- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
51-52

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gleerup, Christian Wilhelm Kyhl - Gleerup, C. W. K., ab. - Gleichen, ”Die drei Gleichen” - Gleichenia - Gleichen-Russwurm, 1. Carl Alexander - Gleichen-Russwurm, 2. Heinrich von - Gleichschaltung - Gleim, Johann Wilhelm Ludwig - Gleipner - Gleiwitz - Glemminge - Glemmingebro - Glen - Glencoe - Glendale - Glenmore nan Albin - Glete - Gletscher - Gletscherloppa - Gley, Eugène

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

51

Gleerup, C. W. K., ab.—Gley

52

tetsbokhandeln. Han
befordrade i hög grad
den svenska
bokhandelns utveckling
genom att införa
livligare utbyte mellan
svensk och utländsk
litteratur. G. utövade
därtill en vidsträckt
och gagnande
förlagsverksamhet. — Litt.:
E. Wrangel, ”C. W.
K. G. och det
Gleerupska förlaget”
(1926).

Gleerup, C. W. K., ab., Lund, övertog 1897
den förlagsverksamhet, som 1826 grundats av C.
W. K. Gleerup och efter dennes död 1871
fortsatts av sonen Jacob G. (1834—1914);
aktiekapital 600,000 kr; nuv. verkst. dir. docent G.
Bendz. Förlaget har sedan gammalt stått i nära
kontakt med förf, tillhörande Lunds univ. och i
övrigt framför allt förlagt religiös litteratur,
skolböcker o. dyl.

Gleichen [gläi’kan], ”Di e drei G.”, namn
på tre nära varandra belägna medeltidsborgar på
n. sidan av Thüringerwald: Wandersleb(en)er
Gleiche, Mühlberg och Wachsenburg. Efter den
förstnämnda borgen bars namnet von G. av
en medeltida greveätt. — Drottning Viktorias
av Storbritannien halvsysters Anna Feodora av
Hohenlohes son prins Victor av
Hohen-lohe-Langenbur g (1833—91) var g. m.
Laure Seymour, som 1861 erhöll
Sachsen-Koburgsk grevevärdighet med namnet von G.
Sonen, Lord Edward G. (1863—1937), var
under 1 :a världskriget brigadgeneral 1914—16,
chef för informationsdepartementets av honom
organiserade underrättelsebyrå 1917—18 och tog
1919 avsked som generalmajor.

Gleichenia [glaikè’-], ormbunkssläkte av fam.
Gleicheniaceae, vilken utmärkes genom nakna
sporplättar (sori), bildade av ett fåtal (2—8)
sporangier med central, tvärställd, fullständig
ring. Rhizomen äro krypande el. klättrande. De
flesta arterna tillhöra s. halvklotet; blott få
finnas numera utanför vändkretsarna. Arter av G.
el. mycket närstående former funnos under
krit-tiden i Europa och i synnerhet på Grönland.

Gleichen-Russwurm [gläi’^3n-ro’svorm]. 1)
Carl Alexander G., tysk författare (1865
—1947). Han utövade ett flitigt vittert och
framför allt kulturhistoriskt författarskap. Till
sv. äro övers. ”Sällskapslivet” (1911), ”Det
galanta Europa” (2 bd, 1919) och ”Riddarliv”
(1921); vidare må nämnas ”Vom gemütvollen
Leben” (1924) och ”Essays” (1926).

2) Heinrich von G., politisk skriftställare
(f. 1882), blev efter 1 :a världskriget drivande
kraft i flera ultrakonservativa sammanslutningar
och var en av grundarna av den tysknationella
Herrenklub. Efter nationalsocialismens
genombrott 1933 upphörde G:s politiska verksamhet.

Gleichschaltung [glai^Jaltoia], ty.,
”likriktning”, beteckning för de strävanden för
likfor

mig utgestaltning av samhällsförhållandena, som
kännetecknade den nationalsocialistiska regimen i
Tyskland.

Gleim [gläim], J oh ann Wilhelm
Lud-wig, tysk skald (1719—1803), kanonikus i
Hal-berstadt. G. var typisk anakreontiker i sina
tidiga kärleks- och dryckesvisor men tog ett
betydelsefullt initiativ med ”Preussische
Kriegslie-der... von einem Grenadier” (1758), folkligt
lagda fosterländska sånger, framkallade av
sjuåriga kriget. G. var hjälpsam och oegennyttig
(”Vater G.”). ”Sämtliche Werke” (8 bd, 1811—
13). — Monogr. av K. Becker (1919).

Gléi’pner, se Fenresulven.

Gleiwitz [glai’vits], po. Gliwice, stad i
Ober-schlesiens industriområde, Polen, vid Oders
biflod Klodnitz, v. om Katowice; 115,000 inv.
G., som är en viktig järnvägsknut och
flygstation, har tack vare rika kolförekomster
blivit en av medelpunkterna inom det oberschlesiska
industriområdet med järnhyttor, metallgjuterier,
rör-, maskin-, pappers- och kemiska fabriker.

Glemminge, socken i Kristianstads län,
Ingel-stads härad, ö. n. ö. om Ystad; 19,94 km2, 935
inv. (1951). Tillhör den bördiga
Simrishamns-slätten. 1,898 har åker. Vid statsbanelinjen
Ystad—Gärsnäs—St. Olof ligger stationssamhället
Glemmingebro med c:a 370 inv.
Egendomar: Henriksfält, Larsbo och Prästgården.
Tegelbruk. Kyrkan av tegel är från 1900. Ingår
i G., Tosterups, Ullstorps och Bollerups pastorat
i Lunds stift, Ingelstads kontrakt; tillhör
storkommunen Glemmingebro. — Litt.: E. Althin,
”Om G. och Tosterups församlingar i gången
tid och nu” (1925).

Glemmingebro, storkommun i Kristianstads
län, omfattar socknarna Ingelstorp, Glemminge,
Tosterup, Bollerup och öraby; 75,61 km2, 2,841
inv. (1951).

Glen (gael. gleann), dalkjusa, trång dal (i
skotska högländerna).

Glencoe [glenkåu’], naturskön dal i skotska
grevsk. Argyllshire, s. om Loch Leven, mest
bekant genom Glencoemassakern 1692,
varvid blodbad anställdes på klanen McDonald
of Glencoe (se Breadalbane).

Glendale [glendéi’l], stad i s. ö. Kalifornien,
U.S.A., n. förstad till Los Angeles; 96,000 inv.

Glenmore nan Albin [glenmå’ nän [-ä’l-bin],-] {+ä’l-
bin],+} ”Albions stora dal”, trång dal i skotska
grevsk. Inverness, från Moray Firth till Loch
Linnhe mellan Grampianbergen och nordskotska
högländerna. G. omsluter de långsträckta
sjöarna Loch Lochy, Loch Oich och Loch Ness, vilka
förenas genom Kaledoniska kanalen.

Glete, dets. som blyglete (blyoxid).

Gle’tscher, ty., se Glaciär.

Gletscherloppa, zool., se Hoppstjärtar.

Gley [glä], Marcel Eugène Émile, fransk
fysiolog (1857—1930), prof, vid Collège de
France. Han gjorde viktiga forskningar på
hormonlärans område och undersökte bl. a.
sköldkörtelns och könskörtlarnas inre sekretion. 1890
framdrog han I. Sandströms dittills föga
beaktade upptäckt av bisköldkörtlarna och påvisade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free