Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gibea - Gibelliner - Gibraltar - Gibraltar sund - Gibson, Charles Dana - Gibson, John - Gibson, Wilfrid - Gibson, 1. William - Gibson, 2. Sidney
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Gibelliner—Gibson
910
konung Sauls hem (i Sam. 11:4 m. fl.), antagl.
motsv. det nuv. ruinstället Tell el-Fül, några
timmars väg n. om Jerusalem. Även andra orter
med namnet G. funnos i Israel.
Gibelliner, se Ghibelliner.
Gibra’ltar [sp. utt. lpæralta’r, eng. d$ibrä’lta],
engelsk kronkoloni och halvö på sydkusten av
Spanien, vid Gibraltar sund och Algecirasviken;
5 km2, 25,000 civila inv., mest spanjorer och
italienare. G. är en 4,5 km lång och något över
1 km bred samt 425 m hög klippa av jurakalk,
som i ö. nästan lodrätt stupar ned i havet men
mot v. har en lång sluttning. I n. skiljer ett
neutralt område, 0,6—1 km brett, G. från
Spanien. Staden G. är belägen terrassformigt på v.
sluttningen av klippan. Dess hamn har efter
Suezkanalens öppnande fått stor betydelse för
sjöfarten.
När araberna 711 inföllo i Spanien, anlade deras
fältherre Tarik ett kastell vid G., och från den
tiden kallades berget Djebel al-Tarik (Tariks
berg) ; därav namnet G. Araberna förlorade G.
1462. G. befästes starkt av spanjorerna och
räknades redan på spanska tiden till de ”ointagliga”
fästningarna men intogs dock genom
överrumpling i spanska tronföljdskri get av engelsmännen
1704 och avträddes till England i Utrechtfreden
1713. Spanjorerna sökte sedan gång på gång,
fastän förgäves, återtaga fästningen. Det mest
bekanta försöket företogs 1779—83 genom en av
krigshistoriens ryktbaraste belägringar, såväl
från land- som från sjösidan. Det lysande
försvaret leddes av G :s guvernör G. A. Eliott.
Under början av 2:a världskriget fick G. särsk.
stor betydelse för de västallierade vid
framförandet av konvoj er till undsättning av Malta och
tillförandet av stridskrafter till Medelhavet.
Omedelbart före och under de allierades landstigning
i Nordafrika i nov. 1942 var högkvarteret
förlagt till G., som då även spelade stor roll som
flyg- och flottbas. Under 1940 till och med
åtminstone 1943 synas förhandlingar ha förts från
tysk sida med Spanien i avsikt att åstadkomma
tysk eller ev. spansk ockupation av G. —
Engelsmännen ha utfört omfattande befästningsarbeten
och omdanat G. till en stark fästning. Särsk.
kända äro de under 1800-talet i klippan
insprängda 3 gallerierna, liggande terrassformigt över
varandra och bestyckade med grovt artilleri.
Dessa numera omoderna anläggningar ersattes i
början av 1900-talet med ett stort antal n., v. och s.
om berget anlagda batterier, bestyckade med
långskj utande flackbanepj äser. Strandbatterierna
försågos med snabbeldspj äser. Med hänsyn till
G:s betydelse för flottan byggdes torrdockor
samt en 2 km lång hamnbassäng, skyddad av
vågbrytare. Förråd, elkraftverk, radiostationer
och en mindre flygstation med hangarer finnas
insprängda i berget. I början av 2:a världskriget
förstärktes försvarsanstalterna betydligt, bl. a.
med minfält och stridsvagnshinder åt landsidan
samt effektivt luftvärn som kompensation för de
svaga flygresurserna; vidare har en kanal grävts
genom det näs, som förenar G. med fastlandet.
Gibraltar sund förenar Medelhavet med
Atlanten och skiljer Europa från Afrika. I sin
smalaste del ö. om Kap Tarifa är G. omkr. 14 km
brett. Innanför Punta de Europa intränger
Algecirasviken; utanför denna G:s största djup.
Sundet uppstod genom en sänkning under tertiärtiden
(pliocen). G. är en av jordens mest trafikerade
farleder. — Litt.: O. Jessen, ”Die Strasse von
Gibraltar” (1927).
Gibson [gibsn], Charles Dana,
amerikansk tecknare (1867—1944). G. blev uppskattad
genom raskt utförda teckningar av amerikanska
typer. Den kvinnotyp, som efter honom fått
namnet Gibson girls, vann världsrykte. Många
samlingar av G:s teckningar ha utkommit.
Gibson [gibsn], John, engelsk skulptör (1790
—1866). Han arbetade i Rom hos Canova och
Thorvaldsen. G. var sedan verksam än i Rom och
än i hemlandet, behandlade grekiska myter samt
utförde statyer och gravmonument. Han ivrade
för polykrom skulptur. — Monogr. av T.
Mat-thews (1911).
Gibson [gibsn], Wilfrid Wilson, engelsk
skald (f. 1878). G. började under Tennysons
inflytande men förenade sig sedan i reaktionen mot
denne. Hans diktning blev folklig med naturen
som bakgrund, därpå utpräglat social. Hans
diktsamlingar äro mycket talrika. Han har även
skrivit skådespel. Samlade dikter ha utkommit i flera
uppl. (1918, 1926).
Gibson [eng. utt. gibsn]. 1) William G.,
industriman (1783—1857). Född i Skottland
invandrade G. vid 14 års ålder till Göteborg, där
han sedermera bl. a. anlade ett linneväveri och
ett järngjuteri i Majorna. Jämte skotten A.
Keil-ler inköpte G. 1834 Jonsered, dit fabrikerna
flyttades. Under ledning av G. och hans son
William G. (1816—65) och sonson William G.
(1848—1917) blev industrien vid Jonsered ett
företag av betydande mått. 1872 övertogs den av
Jonsereds fabrikers ab.
2) Carl Sidney G., den föreg :s sonsons son,
bildhuggare (f. 1877 5/i), var elev vid Konstakad.
1896—99 och utbildade sig vidare i London,
Paris och Florens. Jämte ett större antal statyetter
och byster har G. bl. a. utfört ”Moder med sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
