Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Församlingsbok - Församlingshus, församlingshem - Församlingsstyrelse - Församlingssyster - Försatslins (försättslins) - Försegel - Försegling - Försignal - Försilvring - Förskarp - Förskepp - Förskiffring - Förskingring - Förskott - Förskrivning - Förskrivning - Förskrämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593 Församlingsbok—Förskrämning 594
Församlingsbok, se Kyrkoböcker.
F örsamlingshus, församlingshem,
lokal för kyrkligt arbete, t. ex. ungdoms- och
un-derstödsverksamhet av olika slag,
församlings-aftnar, syföreningar, stundom även
konfirmationsundervisning och pastorsexp. De flesta f. i
Sverige har byggts för gåvomedel.
Församlingsstyrelse, se Församling 2).
Församlingssyster, kvinna, som utbildats för
kristlig kärleksverksamhet, särsk. för
landsförsamlingar. F. utbildas vid Samariterhemmet i
Uppsala.
Försatslins (f ö r s ä 11 s 1 i n s), en positiv el.
negativ lins, som placeras omedelbart framför
det fotografiska objektivet för att minska, resp,
öka, brännvidden och därmed bildstorleken.
Försegel, alla segel, som verka till fartygets
fällning, främst de segel, som tillhöra främsta
masten och bogsprötet.
Försegling. 1) Jur., tillslutande med sigill,
lack el. gummi. F. avser att bevara innehållet,
det tillslutna, och åtnjuter i åtskilliga fall i
svensk rätt straffrättsligt skydd. Främst gäller
detta offentlig myndighets (t. ex.
utmätningsmans) f. Försnillning av gods, som anförtrotts
åt någon under f., straffas som olovligt tillgrepp,
och stöld ur förseglade brev el. andra
förvarings-persedlar kan ådraga gärningsmannen
straffarbete. Redan olovligt öppnande av annans enskilda
förseglade brev el. handling medför straff,
oftast böter.
2) Postv. Enl. 1941 års allmänna poststadga
skola alla assurerade och sådana rekommenderade
brev, vilka innehålla penningar el. andra
värdesaker, förseglas med sigill. Användes vanligt s. k.
korskuvert, anbringas ett sigill på brevets mitt
och 4 övriga däromkring, så att de fästa
kuvertets flikar. Begagnas s. k. värdekuvert, får f.
verkställas genom 2 sigill. Sigillavtrycken utföras
i lack, och som sigill godkännes endast sådant,
på vilket finnas initialer, namn, vapen el. dyl.
Assurerade paket skola på likartat sätt
förseglas, så att innehållet icke kan åtkommas utan
sigillens förstörande. För inrikes assurerat brev
och för assurerat paket — inrikes såväl som till
utlandet — kunna metallplomber el. metallsigill,
präglade med avsändarens namn, firma el.
särskilt märke användas.
Försignal, jårnv., signal, uppställd på visst,
med hänsyn till tåghastigheten bestämt avstånd
från huvudsignal och angivande dennas ställning.
Försilvring, föremåls överdragning med
silver, kan analogt med förgyllning ske medelst
beläggning med bladsilver, plätering,
kallförsilv-ring, brännförsilvring, våtförsilvring och
galva-nisk f. För kallförsilvring ingnides föremålet
med en degig blandning av klorsilver, koksalt,
krita och pottaska el. med silvernitrat och
kaliumcyanid. Brännförsilvring sker med
silveramalgam el. med en deg av fällt silver, salmiak,
koksalt och kvicksilverklorid. Efter ingnidning
upphettas föremålet, varvid kvicksilvret
förflyktigas och silvret kvarstannar som en tunn hinna.
Vid våtförsilvring kokas föremålet med en
lös
ning av klorsilver, vinsten och koksalt. Vid
galvanisk f. utfälles silver på föremålet
ur ett elektrolytiskt bad, bestående av silver- och
kaliumcyanid i vattenlösning.
Förskarp, det undre förligaste utrymmet i ett
fartyg.
Förskepp, den del av ett fartyg, som ligger
för om dess bredaste del.
Förskiffring, geol., se Skiffrighet.
Förskingring, jur., förmögenhetsbrott,
straffbelagt i Strafflagen, kap. 22. F.-brotten enl.
svensk rätt fingo en helt ny utformning och
delvis ny innebörd genom lag 12A 1942, som
trädde i kraft Vi 1943. P’ör f.-ansvar
förut-sättes, dels att gärningsmannen på gr. av
avtal, allmän el. enskild tjänst el. dylik ställning
fått egendom (även penningar) i besittning för
annan med skyldighet att utgiva egendomen el.
redovisa för densamma, dels att han genom
att tillägna sig egendomen el. annorledes
åsidosätter, vad han har att iakttaga för att kunna
fullgöra sin skyldighet, och dels att
gärningen innebär vinning för honom och skada för
den berättigade (förmögenhetsöverföring). F.
utgör alltså ett s. k. vinningsbrott, som utmärkes
av att gärningsmannen betr, egendom, som han
besitter för annans räkning, sviker ett på visst
sätt visat förtroende. Som f. straffas även s. k.
penning-f., d. v. s. sådant förfarande med egna
penningmedel, att man ej kan fullgöra en
redovisningsskyldighet. En redovisningsskyldig
person måste alltså ständigt hålla sig likvid för sina
redovisningsskulder. Straff ådömes, även om det
förskingrade blivit ersatt, t. ex. genom
släktingars tillskott. Även fastighet och beståndsdelar
därav kunna vara föremål för f. — Olovliga
förfoganden över annans egendom i
gärningsmannens besittning straffas som olovligt
förfogande, om vinning ej föreligger el.
om egendomen ej är anförtrodd (t. ex.
hitte-gods) el. utgör avbetalningsgods. — Straffet
för f. är fängelse el. straffarbete i högst 2 år.
Om brottet är att anse som ringa, straffas det
lindrigare som undandräkt, och om det är
grovt, strängare som grov f., vartill hänföres
bl. a. det fall, att gärningsmannen missbrukat
ansvarsfull ställning (som ämbetsman el.
innehavare av ledande el. annan mera självständig
ställning i t. ex. aktiebolag, ekonomisk förening,
bank el. fackförening).
Förskott, ett mot framtida redovisning
förskjutet penningbelopp. Inom statsförvaltningen
sker ofta K. m:ts utanordning av medel så, att
en myndighet anbefalles att utbetala medel i f.
och balansera dem, tills gottgörelse sker, el.,
då återbetalning ej skett, avföra den gjorda
utgiften å visst anslag (ersättningsanordning).
F.-anordning förekommer bl. a., då utbetalningarna
först efteråt kunna prövas av den myndighet,
som disponerar anslaget. — F. å arv, se
Förtida arv.
Förskrivning, äldre namn på skuldebrev.
Förskrivning, se Mantalsskrivning.
Förskrä’mning, inhuggning av en fördjupning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
