Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galär - Galärflottan - Galärpråm - Galärsegel - Galärslavar - Galärvarvet - Galäräsping - Gama, Vasco da - Gamaliel, eg. Gamliel - Gamar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681
Galärflottan—Gamar
682
Venctiansk galär från 1600-talet.
försedda med master, till vilka man hissade
fyrkantiga segel; huvudvapnet var den i fören i
vattenlinjen anbragta, för rammning avsedda s
pero n e n, varj ämte de största g. hade torn med
kastmaskiner och bågskyttar samt märsar i
masterna för krigsfolket. — Under medeltiden
upp-kommo nya galärtyper, bland vilka den s. k. dr
o-m o n, med 25 åror på var sida i 2 rader och
100—230 roddare, var vanligast. Under 800-talet
innefattades t. o. m. alla krigsfartyg i namnet
dro-mon. Under medeltiden tillkom även den lätta
galären (från omkr. 1000). Den hade 2—5
master, trekantiga segel och en längd av c :a 40 m,
bredd c:a 5 m. Förstäven var långt utdragen och
spetsig för att tjänstgöra som ramm. I för- och
akterstäv funnos kastell med tyngre kastmaskiner,
senare kanoner, på huvuddäck lättare kastvapen.
Vid skeppssidorna voro 20—30 roddarbänkar med
tillhörande åror av stor längd. Varje åra
betjänades av 2—5 man, straffångar, slavar el. förhyrda.
Besättningen utgjordes av omkr. 150 roddare och
60—70 man för kastvapnens betjänande och
handvapenstrid. Mindre g. kallades b r i g a n t i n,
f u s t, g a 11 i o t m. m. I Sverige byggdes g.
först på 1500-talet. G:s efterföljare i utvecklingen
under medeltidens slut och nyare tidens början
benämndes galeaser och nådde en storlek av
1,000 ton, hade 30—50 par åror med 5—8 roddare
pr åra, 200—300 sjömän och soldater samt ett
stort antal kanoner. (Se Galär flottan).
Galärflottan, svensk flotta, som byggdes efter
ryska galär flottans härjningar vid sv. kusten
(1719—21). Före denna tid hade Gustav Vasa
låtit bygga åtskilliga galärer, och då Karl XI
flyttade rikets huvudflotta till Karlskrona, bibehölls
i Stockholm en s. k. skepps- och g a 1 e j
e-eskader. 1756 skildes g. under namn av A
r-m é n s flotta (se d. o.) från örlogsflottan
men återförenades med denna 1766. Några år
därefter avskildes en del galärer under namn av
Finska eskadern för att 1777 åter
införlivas med de i Stockholm stationerade galärerna
till Arméns flotta. Efter 1788 byggdes ej galärer
i Sverige; 1836 utrangerades den sista.
Galärpråm, på 1700-talet i Sverige
krigsfar-tygstyp med jämförelsevis stark
artilleribestyck-ning och av kraftig byggnad. G. framdrevs
hu-vudsakl. med rodd.
Galärsegel, se Latinsegel.
Galärslavar, urspr. krigsfångar o. dyl., som
användes till rodd av galärer. Sedermera dömdes,
huvudsaki. i Frankrike, förbrytare till detta som
ett slags strängt straffarbete.
Galärvarvet. Den del av örlogsvarvet i
Stockholm, som ligger på Djurgården, kallas G. efter
de galärskjul, som där varit uppförda och
av vilka de sista förstördes genom eldsvåda 1921.
Galäräsping, en stor, med nickor (se d. o.)
bestyckad roddbåt (8—10 par åror), som på
1700-talet byggdes för sv. skärgårdsflottan.
Ga’ma, Vasco da, portugisisk sjöfarande,
upptäckare av sjövägen till Indien (omkr. 1460
—1524). Han tillhörde en gammal portugisisk
adelsätt. 1497 utsågs G. till chef för den eskader,
som skulle söka
kring-segla Afrika och på
denna väg uppnå
Indien. Eskadern, fyra
skepp, lämnade
Lissabon 8 juli 1497 och
lyckades efter hård
seglats i slutet av nov.
dubblera Goda
Hoppsudden. Därpå gick
färden norrut längs
Afrikas ö. kust, där
man snart kom i
beröring med arabernas
kolonier; mottagandet
var ofta fientligt;
först i Melinde fick G. lots för färden över
Indiska oceanen. G. lämnade Melinde 24 april
1498 och ankrade 2 maj strax n. om Calicut på
Malabarkusten.
I Calicut gjorde de muhammedanska
köpmännen allt för att motarbeta portugiserna, i vilka de
misstänkte farliga konkurrenter. 8 okt. 1498
anträddes återfärden; i sept. 1499 anlände G. till
hemlandet, där kung Manoel visade sig fullt
uppskatta färdens betydelse samt överhopade G. med
ärebetygelser och inkomstbringande befattningar.
1502—03 ledde G. en ny expedition till
Malabarkusten, där han behandlade de motspänstiga
infödingarna med hänsynslös grymhet. Efter
återkomsten sysselsatte han sig med att förvalta sin
stora förmögenhet. Han sändes 1524 som
vice-konung till Indien för att råda bot på
överhandtagande missförhållanden och började genast med
obeveklig stränghet sin räfst i Goa men avled
redan 24 dec. s. å. — Biogr. av M. Telles da Gama
(1902).
Gamäliel, eg. Gamliel, berömd judisk
rättslärd på Jesu tid; var Paulus’ lärare (Apg.
22: 3). En sonson till G. (med samma namn) var
i början av 2 :a årh. judarnas högste andlige
ledare i Jabne.
Gamar kallas ett antal huvudsaki. av as
levande fåglar av ordn. Falconiformes,
dagrovfåglar. De indelas i två i systematiskt hänseende
varandra ej synnerligen närstående grupper,
Gamla världens gamar (Aegypiidae) och
Nya världens gamar (Cathartae). Se
vidare Gamfåglar. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
