Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasbomb - Gasbrand, gasödem, gasgangrän, malignt ödem - Gasbrandbaciller - Gasbrännare - Gasbränslen - Gascogne (provins) - Gascoigne, George - Gascoyne (flod)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Gasbomb—Gascoyne
730
Gasbomb, krigsv. En g. konstrueras i regel
i likhet med en minbomb (jfr Flygbomb) men
med tunnare väggar. Vikten är c:a 50—500 kg,
och stridsgasmängden uppgår till 40—60
viktsprocent. Alla stridsgaser kunna här användas. —
Då man förutom gasbeläggning önskar
splitterverkan, nyttjas gassprängbomber. Dessa
konstrueras i likhet med sprängbomber och
innehålla förutom stridsgas större sprängladdning
och ha tjockare väggar än vanliga g.
Gasbrand, gasödem, gasgangrän,
malignt ödem, med., framkallas av en del
olika bakterier (se Gasbrandbaciller). G. uppstår
särsk. vid sårskador, som starkt förorenats av
jord och där stor förstöring av vävnaderna äger
rum, ss. vissa krigsskador och svåra
trafikolycksfall, och uppträdde under 1 :a världskriget mycket
ofta som en fruktad komplikation efter stick- el.
skottskador, särsk. granatskador. Bakterierna
växa fram i de såret omgivande vävnaderna och
förorsaka här först en flegmonös inflammation,
vilken snart går över i fuktig brand. I
vävnaderna bildas rikligt med gasblåsor, som dels
kännas under fingret som knistrande blåsor, dels
framkomma med sårexudatet. Behandlingen
består i friläggning och upprensning av såret,
drä-nage och behandling med serum, sulfapreparat
och penicillin. Ofta behöver amputation
tillgripas. — G. kan också uppträda vid en del
tarm-och underlivssjukdomar.
Hos husdjuren uppträder g. huvudsaki. i två
former. I den ena skiljer man mellan s. k.
frasbrand (se Mjältbrandsemfysem), hos unga
nötkreatur och hos får förekommande sjukdom,
orsakad av patogena gasbildare, s. k. b r å d s o t.
Den andra formen förorsakas av med jord el.
gödsel förorenade sticksår, eller också intränger
infektionsämnet genom små sår på könsorganens
slemhinnor, i synnerhet hos nötkreatur vid
förlossning (puerperal el. förlossning
s-gasbrand). Sjukdomssymtom och förlopp vid
g. överensstämma i stort sett hos djur och
människor.
Gasbrandbaciller, vilka framkalla gasbrand,
tillhöra släktet Clostridium. De förekomma i
människans och många husdjurs tarminnehåll och
tarmuttömningar och finnas mycket spridda i
jorden, framför allt kultiverad jord, där de länge
hålla sig levande med hjälp av sina
motståndskraftiga sporer. De typiska sjukdomssymtomen
framkalla clostridierna genom sin förmåga att i
organismen avsöndra gifter, äkta exotoxiner. De
arter, som oftast påträffas vid fall av gasbrand,
äro C. perfringens (Bacillus perfringens), C.
novyi och C. septicum (Bacillus oedematis
maligni). Andra clostridiearter äro C. botulinum,
som framkallar botulism, och C. tetani, som
orsakar stelkramp.
Gasbrännare. G. för
belysningsända-m å 1, se Gasbelysning och Gasglödljus. — För
uppvärmningsändamål skilj er man på
följ.: 1) Brännare med lysande låga.
Gasen får i dessa utströmma genom fina hål. All
erforderlig förbränningsluft tillföres lågans yta
(sekundärluft). Vid den kemiska omvandlingen
Besparingsbrännare.
bildas i lågan, på gr. av ofullständig förbränning,
fritt kol, som gör lågan lysande, men även
sotande, då den kommer i beröring med fasta
föremål. På gr. av sistn. egenskap ha dessa brännare
begränsad användning för torkskåp, lackerugnar,
vissa bakugnar etc. 2) Bunsenbrännare.
Häri blandas gasen med c :a hälften av
förbrän-ningsluften (primärluft) redan före
förbränningen och den ytterligare erforderliga luften
(sekundärluft) tillföres lågans yta av den omgivande
luften. Primärluften bör vara c:a 2—ggr
gasmängden. Tillsättes för mycket luft, slår lågan
ned till gastillförseldysen, och förbränningen sker
under alstring av koloxid. Tillsättes för litet luft,
blir lågan återigen lysande och sotande.
Vanligaste användning i gaskök (se fig.), gasspisar och
in-dustribrännare. I moderna gasspisar användas
besparingsbrännare, bestående av två brännare,
inbyggda i varandra, den yttre med normal
gastillförsel, c:a 400 1 i timmen, den inre, sparlågan,
med endast 50—60 1 gas i timmen. 3) H ö
g-trycksbrännare. All erforderlig luft
tillföres i form av primärluft. Då en dyl.
blandning är explosiv, måste utströmningshastigheten
vara stor. Förbränningsluften drives med högt
tryck (genom fläkt el. kompressor) in i
förbrän-ningsröret och suger därvid med sig gasen. Med
dessa brännare erhålles hög temp.
Gasbränslen, finnas dels färdigbildade i
naturen, dels framställas de på teknisk väg. Då g.
äro mycket lätthanterliga och fodra mycket liten
tillsyn, ha de funnit stor användning. Man skiljer
på i tab. angivna brännbara tekniska
gaser.
Gascogne [gaskå’nj], fordom provins i s. v.
Frankrike, mellan Garonne, Pyrenéerna och
Atlanten. — G. har sitt namn efter en iberisk
stam, vascones, som i slutet av 500-talet
invandrade i den romerska provinsen. Det styrdes av
inhemska hertigar och kom på 800-talet under
karolingerna. Regeringen var ärftlig inom en
hertigsläkt från 800-talets slut till början av
1000-talet, varefter G. förenades med Akvitanien
och delade dess öden.
Gascoigne [gä’skåin], George, engelsk
skald (omkr. 1535—77). Han översatte Ariostos
”Suppositi”, bearbetade Euripides’ ”Foinissai”
(”locasta”) och skrev bl. a. ”The steele glass”,
en social satir på blankvers. G :s ”Notes of
in-struction concerning the making of verse” är en
av de första engelska poetikerna. Hans skrifter
utgåvos 1907—10.
Gascoyne [gä’skåin], flod i Västaustralien
till Shark Bay. Endast efter stor nederbörd har
hela flodbädden vatten. N. om mellersta
flodloppet ligger G.-guldfältet, kring övre G., och ö.
därom Peak Hillguldfältet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
