Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goldschmidt, Ernst - Goldschmidt, Hans - Goldschmidt, 1. Heinrich - Goldschmidt, 2. Victor - Goldschmidt, Meïr Aaron - Goldschmidt, Otto - Goldschmidt, Richard - Goldschmidt, Viktor - Goldsmith, Oliver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Goldschmidt—Goldsmith
102
utvecklingen fram t. o. m. David och hans skola.
Vidare har G. skrivit en monogr. om Chardin
(1945).
Goldschmidt [gå’lt/mit], Hans, tysk
elektrokemist (1861—1923). Han uppfann
alumi-notermien.
Goldschmidt [gå’ld-]. 1) Heinrich Jacob
G., norsk kemist (1857—1937), honorarprof. i
Zürich 1885—94, flyttade sedan till Amsterdam
och arbetade i fysikalisk kemi under van’t Hoff,
prof, i Heidelberg 1896, i Oslo 1901—28. Bland
G :s avh. inom den organiska kemin märkas
arbeten över oximernas isomeri, över
azofärgäm-nen och över esterbildning. G. var en av de
första, som begagnade sig av fysikaliska metoder,
särsk. reaktionskinetik, vid studiet av organiska
reaktioner.
2) Victor Moritz G., den föreg:s son,
mineralog, petrograf och geolog (1888—1947), 1929
prof, i mineralogi i Göttingen, 1936 prof, i
mineralogi och geologi
i Oslo samt chef för
Oslo univ:s
geologiskmineralogiska museum.
G. var en av
samtidens allra främsta
representanter för de
mineralogiska vetenskaperna. Inom geokemien
verkade G. mer än
någon annan
banbrytande och nyskapande.
Bland hans större
arbeten märkas ”Die
Kontaktmetamorphose
im Kristianiagebiet”
(1911), ”Geologisch-petrographische Studien im
Hochgebirge des südlichen Norwegens”, 1—5
(1912—21), ”Geochemische Verteilungsgesetze der
Elemente”, 1—9 (1923—38).
Goldschmidt [gåTd-], M e i r A a r o n, dansk
författare (1819—87). G. tillhörde en judisk släkt
Efter studentexamen 1837 ämnade han utbilda
sig till läkare men
övergav studierna och
beslöt att i stället
bryta sig en
självständig bana. 1837
uppsatte han en
veckotidning, Næstved
Uge-blad. 1840 började
han i Köpenhamn utge
den politiskt-estetiska
Corsaren, som med
skarp ironi och satir
angrep absolutismen
och stred för en
ideellt fattad
republika-nism. Tidningen, som
väsentligen skrevs av G., brännmärktes som ett
skandalblad, indrogs flera gånger, och G. dömdes
en gång till fängelse. Efter att ha sålt Corsaren
for G. utrikes 1846. Efter ett års vistelse i
Tyskland, Österrike och Italien, återkom G.
mognad och lugnad. Hans nya veckoskrift, Nord og
Syd (1847—59), bjöd på aktuella politiska
artiklar, anmälningar och litterära bidrag. Då G.
förordade ”helstaten” i motsats till de ”eiderdanska”
strävandena, vann han icke anhängare, ehuru
bladet fick många läsare. Veckobladet Hjemme og
Ude (1861), riktat mot det härskande liberala
partiet, avslutade hans politiska verksamhet.
1845 utkom G:s första roman, ”En jöde”, som
lidelsefullt tolkar hans egna intryck, motsatsen
mellan judiskt och danskt, 1846 ”Fortællinger”,
som införde småstaden i dansk litteratur, 1852—
57 ingick den något oformliga romanen
”Hjem-lös” i Nord og Syd; den tecknar den estetiska
åskådningens bankrutt. ”Fortællinger og
skildringer” (1863—65), vari romanen ”Arvingen”
ingår, ”Ravnen” (1867), ”Kærlighedshistorier fra
mange lande” (s. å.) och ”Smaafortællinger”
(1868—69) innehålla ett stort antal berättelser av
stor psykologisk finhet, stämningsrikedom och
originell gestaltning, ofta med ett mystiskt inslag
i verklighetsskildringen. ”Livs-erindringer og
resultater” (2 bd, 1877) utveckla hans åskådning:
livet behärskas av en ”nemesis”, som med
hemlighetsfull men påvislig konsekvens skapar
ordning och skönhet i tillvaron. Hemlös i viss
mening förblev G. städse; varken politiskt eller
litterärt påverkade han utvecklingen så, som man
kunnat vänta. — Litt.: H. Kyrre, ”M. G.” (2
bd, 1919).
Goldschmidt [gå’lt/mit], Otto, tysk pianist
(1829—1907), elev av Mendelssohn och Chopin.
G. åtföljde Jenny Lind på hennes turné i Amerika
och gifte sig 1852 med henne. 1858 bosatte sig
makarna i London, där G. bildade en Bachkör
1875. Han framträdde som kompositör, bl. a. med
oratoriet ”Ruth”.
Goldschmidt [[gå’lt/mit], Richard, tysk
zoolog (f. 1878), cytolog och ärftlighetsforskare,
mest känd genom sina forskningar över
könsbestämningen. Han blev 1921 andre direktor för
Kaiser-Wilhelm-institutet för biologi i
Berlin-Dahlem och är numera verksam vid Univ. of
Ca-lifornia, Berkeley, U.S.A.
Goldschmidt [gå’ltfmit], Viktor, tysk
mineralog (1853—1933), från 1903 prof, i
Heidelberg. G. utövade ett omfattande och
värdefullt författarskap inom mineralogien och
kristal-lografien. Hans viktigaste arbeten falla inom
den geometriska kristallografien, där han införde
den s. k. teodolitgoniometern samt utarbetade
för bruket av denna nödvändiga numeriska och
grafiska beräkningsmetoder. Bland hans
handböcker i kristallografi märkes ”Atlas der
Kristallformen” (19 bd, 1913—23).
Goldsmith [gåu’ldsmib], Oliver, engelsk
författare (1728—74). Han studerade vid univ.
i Dublin, sedan i Edinburgh. Efter att ha
försökt teologi, juridik, medicin m. m. och
författat populära visor begav han sig till
kontinenten och vandrade genom Flandern, Frankrike,
Tyskland och Schweiz, varunder han förtjänade
sitt uppehälle med flöjtspel. Till England
återkom han 1756 och blev småningom bekant med
Richardson, vilken använde honom som
korrekturläsare. Han lämnade sedan bidrag på vers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
