Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gardasjön - Garde (livtrupper) - Garde (socken) - Garde du corps - Gardell-Ericson, A. M. - Gardenia - Garden of the Gods - Garden Party - Gardera - Garderob - Gardfjället - Gardian el. guardian - Gardie, de la - Gardiner, Alan Henderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Garde—Gardiner
712
Väg på Gardasjöns n. v. strand.
Monte Baldo (2,218 m), på den s. skjuter halvön
Sermione ut i sjön. I n. inmynnar Sar ca; sjön
avflyter i s. genom Mincio. G. har det
varmaste klimatet bland de norditalienska sjöarna
och den rikaste vegetationen med oliv- och
citronplanteringar. Bland de talrika vinterkurorterna
märkas Riva, Arco, Salö och Gardone Riviera.
Garde (av fr. garde, skydd) betecknade urspr.
en furstes livtrupper, sedermera även vissa
elittrupper inom en armé. Förebilder för g. finnas
i Alexander den stores makedoniska livvakt,
romerske kejsarens pretorianer m. fl. Namnet g.
dyker först upp i Frankrike på 1400-talet med
”garde du corps” till häst och schweizergardet
till fots. Vid de stående härarnas uppsättande
på 1600-talet organiserade nästan alla furstar
gardestrupper av jämförelsevis ringa styrka till
personligt skydd. Småningom växte deras styrka,
och de blevo då elittrupper. I Frankrike hade
under revolutionen efter hand bildats nya dylika
trupper av flera regrten och olika truppslag,
vilka omhuldades av Napoleon och fingo stora
förmåner. Jämte detta, det s. k. gamla gardet,
organiserades (från 1806) nya gardestrupper, det
s. k. unga gardet. Styrkan av de franska
gardes-trupperna växte alltjämt och uppgick 1812 till
50,000—60,000 man. Det nuv. franska
republikanska gardet är en gendarmeritrupp. Under
2:a världskriget fingo i Sovjetunionen vissa
elitförband benämningen g., och g. finnas
fortfarande i flera länder (Danmark, Norge och
Storbritannien). I Sverige fanns redan 1525 vid
K. m:ts hov ett g.-kompani, och finnas nu Svea
liv-g. och Göta pansarliv-g., vilka dock
rekryteras efter samma grunder som andra förband.
Garde, socken i Garde ting i Gotlands s.
härad, nära ö. kusten, n. ö. om Hemse; 28,91
km2, 381 inv. (1951). Mindre lerslätt mellan
skogiga häll- och grusmarker, klintar och
utdikade myrar. 891 har åker. Bland fornminnen
märkes vid prästgården en trojeborg. Av den
urspr. romanska kyrkan av kalksten kvarstå
skeppet och tornets nedre del (trol. från 1000-talet),
dess övre del och det höga koret äro från
1300-talets förra hälft. Kyrkan har en intressant
me-deltidstakstol, praktfull korportal och bysantinska
freskomålningar i tornbågen, sannolikt från
mit
ten av 1100-talet liksom dopfunten och
triumfkrucifixet. Ingår i G., Etelhems, Alskogs och
Lye pastorat i Visby stift, S. kontraktet; tillhör
storkommunen Ljugarn.
Garde du corps [ga’rda dy kä’r], fr., livvakt
el. livgarde; namnet använt för beriden styrka.
J fr Garde.
Garde’11-Ericson, A. M., se Ericson, J. E.,
sp. 790.
Gardènia, växtsläkte av fam. Rubiaceae, med
omkr. 100 arter i Gamla världens tropiska och
subtropiska delar, buskar med bärfrukter och
vanl. läderartade blad. Flera odlas i växthus
och boningsrum. Vanligast är G. florida (från
Kina), som har stora, vita, välluktande blommor.
Frukterna innehålla ett gult färgämne.
Garden of the Gods [gä’dn av Öa gå’dz],
eng., amerikansk naturpark, se Colorado Springs.
Garden Party [gä’dn pä’ti], eng.,
trädgårds-el. parkfest.
Gardera (fr. garder), se Gard.
Garderob [-å’b], klädkontor; kapprum;
klädförråd. — Garderobiär, kvinnlig
garderobs-vakt.
Gardfjället, berg i s. Lappland, s. om Ume
älv, mellan Stensele, Tärna och Vilhelmina
socknar; 1,259 m ö. h.
Gardiän el. g u a r d i a n, föreståndare för
franciskan- och kapucinordnarnas konvent.
Gardie, de la, se De la Gardie.
Gardin, förhänge för fönster, dörrar, sängar
o. s. v.
Gardiner [gä’dna], Alan Henderson,
engelsk egyptolog (f. 1879), prof, vid University
of Chicago 1924—34, en av de främsta kännarna
Garde kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
