Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gata - Gata, Sierra de - Gate, Simon - Gateshead - Gatha - Gathenhielm, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Gata—Gathenhielm
760
ortens bruk. — Med hänsyn till sin karaktär
kunna g. indelas i klasser, ss. affärsgator,
bostadsgator o. s. v. En spec. ur trafiksynpunkt mera
rationell indelningsgrund infördes i Sverige 1936
i anseende till fördelningen av den på städerna
belöpande delen av bilskattemedlen. Grupperna
utgöras av 1) infartsvägar och genomfartsgator;
2) övriga för biltrafiken viktiga vägar och g.;
3) övriga vägar och g. Sammanlagda längden
av de svenska städernas g. är c:a 6,400 km,
varav 19% tillhöra grupp l.
Varje fordonsfil kräver en bredd av c:a 3 m
utom vid genomfartsleder, där filutrymmet bör
vara 3,5—4 m. För parkeringsfiler beräknas
numera 2,75 m. Vid trafikleder med fyra körfiler
uppdelas g. antingen medelst en förhöjd
mittremsa el. med annan tydlig mittmarkering.
Kör-baneprofilen bomberas alltid; gångbanor ges en
sidolutning av c :a V40 mot rännstenen för att
underlätta vattenavbördningen. Man strävar
härjämte att, där så är möjligt, ge g. någon lutning
i längdriktningen, helst Viso el. mera.
Maximi-lutningen begränsas av trafikskäl till V25 för g.
med spårväg och till V20 för huvudgata. I rena
bostadsområden kunna lutningen upp till V10
accepteras på kortare sträckor.
Av gatubeläggningar är, frånsett
grusbanan, stenläggningen den äldsta. Härvid
begagnades till en början vanlig fältsten
(kullersten). Tuktad sten som gatubeläggning är av
jämförelsevis sent datum. Den första trafikled,
som i Sverige belädes med detta material, var
Norrbro (1806). Storgatsten började dock
komma till användning först omkr. 1860 och var
(jämte smågatsten fr. o. m. 1908) närmast
alle-narådande till början av 1920-talet, då
asfalt-och sedermera i någon mån betongbeläggningar
mera allmänt började användas för g. i Sverige.
— Särskilda gångbanor (trottoarer)
vid sidan av körbanan ha i Sverige ej använts
längre än från omkr. 1850. Till en början
nyttjades härvid fältsten som ytbeläggning,
sedermera stor-, resp, smågatsten jämte särskild
kantsten. Vid nyanläggningar föredrar man den
jämnare yta, som erhålles med cementplattor,
klin-kerplattor, gjut- el. sandasfalt och som samtidigt
blir betydligt billigare än stensättning.
Ga’ta, Sierra de, bergskedja i v. Spanien
(på gränsen mellan prov. Cåceres och
Salaman-ca) ; når i Janona 1,367 m ö. h.
Gate, Carl Oscar Simon, konstnär (1883—
1945), genomgick Högre konstindustriella skolan
i Stockholm 1902—05, studerade vid Koristakad.
1905—09 och företog studiresor utomlands. 1916
—37 var han anställd vid Orrefors, där han tills,
m. E. Hald inledde förnyelsen av den svenska
glaskonsten och bidrog till dess internationella
rykte. Han ägnade sig liksom Hald först åt det
graverade glaset, som han gav en rikt
ytsmyc-kande, festligt barockartad dekor av klassisk
karaktär. I de senare hyttarbetade glasen arbetade
G. med materialet som en tung, ljusbrytande
massa i tjockväggiga kroppar, och de graverade
glasen fingo på 1930-talet sin dekoration
koncentrerad till ett enfigurigt mönster. Bland övriga
Simon Gate: Graverad vas, ”Madonnan med Jesus och
Johannes”, 1937.
dekorativa verk av den på många områden
verksamme G. märkes en serie reliefer i blästrad
kalksten i Domnarvets församlingshus (1936).
G. deltog i en mängd konstindustriella
utställningar i Sverige och utlandet; vid
Parisutställningen 1925 erhöll han Grand prix. Han tilldelades
Litteris et artibus 1942. — Litt.: A. Hald &
E. Wettergren, ”S. G., Edvald Hald” (1948).
Gateshead [gei’tshed], stad och stadsgrevskap
i n. England, vid Tyne, mitt emot Newcastle;
115,000 inv. Järnverk, maskinverkstäder, kemiska
fabriker, glasbruk, skeppsvarv m. m. I
omgivningen stenkolsfält.
Gäthä, skt, sång, hymn. 1) I Avesta namn
på fem metriskt avfattade predikningar, enl.
traditionen härstammande från religonsstiftaren
Zarathushtra själv. — 2) I sanskritlitteraturen
en traditionell men icke vedisk strof. — 3) I den
buddistiska litteraturen metriska delar av
predikningar, parabler o. s. v.
Gathenhielm, Lars Andersson, kapare (1689
—1718), skepparson från gården Gatan (varav
benämningen ”Lasse i Gatan”) i Onsala sn,
Halland. Om G:s ungdom är föga med säkerhet
känt, visst är blott, att han från 1710 uppträdde
som kapare. Tvärtemot vad en utbredd tradition
velat göra gällande, deltog G. endast under de
första åren i några fall personligen i kaparfärder.
1715—18 uppträdde G. som kaparredare i stor
stil med en flotta av upp till 18 fartyg, av vilka
några utlånats av Kronan. G:s framgångar
berodde delvis på stöd och skydd från
generalguvernören. C. G. Mörner. Efter rekommendation
av denne fick Lars Gathe, som han kallade sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
