Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland - Litt. - Gotlandium - Gotlands Allehanda - Gotlands artillerikår - Gotlands bank ab. - Gotlandsboskap - Gotlands domsaga - Gotlands Folkblad - Gotlands fornsal - Gotlands fornvänner - Gotlandsfåret - Gotlands infateriregemente - Gotlands järnväg - Gotlands kustartilleri - Gotlandslagen - Gotlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Gotlandium—Gotlands län
152
åldern” (1933); M. Stenberger, ”Die
Schatzfun-de G:s der Wikingerzeit”, 2 (1947). —
”Gotländskt arkiv” (1929 ff.); K. G. A. Grandinson,
”Studier i hanseatisk-svensk historia” (2 bd, 1884
—85) ; G. Lindström, ”Anteckningar om G :s
medeltid” (2 bd, 1892—95); H. Hammargren, ”G.,
en försvarshistorisk och ekonomisk-geografisk
studie” (2:a uppl. 1939); H. Yrwing, ”G. under
äldre medeltid” (1940) ; G. Kellgren, ”G. 1690—
1720” (1942); R. Steffen, ”G:s administration,
rättsliga och kyrkliga organisation från äldsta
tider till år 1645” (1943); B. Thordeman,
”Invasion på G. 1361” (1944) ; ”Boken om G.” (2 bd,
1945); B. Söderberg, ”G.” (1948). — C. v.
Linné, ”Öländska och gothländska resa 1741”
(1745, nya uppl. 1929, 1940) ; P. A. Säve,
”Gotländska samlingar” (6 bd handskr. i Uppsala
univ.-bibl.); ”Gotländska visor. Sami, av P. A.
Säve”, utg. av E. Noreen & H. Gustavson, 1
(1949). — J. Roosval, ”Die Kirchen G:s” (1911),
”Die Steinmeister G:s” (1918), ”Den gotländska
ciceronen” (2:a uppl. 1950); ”Svenska kyrkor. G.”,
1—4: 1 (1914—47); C. R. af Ugglas, ”G:s
medeltida träskulptur” (1915); B. Söderberg, ”De
gotländska passionsmålningarna och deras
stilfrän-der” (1942). — C. J. Schlyter, ”Gotlandslagen”
(1852); C. Säve, ”Gutniska urkunder” (1859).
Gotla’ndium, geol., benämning för
silursyste-met, föreslagen 1900 av A. de Lapparent,
syftande på nämnda systems rika utbildning på
Gotland. G. el. ö v e r s i 1 u r har använts av
åtskilliga förf., ss. fallet ännu är särsk. i
Tyskland; det av Sveriges geologiska undersökning
antagna uttrycket är emellertid s i 1 u r.
Gotlands Allehanda, konservativ morgontidn.
(från 1949; dessförinnan eftermiddagstidn.), utg.
6 ggr i veckan i Visby, grundad som
halvvecko-tidn. 1873. Bland red. märkas A. Jeurling (1875—
78) och O. Jeurling (1878—99). Nuv. red. är
sedan 1937 Axel Arthur Nilsson (f. 1895).
Redak-tionssekr. var 1887—98 Algot Sandberg.
Gotlands artillerikår, A7, Visby, leder sitt
ursprung från den 1811 uppsatta
nationalbeväring-ens 3 art.-kompanier, vilka 1861 organiserades
till en särskild Gotlands
nationalbevä-rings art-kår och 1886 till Gotlands
a r t.-k o r p s om 2 linjebatterier och 1
fästnings-kompani. G., som alltid varit förlagd i Visby,
erhöll 1909 nya kaserner. Kåren är motoriserad.
Till G. förlädes jämlikt 1942 års försvarsbeslut
ett luftvärnsbatteri, till 1952 detacherat ur
Stockholms luftvärnsreg. och därefter ur Östgöta
luft-värnsreg. (Lv 2 G).
Gotlands bank, ab., började sin verksamhet
1908. Huvudkontor i Visby samt 7 avd.-kontor
på Gotland och 1 i Stockholm. Omslutning 1950
54,6 mkr.
