Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förstoring - Förstoringsglas - Försträckning - Förstånd - Förstång, förmärsstång - Förstärkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Förstoringsglas—F örstärkning
604
av småbildsnegativ, användes ofta en
kon-densor, bestående av en enda plankonvex
lins. F.-apparater med diffus belysning
byggas vanl., ss. fig. 3 visar, med en glödlampa,
försedd med en stor opalglaskolv, placerad i en
reflektor. För att få negativet tillräckligt jämnt
belyst måste en matt glasskiva placeras mellan
ljuskällan och negativet. Denna apparattyp ger
ett betydligt svagare ljus, och de erhållna f. få
dålig kontrast och ej tillfredsställande skärpa.
Denna typ användes numera huvudsaki. för stora
negativformat, där en erforderlig dubbelkondensor
blir mycket dyr och tung. Många f.-apparater
göras med automatisk inställning av bildens
skärpa.
Förstoringsglas, se Lupp.
Försträckning. 1) (Jur.) Avtal, varigenom
någon till annan överlämnar penningar eller
varor med förbehåll att framdeles erhålla tillbaka
lika mycket av samma slag. Det vanligaste
föremålet för f. är penningar, och för dessa plägar
ofta utfästas ränta som ersättning för dels
försträckningstagarens nytta och dels
försträck-ningsgivarens risk att icke återfå sin f. F.
kallas i dagligt tal oftast, någon gång även i
lagspråket, lån.
2) (Med.) Dets. som ledvrickning.
Förstånd, filos., en själsförmåga, som
verkligen begriper och fattar. Enl. en vanlig
uppfattning kan detta endast ske i tänkandet, varför
f. blir förmågan att fälla omdömen. F.
identifieras ibland med förnuft, men det senare betecknar
vanl. en över f. stående kunskapsförmåga.
Förnuftet antages av vissa tänkare nå objekt, som
äro oåtkomliga för f., så t ex. Gud, det
absoluta, den rena plikten (Kant).
Förstång, förmärsstång, den del av
fockmasten, som är närmast över undermasten.
Förstärkning, elektrotekn., motsatsen till
dämpning (se d. o.). Graden av f. kan
uttryckas i d e c i b e 1 (db) el. i n e p e r. Till f.
erfordras en apparatur, praktiskt taget alltid
innefattande ett el. flera elektronrör, vilka förbruka
energi från en yttre spänningskälla, dels för
ka-toduppvärmning, dels för matning av
anodkret-sen. Av den sistn. energimängden tages en del i
anspråk för f. — I regel avser f. växelspänning,
ss. vid telefonledningar (telefonöverdrag),
hög-och lågfrekvensstegen i radiomottagare och
-sändare, högtalaranläggningar, ljudfilmsaggregat,
te-levisionsapparater, vissa mätinstrument o.’ s. v.;
mera sällan förekommer ”likströmsförstärkning”.
— Ett typiskt kopplingsschema för en
förstärk-ningsfyrpol i form av ett motståndskopplat steg
framgår av fig. I, där Cg är en
gallerkondensa-tor, C k kopplingskondensator, Rg gallermotstånd,
Ra anodmotstånd, B ett B-batteri o. s. v. Vid
öppen utgångskrets blir
spänningsför-stärkningen (i stort sett oberoende av
frekvensen) = /i. ——a —, där = rörets för-
A/ + Ra
stärknings faktor och Ri = dess inre motstånd.
Vid anslutning av belastning på utgångssidan
reduceras f.; den blir entydigt bestämd, endast om
storleken av den
anslutna
impedansen är känd. —
Den angivna
kopplingen ger en
fasvridning
mellan in- och
utgående spänning av
1800
(”fasvändning”). Vid
dros-selkoppling (fig.
2) är
anodmot-ståndet ersatt med
en drossel, L,
vilket bl. a. medför,
att
anodspän-ningskällan kan
väljas med lägre
spänning,
eftersom resistansen
hos drosseln i
regel är obetydlig.
Fasvridningen
blir vid denna
anordning skild
från 1800.
Besläktad med
dros-selkopplingen är
f.-steget med
avstämd anodkrets
enl. fig. 3,
vilket är av
band-passtyp, alltså
selektiv med
avseende på
frekvensen. En ökning
av såväl
selekti-vitet som f.
erhålles genom [-återkoppling-]
{+återkopp-
ling+} från
anod-kretsen till en
ingångskrets enl.
fig. 4. Väljes
återkopplingen
negativ
(”mot-koppling”), får
man en
sänkning av
selektivi-teten, d. v. s. man
kan handha ett bredare frekvensband, en
ofta tillämpad metod inom telefon- och
televi-sionstekniken m. m. Vid flerstegsförstärkare kan
motkoppling erhållas på ett flertal sätt, t. ex.
genom en resistans, som inkopplas mellan anoderna
till två på varandra följande rör. Härigenom
vinnes ökad stabilitet och minskad distorsion hos
förstärkaren, dock på bekostnad av f.-graden. —
Då flera f.-steg kopplas i rad (kaskadkoppling),
benämnes anordningen 2-stegs- och
3-stegsförstär-kare. Flera än 3 steg förekomma sällan i samma
apparatur på gr. av risken för självsvängningar
genom t. ex. oavsiktlig kapacitiv återkoppling. I
regel måste redan vid 3-stegsförstärkare en
noggrann skärmning ske av utgångsstegets led-
Fig. 1.
Fig. 3.
Fig. 2.
Fig. 4.
Fig. 5-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
