Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galvanometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Galvanometer
678
Fig. i. Tangentbussol.
(fig. i), som består av
en vertikal, cirkulär ram,
på vilken man upplindat
ett antal varv
ledningstråd. I centrum befinner
sig en liten på en
nålspets vilande, fritt rör
lig magnetnål, vars
utslag kan mätas på en
horisontell skala. När
ström flyter genom
ledningstråden, gör nålen
ett visst utslag åt ena
eller andra hållet, beroende på
strömriktningen. Tangenten för utslagsvinkeln är
proportionell mot strömstyrkan, och
proportionali-tetsfaktorn (reduktionsfaktorn) kan beräknas ur
instrumentets dimensioner och jordmagnetismens
horisontalkomposant. Tangentbussolen har
numera ingen användning som
strömmätningsinstru-ment. — Många olika g.-typer ha under senare
delen av 1800-talet sett dagen, och känsligheten
har blivit ytterligt uppdriven. Magneten är av
skiftande form, klockform (Siemens’
klockmag-net), en vertikalt hängande ring (Wiedemann) el.
flera parallellt med varandra anbragta, korta,
lätta nålar, ofta uppklistrade på en tunn
glim-mer- el. stålskiva (Lord Kelvin, Du Bois,
Ru-bens, Paschen). Den är lätt vridbar, upphängd i
en kvartstråd el. fosforbronstråd, på vilken även
anbringas en spegel, som möjliggör avläsning
med kikare och skala. Vidare är g. försedd med
en dämpningsanordning, t. ex. en skiva, som
hämmas i sin rörelse av luft el. någon vätska el. som
bromsas i ett magnetfält genom vid rörelsen
inducerade virvelströmmar. Vid de högst drivna
känsligheterna kompenseras jordmagnetismens
inverkan genom särskilda riktmagneter, anbragta
utanför g., el. genom att inbygga g. i ett
”pansar” av mjukjärn (pansargalvanometer,
fig. 2), varigenom också inverkan av tillfälliga
magnetiska störningar minskas. — De nu nämnda
nål-g. ha under de senaste åren så gott som fullst.
Fig. 2. Paschens pansargalvanometer. 1 mm utslag =
5 . to"19 A vid 1 m skalavstånd.
undanträngts av
v r i d s p o 1
e-galvanome-t e r n (fig. 3 och
4), konstruerad av
Lord Kelvin och
av
Deprez-d’Ar-sonval. Det
rörliga systemet
ut-göres vid denna
av en lätt spole,
rörlig i det
magnetiska fältet,
härrörande från
en permanent
magnet.
Instrumentet är helt
oberoende av
j ordmagnetismen,
och utslaget är
i det närmaste
proportionellt
mot
strömstyrkan. Vid en
känslighet större än
io-GA/skaldel
upphänges spolen i en kvartstråd och avläses med
spegelanordning. Den av Einthoven 1903
konstruerade stränggalvanometern (fig. 5)
utmärker sig för stor känslighet och en
utomordentligt snabb inställning, som möjliggör, att
man fotografiskt kan registrera snabbt växlande
strömmar. — Duddells
termogalvanome-t e r består av en enkel metalltrådsslinga,
lättrör-ligt upphängd mellan polerna till en stark
magnet. Slingans fria ändar äro förenade med ett
litet termoelement, som uppvärmes genom
värmeutvecklingen i ett metallband, utspänt under
detsamma. Om en ström av växlande styrka går
genom metallbandet, kommer slingans utslag att
följa
strömstyrkans variationer.
— Vid en del
elektriska
mätningar gäller det
att konstatera
likhet mellan
strömstyrkan i två
olika ledningar utan
att mäta varje
strömstyrka för
sig. Man kan då
använda en d i
f-ferential-galvanome-t e r med två
möj ligast lika
lindningar, i vilka
strömmarna få
gå i motsatt
riktning. Gäller det
att mäta korta
strömstötar,
användes en b
alli s t i s k g. Det
Fig. 3. Vridspolegalvanometer med
spegelavläsning (innerdelen).
Fig. 4. Vridspolegalvanometer med
spegelavläsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
