Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gillesocialism - Gillette Safety Razor Co. - Gillhög - Gilliéron, Jules - Gillingham - Gillray, James - Gillstad - Gilly - Gillöga - Gil Robles, José - Gilwell Park - Gil Vicente - Gimle - Gimmersta - Gimo - Gimo ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Gillette Safety Razor Co.—Gimo ab.
932
in industry” (1917; sv. övers. ”Industriell
självstyrelse”, 1921) innehåller en analys av g:s
fördelar och statssocialismens nackdelar.
Gillette Safety Razor Co. [d^ileh séi’fti rei’za
ka’mpani], Boston, U.S.A., grundades 1901 av
King C. Gillette (1855—1932),
uppfinnare av den moderna rakhy vein med tunna blad,
avsedda att kastas efter användningen. G.
rekonstruerades 1912 och 1917 och är världens största
producent av rakblad. Fabriksfilialer finnas i
bl. a. Montreal, London, Paris och Rio de
Janeiro.
Gillhög, stenåldersgravhög i Barsebäcks sn.
Gilliéron [’Siljerå’], J u 1 e s, fransk
språkforskare (1854—1926), prof, i fransk dialektologi
vid École des hautes études i Paris från 1883.
Bland hans tidigare arbeten märkas många
artiklar i den av G. och abbé Rousselot redigerade
tidskr. Revue des Patois Galloromans (5 vol.,
1887—92). Sin största berömmelse vann G.
genom sitt banbrytande arbete ”Atlas linguistique
de la France” (1902—12). G. kan sägas genom
detta arbete ha grundlagt den moderna
språkgeografien.
Gillingham [d^ligam], stad i eng. grevsk.
Kent, vid Medway, ö. om Chatham; 65,000 inv.
Skeppsvarv, cementfabriker och tegelbruk.
Gillray [gi’lrei], James, engelsk tecknare
(1757—1815), betydande som politisk satiriker
(mot kungahuset, Pitt, Fox och Napoleon).
Gillstad, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad, s. v. om Lidköping; 15,12 km2, 435 inv.
(1951). Omfattar odlad slättmark och några
nord—sydliga skogklädda bergåsar. 839 har
åker. Kyrkans långhus är från äldre medeltid.
Ingår i örslösa, Söne, Väla och G:s pastorat
i Skara stift, Kållands kontrakt; tillhör
storkommunen örslösa.
Gilly [^iji’], stad i Belgien, se Charleroi.
Gillöga, en grupp av omkr. 200 obebodda,
skoglösa och i allm. små skär i Stockholms
skärgårds havsband mellan Svenska Högarna och
Nassa (Rådmansö socken).
Gil Robles [ti’l rå’toläs], José Maria,
spansk politiker (f. 1898), prof, i statsrätt i La
Laguna 1922, senare i Salamanca. G. var
deputerad för den katolska minoriteten i
republikens konstituerande cortes och blev 1933 ledare
för högergruppernas förbund Confederacion
espanola de derechas autonomas (CEDA). Hans
aktivitet vållade centerregeringens fall i okt.
1934, och tre representanter för CEDA inträdde i
den följ, ministären. G:s inflytande ökades i
samband med kuvandet av vänsterrevolten i
Asturien s. å. Han var 1935 v. konseljpresident
och krigsminister, arbetade energiskt på att
stärka armén och stödde generalstabschefen Franco.
Vid inbördeskrigets utbrott 1936 flydde G. till
Portugal. Han återvände till Spanien 1938 men
utsattes för häftiga angrepp av falangisterna och
lämnade s. å. åter landet. 1944 nämndes hans
namn i samband med vissa försök att med
varandra försona i landsflykt verksamma politiska
vänster-, center- och högergrupper.
Gilwell Park [gi’lcoel pä’k], gammalt
herre
säte i grevskapet Essex omedelbart n. om
London. G. äges av engelska scoutförbundet, som
här årl. har utbildningskurser för scoutledare
från olika länder. S. k. g i 1 w e 11 k u r s e r ha
sedan 1927—28 anordnats i Sverige, varvid den
praktiska undervisningen förlagts till slottet
Rockelstad i Södermanland (Sveriges
scoutförbund) och till Gotland (KFUM:s scoutförbund).
Gil Vicente [$i’l visä’ti], ”det portugisiska
dramats fader” (1470?—1539?). Han skrev ett
stort antal skådespel. Flera av dem utgöras av
s. k. autos, behandlande religiösa ämnen; i andra,
därav några rena farser, behandlar han med
humör och kvickhet ämnen och typer ur det
verkliga livet. Vid nästan alla hovfester på G:s
tid uppfördes hans pjäser. G:s ”Obras” utgåvos
i 3 bd 1907—14.
Gimle, nord, myt., en himlaboning, varest enl.
”Vpluspa” efter ragnarök alla rättsinniga skola
leva och bo.
Gimmersta, gods i Julita socken,
Södermanlands län, vid Aspåns utlopp i öljaren; 5,579 har,
därav 1,621 har åker; tax.-värde 3,072,100 kr.
G. nämnes redan 1262, ägdes på 1500-talet av
släkten Ryning, kom 1634 genom gifte till
släkten Ribbing och köptes 1805 av D. G. H.
Hilde-brand, som gjorde G. till fideikommiss (upphävt
1828) för systersonen frih. C. Carlsson Bonde;
G. tillhör ännu dennes släkt.
Gimo, f. d. brukssamhälle i Uppsala län,
Skäfthammars socken, station vid Faringe—G.
och Dannemora—Hargshamns järnvägar, 14 km
s. v. om Östhammar; 1,050 inv. Här finnas
trikå fabrik, linberederi och snickerifabriker samt
industrier, tillhörande Gimo ab. 1937 öppnades
i G. en landstingens verkstadsskola. Samhället har
uppstått kring Gimo bruk, ett av de
förnämsta Dannemoraverken, vilket anlades 1615 som
järnbruk för Kronans räkning. Louis De Geer,
som 1643 blivit dess ägare, byggde 1649 den
första hammaren. 1764 inköptes G. av J. H. Le
Febure, som påbörjade slottet. 1806—93 tillhörde
G. ätten Reuterskiöld. Slottet och parken såldes
1935 till en stiftelse under Arvid Lindmans
ledning för att bli en högerns medborgarskola.
Gimo ab. driver tegelbruk, snickeri- och trä-
Gimo slott.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
