Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generalplan - Generalpostdirektör - Generalpoststyrelsen - Generalprevention - Generalprov - Generalrepetition - Generalsperson - Generalstab - Generalstabens kartverk - Generalstabens litografiska anstalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809 Generalpostdirektör—Generalstabens litografiska anstalt 810
förläggning av bostadsområden, industrier,
huvudtrafikleder, öppna områden etc.
Generalpostdirektör, se Generalpoststyrelsen.
Generalpoststyrelsen, svenska postverkets
centralförvaltning, till 1850 kallad
överpost-direktörsämbetet. Sedan postverket 1900
förlagts under Civildep., blev det 1920 inordnat
under det då nytillkomna Kommunikationsdep. I
samband med ikraftträdande V? sistn. år av nytt
avlöningsregl. för postverkets personal erhöll
verkschefen titeln generaldirektör och
chef för postverket. G. skall enl.
gällande instruktion av 30/5 1930 ha överstyrelsen
över postverket. I sådant hänseende åligger det
styrelsen att ombesörja och övervaka
posttrafiken, bedriva sparbanksrörelse (postsparbank) och
postgirorörelse, handha stämpelväsendet,
verkställa uppbörden av kronoutskylder å
landsbygden ävensom fullgöra de övriga bestyr, som särsk.
ålagts el. kunna komma att åläggas postverket,
samt att själv vidtaga el. hos K. m:t föreslå
de åtgärder, som finnas erforderliga för
postverkets tidsenliga beskaffenhet och utveckling
ävensom för postväsendets användning vid krig för
militära ändamål. — G. utgöres av en
generaldirektör som chef för postverket samt,
som led. av styrelsen, en överdirektör (chef
för första byrån, driftbyrån), en
postsparbankschef (chef för den avdelning, å vilken
handläggas postsparbanks- och postgiroärenden)
och tre byråchefer, chefer för var sin byrå.
En av led. förordnas att vara generaldirektörens
ställföreträdare. För deltagande i G:s
behandling av vissa postsparbanken berörande ärenden
skola finnas 3
postsparbanksfullmäktige, vilka även skola deltaga i G:s behandling
av vissa ärenden ang. postgirorörelsen. G:s
personal uppgår till c:a 4,700, varav c:a 4,300
kvinnliga.
Generalprevention, jur., se Preventionsteori.
Generalprov, genomsnittsprov, som uttagits
ur ett parti råvaror, i tekniken använda material
el. färdiga handelsvaror för att undersökas till
kvalitet, halt och nyttiga beståndsdelar o. s. v.
Generalrepetition, de sista (i regel 3—4)
repetitionerna av ett teaterstycke (utom den allra
sista) benämnas ”förberedande genrep” m. m.
Det allra sista ”genrepet”, då allt skall fungera
som på premiären, är den verkliga g.
Generalsperson, inom svenska försvaret
gemensam beteckning för fältmarskalkar, generaler,
generallöjtnanter och generalmajorer. — G:s
motsvarighet inom flottan är f 1 a g g m a n.
Generalstab. 1) ofta benämning på högsta
försvarsledningens centrala organ, 2) förr ofta
benämningen på högre förbands stab, 3) kår av
särsk. utbildade och kvalificerade officerare,
vilka tjänstgöra vid g. el. annan högre stab.
G. organiserades i fred i de flesta länder
under senare hälften av 1800-talet. Som regel
företräddes urspr. endast arméns intressen, men
efter hand som landets försvar krävt en
samordning av arméns och marinens samt senare
även flygvapnets verksamhet, har g. som regel
omorganiserats till en för hela krigsmakten
gemensam försvarsstab. G:s allmänna uppgifter
inom de olika försvarsorganisationerna voro
täml. likartade och kunna sammanfattas sålunda:
planläggning av mobilisering samt
transportväsendet under krig, uppgörande av
operationsplaner, inhämtande av kännedom om främmande
länders försvarsväsen och samlande av
erfarenheter från krig i utlandet; följande av
beväp-ningens och teknikens utveckling; planläggning
av större fälttjänstövningar; krigshistorisk
forskning och offentliggörande av dess resultat.
På många håll påvilade g. även uppgiften att
kartlägga och militärgeografiskt beskriva
vederbörligt land. — Trupp-g. funnos vid de högre
förbanden och i fästningar, vanl. med en
reg.-officer som stabschef hos chefen
(kommendanten) samt ett växlande antal yngre g.-officerare.
— På g.-officers utbildning ställas stora krav;
vanl. fordras genomgång av militär högsk. jämte
provtjänstgöring samt tjänstgöring vid de
hu-vudtruppslag, som vederbörande själv icke tillhör.
I Sverige fanns redan under Gustav II
Adolf benämningen g. Under Karl XI
meddelades i en förordning av 1695 föreskrifter för
g.-tjänsten. Genom förordningar av 1709 och
1717 reglerade Karl XII tjänsten vid högre
kvarter och staber. Gustav III utfärdade en
general-adjutantsinstruktion, vilken i huvudsak var
grundad på Karl XII:s förordningar, 1805
utarbetades ett förslag till regi, för arméns g. i
fält jämte organiserande av en
fältmätning s k å r, med vilken ett krigsarkiv var
förenat och vilken skulle finnas i fred; förslaget
antogs i väsentliga delar. Från 1816 fanns
K. m:ts g. under befäl av generaladjutanten för
armén (från 1840 av chefen för
Lantförsvars-dep.). Den bestod av generaladjutanter,
överadjutanter och stabsadjutanter: officerare,
kvarstående på sina reg:s stater men beordrade att
för viss tid förrätta g.-tjänst.
Fältmätnings-kåren hade 1811 överförts till Ingenjörkåren och
blev 1831 självständig med benämning
Topografiska kåren. Då G:s organisation
ansågs vila på alltför lös grundval, organiserades
1873 en självständig g. med egen
personalstat; samtidigt införlivades Topografiska kåren
på nytt med G. som dess topografiska avd.
Officerarna vid G. tjänstgjorde huvudsaki. vid G:s
huvudstation i Stockholm, därjämte vid
Lantför-svarets kommandoexpedition samt vid
arméfördelnings- o. a. högre staber. Enl. 1936 års
för-svarsordning upphörde G. från V7 1937.
Huvudstationens uppgifter överfördes främst till
Försvarsstaben och Arméstaben. Den topografiska
avd. gick upp i Rikets allmänna kartverk. Jfr
Generalstabskåren. — Litt.: ”G. 1873—1923”
(1923).
Generalstabens kartverk, se Topografisk
karta.
Generalstabens litografiska anstalt leder sitt
ursprung från det litografiska tryckeri, som
tysken G. L. Dreyer något av åren 1827—30
anlade i Stockholm. Tryckeriet blev 1833 statens
tillhörighet och kallades från 1837 General-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