Gotlandsboskap, en avart av den urgamla
skogs- el. Smålandsrasen, som på senare tider
alltmer uppblandats på Gotland. G. var av
utpräglad mjölktyp, behornad och till färgen gul
el. gul och vit.
Gotlands domsaga, under Svea hovrätt,
bildades 1943 genom sammanslagning av Gotlands n.
och Gotlands s. domsaga. Den omfattar Gotlands
län utom Visby samt utgör ett tingslag med
tingsställen i Allekvia (Endre sn) och Skogs
(Levide sn); kansliort är Visby.
Gotlands Folkblad, socialdemokratisk tidning,
utg. i Visby sedan 1928; daglig 1938. Nuv. red.
är P. S. Sollerman (f. 1914).
Gotlands fornsal, museum i Visby, grundat
1875. Museet, som tillhör föreningen Gotlands
fornvänner, innehåller samlingar av förhistoriska
fynd, kyrklig konst från medeltid och nyare tid
— medeltidssamlingen en av landets främsta —,
högre stånds- och allmogeföremål, nyare konst
samt en geologisk-paleontologisk avd. Till
museets 50-årsjubileum 1925 utkommo J. Roosval,
”Medeltida konst i G.” (med historik) och E.
Lundmark, ”Kyrklig konst efter reformationen
i G.”
Gotlands fornvänner, förening, stiftad 1875
på initiativ av gotlandsforskaren P. A. Säve
”med ändamål att samla och bevara för Gotlands
kulturutveckling belysande fornsaker”. Utom
Gotlands fornsal i Visby och friluftsmuseet i
Bunge äger föreningen fornlämningar i olika
delar av ön. Urspr. enbart museiförening
ombil-dades den 1910 till en fornminnesförening med
mera omfattande program. Sedan 1929 utges
Gotländskt arkiv.
Gotlandsfåret, en lokalform på s. Gotland,
Karlsöarna och Fårön av den i Sverige
ursprungliga lantrasen, som äger stor härdighet,
lättfödd-het och fruktsamhet. Färgen är vanl. grå och
den obehornade typen numera vanligast. (Se bild
9 å pl. vid Fårsläktet.)
Gotlands infanteriregemente, I18, Visby.
1886 omorganiserades Gotlands nationalbeväring
till bl. a. G. med militärbefälhavaren på Gotland
scm chef och delat på 2 bataljoner om 4
kompanier. 1901 tillkommo 2 fästningskompanier,
velo-cipedavd. och 1 trängkompani. Genom 1925 års
försvarsbeslut omorganiserades reg. till
Gotlands infanterikår, vilken organisation
bibehölls till 1937, då kåren återigen
organiserades som reg. G. har varit förlagt till Visborgs
slätt, där 1905 nya kaserner uppfördes. Till G. är
jämlikt 1942 års försvarsbeslut förlagt ett ur
Göta pansar livgarde detacherat kompani (PiG).
Gotlands järnväg (spårvidd 0,891 m), 116,5
km lång, sträcker sig från Visby dels med en
linje norrut till Lärbro, dels med en söderut till
Burgsvik; den sistnämnda har i Roma anslutning
till banor från Slite och Klintehamn. Sträckan
Visby—Hemse öppnades 1878, Visby—Tingstäde
1899; sträckan fram till Burgsvik blev färdig
1908 och fram till Lärbro 1921. 1948 införlivades
järnvägen med statsbanorna och förenades med
de samtidigt förstatligade järnvägarna
Klintehamn—Roma och Slite—Roma till en enda
driftsektion.
Gotlands kustartillerikår, KA3, Fårösund,
uppsattes 1938 enl. 1936 års försvarsordn. Den
benämndes urspr. Fårösunds
kustartilleri k å r. Kåren är främst avsedd för de
permanenta försvarsanstalterna vid Fårösund.
Gotlandslagen, se Landskapslagar.
Gotlands län omfattar landskapet Gotland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
