Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamfåglar - Gamin, gamäng - Gamla Finland - Gamla Grisslehamn - Gamlakarleby - Gamla Kastilien - Gamla Lödöse - Gamla Norbergs bergslag - Gamla skolan - Gamla stilen - Gamla testamentet - Gamla Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Gamin—Gamla Uppsala
690
vuxna lågländer och i
Nordamerika upp till Mexico och
Texas. Till
korpgamar-n a hör g a 11 i n a z o n el.
askråkan (Coragyps
[Cathartes] urubu), som
kännetecknas av längre och
smalare näbb samt längre
vax-hud. Vingbredden är 1,35 m.
Tills, m. närbesläktade arter
förekommer den i hela
Syd-och större delen av
Nordamerika. På många håll är
den skyddad på grund av den
nytta den gör genom att
förtära utkastat avskräde.
Gamin [gamä’], fr.,
gamäng, gatpojke.
Gamla Finland, se Ryska
Finland.
Gamla Grisslehamn, se
Grisslehamn.
Gamlakarleby (fi
Kokkola), stad i Vasa län,
Finland; 33 km2, 13,000 inv., därav c:a 40%
svensktalande. Ligger vid Bottniska viken, men
till följd av landhöjningen har den havsvik, vid
vilken G. urspr. anlades, uppgrundats, så att
därav nu återstår blott det smala Stadssundet.
Hamnen, Yxpila, ligger omkr. 5 km från G.
Staden ligger vid österbottniska stambanan
(Seinäjoki—Torneå) ; till Yxpila leder en
bibana. Utförsel av trävaror, vilken betydligt ökats,
sedan tvärbanan Idensalmi—Ylivieska tillkommit.
Flera parker finnas, bland dem Chydeniusparken
med Anders Chydenius’ byst (av W. Runeberg).
Bland viktigare byggnader märkas f. d. skol- och
synodalhuset (uppf. 1696) med Renlunds museum,
rådhuset (arkitekt C. L. Engel) samt det
moderna stadshuset. Av större industriföretag kunna
nämnas ab. Hagströms läderfabrik, statens
flyg-maskinsfabrik samt svavelsyre- och
superfosfat-fabrik, Veljekset Friis ab:s mekaniska verkstad
och gjuteri m. fl. G. grundades 1620 och fick
stapelrätt 1765.
Gamla Kastilien, se Kastilien.
Gamla Lödöse, industrisamhälle i Sankt Peders
sn i Västergötland, c:a 40 km n. om Göteborg.
Gamla Norbergs bergslag, härad i
Västmanlands län och gränsande mot Dalarne, omfattar
socknarna Norberg, Västervåla och Karbenning;
536,68 km2, 7,955 inv. (1951). G. tillhör
Västmanlands mell. domsagas tingslag (tingsställe
Norbergs municipalsamhälle), Fagersta fögderi
och Västerfärnebo kontrakt av Västerås stift.
Gamla skolan, förr namn på motståndarna
till ”nya skolan” (nyromantikerna) i Sverige.
Gamla stilen, se Kalender.
Gamla testamentet, se Bibel.
Gamla Uppsala (fsv. Uppsalir), Sveriges
centralpunkt under hednatidens slutskede, 5 km n. om
nuv. staden Uppsala. Redan vid mitten av första
årtusendet e. Kr. synes orten ha ägt stor
betydelse att döma av de vid denna tid anlagda
Kondor (t. v.) och kungsgam.
Kungshögarna el. Uppsala högar (se
d. o.). Dessa äro närmast tillkomna som
storslagna monument över personer, vilkas kroppar
förut bränts å bål, som rests på samma platser. De
två närmast kyrkan belägna högarnas höjd är
delvis vunnen genom bortgrävning av
kringliggande partier av den ursprungliga åsrygg, varav
ett ännu kvarstående parti bildar den s. k.
Domar- el. Tingshögen. Utan tvivel var G. redan
omkr. 500 också en betydande tingsplats, vilken
roll det sedermera i ett årtusende behöll. Där
talade Gustav Vasa 1526, 1527, 1529 och 1531
till allmogen, som enl. gammal sed strömmade
samman där vid Eriksmässan, då
helgonkonungens ben i procession ditfördes från domkyrkan
i Uppsala. Dessa Eriksmässor kunna betecknas
som fortsättningar av de stora blot, som under
hednatidens slutskede firades i G. och blivit
särskilt bekanta genom Adams av Bremen skildring
av förhållandena omkr. 1070. Vart nionde år,
skriver Adam, firades en för alla Sueonias
landskap gemensam högtid i Ubsola. Offren pågingo
i nio dagar, blodet frambars som
försoningsoffer åt gudabilderna i templet, och kropparna
upphängdes i den närbelägna lunden. Templet
be-skrives såsom rikt smyckat med guld. I dess
mitt stod bilden av Tor, den mäktigaste guden,
och på ömse sidor Odens och Frejs bilder. En
gyllene kedja syntes hänga ovan det branta
taket och omsluta templet. Dettas yttre har
sålunda trol. varit smyckat dels med en hög,
genombruten och i drakhuvuden slutande takkam, dels
med sniderier i en bred, runtom löpande fris
under takfoten, vilket allt finner goda
motsvarigheter i den nordiska träbyggnadskonstens alster
från äldre medeltiden, särskilt stavkyrkorna. Nära
templet fanns en källa, vari man brukade nedsänka
en människa levande; endast om den offrade ej
återfunnes, skulle folkets (på tinget fattade)
beslut bli fastställt.
Templet var enl. Adam placerat på en öppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
