Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gideå - Gide älv - Gierke, Otto von - Gierow, 1. Arvid - Gierow, 2. Karl Ragnar - Giers, Nikolaj Karlovitj von - Giersing, Harald - Giertta, Johan - Giertz, Bo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Gide älv—Giertz
914
manlands n. domsagas tingslag, kring Gide älvs,
Husumsåns och dess källarmars sjörika lopp;
439,90 km2, 2,584 inv. (1951). Dalgångarna
bebyggda; däremellan bergiga skogs- och
myrmarker. 2,336 har åker. I G. privilegierades 1805 G
i-d e å bruk, nedlagt på 1870-talet; nu finnas här
kvarn och kraftverk. F. ö. märkas sågar,
skid-och skofabriker. Kyrkan av trä invigdes 1818.
Pastorat i Härnösands stift, Örnsköldsviks
kontrakt; bildar storkommunen Gideå.
Gide älv, skogsälv från Vilhelmina socken i s.
Lappland genom n. ö. Ångermanland till
Husums-fjärden av Bottenhavet, ö. om Örnsköldsvik; längd
omkr. 230 km, vattenområde, 3,425 km2. Nära
mynningen ligger Gideåbacka kraftverk,
tillhörigt Gideå och Husums ab., utbyggt 1916—
18 och 1921—22 till 7,500 kW vid 33 m fallhöjd.
Gierke [gfrka], Otto Friedrich von, tysk
rättslärd (1841—1921), prof, i Breslau 1872, i
Heidelberg 1884 och i Berlin 1887. Som
inflytelserik universitetslärare och djuplodande
vetenskaplig författare intog G. en av de främsta
platserna i tysk rättsvetenskap. Bland hans
många arbeten märkas ”Das deutsche
Genossen-schaftsrecht” (4 bd, 1868—1913), ”Deutsches
Pri-vatrecht” (3 dir, 1895—1917) och det för
kännedomen om 1500-talets statsteorier grundläggande
arbetet ”Johannes Althusius und die
Entwickel-ung der naturrechtlichen Staatstheorien” (1880).
Gierow [gi’råv], 1) Pär Arvid G., skolman
och teolog (1873—1944), teoretisk och praktisk
teol. examen i Lund 1897, prästvigd 1898, teol. dr
1918. G. innehade ett flertal prästerliga
förordnanden och var 1901—38 regementspastor vid
flera skånska reg. G. var Hälsingborgs stads
folkskolinspektör 1901—38. Som anhängare av
en på praktisk-psykologiska rön grundad
pedagogik ställde sig G. i spetsen för en omfattande
re-formpedagogisk verksamhet vid Hälsingborgs
folkskolor. Även för den pedagogiska
utvecklingen i övrigt var G. av stor betydelse, bl. a. som v.
ordf. 1915—30 och ordf. 1930—38 i Städernas
folkskolinspektörsförbund, som medl. av olika
kommittéer samt 1922 som sakkunnig i danska
skolkommissionen. G. publicerade bl. a. läro- och
läseböcker i kristendomskunskap, ss. ”Handbok
för lärare i kristendomskunskap”, l—5 (1926—
27; tills, m. H. Henrikz och S. Malmberg), avh.,
ss. ”Augustini betydelse i pedagogikens historia”
(1901) och ”Bidrag till det svenska
militärkyrko-väsendets historia” (i Kyrkohistorisk årsskr.,
1917—18), samt medarbetade i och redigerade
flera större samlingsverk, ss. ”Arbetsskola —
arbetsglädje” (1936—-37), ”Individuell
undervisning” (1937) och ”Svenska folket genom tiderna”
(1938—40).
2) Karl Ragnar Knut G., den föreg :s
son, författare, teaterchef (f. 1904 2/4), fil. lic.
1934, 1930—37 litterär rådgivare hos P. A.
Norstedt & Söners förlag, 1937—46 anställd i ab.
Radiotjänst, chef för litterära avd. i Svenska
Dagbladet 1946—51, chef för Dramatiska teatern
sedan 1951. G:s första diktsaml., ”Solen lyser”
(1925), vittnar om stor formell virtuositet. I ”Den
gyllene ungdomen” (1928) är reflexionspoesien
förhärskande.
Tids-diktning, framkallad
av och vändande sig
mot mellankrigstidens
politiska våldsläror, är
huvudinnehållet i
”öd-letid ” (1937) och ”Vid
askens rötter” (1940).
Under 1940-talet har
G. gjort en viktig
insats med
versdramerna ”Rovdjuret”
(1941),
”Helgon-Saga” (1943) och
”Färjstället” (1946).
”Av hjärtans lust” (1944) är en spirituell
nutidskomedi. ”Domkyrkospel” (1946) är ett
legendspel, skrivet för Lunds domkyrkas
800-årsjubi-leum. ”1914—1918 in memoriam” (1939) är en
skildring på prosa och vers av 1 :a världskriget.
Giers [girs], Nikolaj Karlovitj von,
rysk diplomat (1820—95), av en urspr. svensk
släkt. G. var 1863—69 minister i Persien, sedan
i Schweiz och 1872—75 i Stockholm. Han var
g. m. en systerdotter till furst Gortjakov och
blev 1875 dennes adjoint i utrikesdep. samt dir.
för asiatiska avd. Under Gortjakovs sjuklighet
blev G. 1880 t. f. utrikesminister och 1882
dennes efterträdare. Han förde en utpräglat fredlig
politik, sökte upprätthålla ett gott förhållande
till Tyskland och angreps skarpt av de
tyskfientliga panslavisterna. I det längsta sökte han
undvika en bindande militärkonvention med
Frankrike. Ofta hade han endast att underordna sig
Alexander III :s personliga ledning av
utrikespolitiken. Han behöll sin post till sin död.
Giersing [gi’r-], Harald, dansk målare
(1881—1927). Efter studier vid akademien och
hos Zahrtmann i Köpenhamn samt i Paris 1906
—07 blev han som lärare och som agitator den
moderna riktningens ledare i Danmark. Bland
hans målningar märkas ”Syende flicka i ljusblå
klänning” (Kunstmuseet), ”Danserska”,
”Fotbollsspelare”, ”Självporträtt” och landskap.
Giertta [jä’rta], Johan, frih. militär (i€66
—1740). Han blev 1687 livdrabant, 1708 överste
samt löjtnant vid drabanterna. Då Karl XII :s
häst nedsköts vid Poltava, lämnade G. konungen
sin häst. Han medföljde till Bender och
tillfångatogs vid kalabaliken 1713. Han blev s. å.
generalmajor och chef för Skånska stånddragonreg :et.
G. utmärkte sig senare vid Stralsund och
försvarade 1717 Strömstad mot Tordenskjold. G.blev
kaptenlöjtnant vid drabanterna s. å. och var i
Norge 1718 chef för 1 :a kav.-divisionen. 1719
blev han frih. och generallöjtnant samt 1732
president i Krigskollegium.
Giertz [järts], Bo Harald, biskop (f. 1905
31/s), fil. kand, i Uppsala 1928, teol. kand. 1931,
stiftsadjunkt i Linköping 1937—38, komminister
i Torpa 1939, e. o. hovpredikant 1943, biskop
över Göteborgs stift 1949. G. företräder i sina
predikningar och i sitt omfattande författarskap
en högkyrkligt orienterad kyrkosyn, för vilken
han särsk. givit uttryck i böckerna ”Kristi kyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
