Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarsavgift - Försvarsberedskap - Försvarsdepartementet - Försvarsfråga - Försvarshögskola - Försvarskommissioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609 Försvarsberedskap—Försvarskommissioner 610
stadga skulle årl. ett försvarsarbete
utföras inom en inmutning el. ett utmål.
Försvarsberedskap, de åtgärder på skilda
områden, varigenom åsyftas att göra ett land
bättre rustat mot de påfrestningar, som kunna
väntas uppkomma, om landet skulle råka i krig
el. om dess normala förbindelsevägar på. gr. av
internationella förvecklingar skulle bli mer el.
mindre helt avskurna. Det moderna kriget
ut-märkes bl. a. av snabbhet i krigföringen,
överraskningsmomentet spelar en viktig roll. Det är
därför nödvändigt, att ett lands samfällda
försvar snarast efter ett krigsutbrott bringas upp
till full effektivitet. Härför krävas
försvarsför-beredelser på en mångfald av samhällslivets
verksamhetsområden. Dessa kunna i stort
sammanföras i fyra grupper, näml, i) det militära
försvaret, 2) civilförsvaret, 3) det ekonomiska och
4) det administrativa försvaret.
1) Betr, det militära försvaret
åligger det i Sverige överbefälhavaren bl. a. att
till K.m:t avge förslag till allmänna planer för
krigsmaktens beredskap och för dess verksamhet
vid krig el. krigsfara. Vid krigsfara kan
förstärkt försvarsberedskap intagas,
om neutralitetens upprätthållande icke kräver,
att krigsmakten mobiliseras i sin helhet.
Härvid mobiliseras i regel högre staber,
lokalför-svarsförband ur armén samt delar av marinen
och flygvapnet, varjämte förberedelser vidtagas
för att underlätta en mobilisering av
krigsmaktens återstod.
Vid krigsutbrottet hösten 1939 sattes det
tidigare under året fastställda f.-cirkuläret i kraft,
varigenom hela försvaret och en rad civila
myndigheter kommo att verka under förstärkt f.
Beredskapsgraden var emellertid icke likartad
för de olika försvarsgrenarna. Flottan och
flygvapnet voro sålunda operationsdugliga, även om
de kvantitativt voro otillräckliga. Flygvapnets
utrustning var även kvalitativt mindre god. Vad
armén beträffar blottade de rätt begränsade
inkallelser, som företogos i samband med att
förstärkt f. anbefalldes %, många allvarliga brister.
Armén var såväl kvantitativt som kvalitativt
svag. — Under beredskapsåren intill 1h 1945,
då den förstärkta f. upphörde, förbättrades
krigsmaktens effektivitet avsevärt, och den personella
beredskapen fyllde då mycket höga krav.
2) Betr, civilförsvarets i Sverige
utveckling, organisation och uppgifter m. m. se
Civilförsvar.
3) Det militära och civila försvaret måste i
det moderna kriget understödjas av
samhällsverksamheten i övrigt. Denna bör därvid bl. a.
tillgodose de många materiella behov, som uppstå
under krig. För att åstadkomma en dyl.
ekonomisk försvarsberedskap kräves
ett centralt organ med uppgift att leda,
övervaka och samordna landets försvarsförberedelser
på det ekonomiska området. Genom 1928 års
riksdagsbeslut inrättades Rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap,
vars arbetsuppgifter efter krigsutbrottet 1939
efter hand övertogos av de centrala
krisorga-NF VIII — 20
nen. Sedan 1947 fungerar Riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap
med uppgift bl. a. att skaffa sig fullständigast
möjliga kännedom om landets näringsliv samt
om tillgångar på bränslen och kraft, råvaror
och andra förnödenheter, arbetskraft och
drivmedel samt att upprätta planer för statliga
åtgärder på det ekonomiska området vid krig och
för lagring av för försvaret el. för landets
försörjning i övrigt viktiga varor.
4) För civila myndigheter, anstalter och
företag kunna i ett modernt krig svårigheter uppstå
att utan större friktioner hålla verksamheten i
gång. Vissa verksamhetsgrenar böra utökas, ss.
hälso- och sjukvården, andra inskränkas, t. ex.
social- och rättsvården. Nya verksamhetsområden
tillkomma, ss. säkerhetstjänsten, utflyttning av
vissa myndigheter vid mobilisering o. s. v. De
åtgärder, som härför påkallas, kunna
sammanfattas under benämningen administrativ
försvarsberedskap. Något särskilt
organ, som har att svara för denna beredskap,
finns icke. Detta åvilar därför K.m:t.
Planläggning och förberedelser vidtagas av
vederbörliga myndigheter.
Försvarsdepartementet är enl. gällande
departemental stadga det 3:e av statsdep. och
tillkom 1920 genom sammanslagning av
Lantför-svars- och Sjöförsvarsdep. Det handlägger
ärenden rörande försvarsväsendet med därtill
hörande personal och materiel, ss. vården av till
försvaret upplåtna fastigheter och byggnader,
undervisningsväsendet samt sjukvårds- och
veterinärväsendet vid försvaret, sj ökarteväsendet,
arkivväsendet vid försvaret och
forskningsverksamheten för försvarsändamål. Det handlägger
också ärenden rörande
beredskapsförfogandelag-stiftningen.
F., vars chef i dagligt tal benämnes
försvarsminister, är uppdelat i ett kansli
och en kommandoexpedition. Anslagen till F.
äro i riksstaten uppförda under 4:e huvudtiteln.
Försvarsfråga, spörsmål om att anpassa
landets försvar efter föreliggande behov och
möjligheter.
Försvarshögskola, undervisningsanstalt för
högre försvarsstudier. F. är särsk. avsedd att ge
kvalificerad utbildning rörande det totala
försvaret. Sådana högskolor finnas i ett flertal länder.
I Sverige har frågan om upprättande av f.
blivit aktuell efter 2:a världskriget. Vid 1951 års
riksdag förelåg förslag om anordnande av en
provisorisk organisation, vilket bifölls. På
hösten s. å. kom också en kurs för högre
försvarsstudier till stånd.
Försvarskommissioner. De första
parlamentariska utredningarna ang. frågor, rörande
Sveriges hela försvar, sattes i gång i och med de
Staaffska försvarsberedningarna, av vilka den
första och mest omfattande påbörjades 1911.
Särskilda försvarskommissioner
(försvarskommittéer) ha senare vid
flera tillfällen varit tillsatta för att utreda det
svenska försvarets organisation. I dec. 1918
tillsattes 1918 års försvarskommission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
