget mot Petersburg och
Rich-mond, sydstaternas huvudstad. 3 april 1865 måste
Richmond giva sig, och 9 april kapitulerade
sydstatsgeneralen Lee med återstoden av sin här.
Efter inbördeskrigets slut blev G. 1866 general
i Förenta staternas armé. Av det republikanska
partiet valdes G. 1868 till president. I nov. 1872
omvaldes G. till president för ytterligare fyra
år. Han blev som president en viljelös docka i
en hänsynslös partioligarkis händer. De okloka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
