Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förfall - Förfallodag - Förfalskning - Författarföreningar - Författarrätt - Författarstipendier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563 Förfallodag—Författarstipendier 564
att inställa sig i rättegång. Åberopas andra
omständigheter som f., ankommer det på domstolen
att i varje enskilt fall pröva, om hindret är av
den vikt, att det må räknas som laga f. Vid f.
inför andra myndigheter än domstol tillämpas
analogivis samma regler.
Förfallodag, den tid, då fullgörandet av en
obligatorisk förbindelse kan från borgenärens
sida fordras (och av gäldenären erbjudas).
Förfalskning, jur., kallas inom straffrätten
en särskild typ av brott, som innefatta angrepp
mot bevismedel el., rättare, mot allmänhetens
tilltro till bevismedlen. Till förfalskningsbrott i
egentlig mening hänföres blott s. k. materiell
f., d. v. s. framställande av oäkta (”falska”) el.
förstörande el. ändrande av äkta bevismedel. F.
behandlas i 12 kap. av den svenska Strafflagen,
som först bestraffar s. k. urkundsförfalskning,
d. v. s. f. av handlingar, som upprättats till
bevis (protokoll, kontrakt, skuldebrev, växlar,
intyg etc.) el. eljest äro av betydelse som bevis
(t. ex. i vissa fall vanliga brev). Som urkunder
anses även ransoneringskort, pass, biljetter och
liknande bevismärken. Brottet är uppdelat i tre
svårhetsgrader med olika straffskalor. Andra
typer av förfalskningsbrott äro undertryckande av
urkund (förstörande etc. av urkund, varöver
gärningsmannen ej äger förfoga),
signaturförfalskning, penningförfalskning,
märkesförfalskning och f. av fast märke (d. v. s.
gränsmärken, fixpunkter etc.). — Straff för f. inträder,
så snart själva förfalskningsåtgärden slutförts,
men i regel fordras, att åtgärden skall ha
inneburit fara i bevishänseende. Även förberedelse
och försök till f. straffas i stor utsträckning.
Oftast utgör f. inledning till ett bedrägeribrott:
det förfalskade användes för att vilseleda annan.
Brottet blir då regelmässigt att bestraffa som
grovt bedrägeri. — Med immateriell f.
förstås, att man ger oriktigt innehåll åt äkta
handling etc. Vissa typer härav straffas enl.
Strafflagen kap. 13, t. ex. osant intygande och
förnekande av underskrift. — En annan särsk.
form av f. är varumärkesförfalskning,
straffbelagd i lagen % 1884 om skydd för
varumärken. — ”Förfalskning” av livsmedel och andra
varor utgör rätteligen i regel en form av
bedrägeri.
Författarföreningar ha i regel till ändamål
att tillvarataga sina medlemmars ekonomiska
yrkesintressen, bilda stipendie- och
understöds-fonder o. s. v. Äldst av nu verksamma f. äro
de franska. 1829 stiftades i Paris den ännu
bestående Société des auteurs et compositeurs
dra-matiques. Société des gens de lettres stiftades
1838 av L. Desnoyers och har vakat över den
litterära äganderätten. I England har den 1884
bildade Society of Authors till ändamål att
bevaka litterär, dramatisk och musikalisk
äganderätt. I U.S.A. har den sin motsvarighet i
Authors League of America. I Tyskland verka
många f., sammanslutna till Reichsverband des
deutschen Schrifttums. I Norge verkar Norsk
forfatterförening sedan 1893, i Danmark Dansk
forfatterförening (1894) och i Sverige (sedan
1893) Sveriges författarförening, vilken bl. a.
utdelar pensioner och understöd, samt sedan 1945
Minerva, förening för Sveriges vetenskapliga och
populärvetenskapliga författare. I Finland
bildades 1919 Finlands svenska författareförening.
Finlands finska f., Suomen kirjailijaliitto,
stiftades 1897. Den isländska sammanslutningen,
Ban-dalag Islenskra listamanna, bildades 1928 och
består av förf., tonsättare och konstnärer.
Ovannämnda nordiska föreningar ha ett gemensamt
organ i Nordiska författarrådet, som
efter ombildning 1930 består av en representant
från varje förening och sammanträder årl. för
behandling av frågor av gemensamt intresse
för organisationerna.
Författarrätt, sammanfattningen av de
befogenheter, som enl. lag tillkomma förf, av
litterärt och musikaliskt verk med avseende på
verket. F. är en form av
upphovsmannarätt (auktorsrätt), under vilket begrepp
brukar hänföras även den med f. nära
besläktade konstnärsrätten. Vår första särskilda lag
på området var lagen om äganderätt till skrift
10/s 1877. Denna avlöstes av nu gällande lag
om rätt till litterära och musikaliska verk 30/ä
1919, som i väsentliga delar undergick ändring
genom en lag 24A 1931 och som dessutom
kompletterats av en provisorisk lag 3/s 1946 om
tillfällig förlängning av skyddstid för litterära
och musikaliska verk. Förf, är ensam
berättigad bl. a. att mångfaldiga, översätta, dramatisera
el. eljest bearbeta (t. ex. för filmen), uppläsa,
föredraga, uppföra samt utsända verket genom
radio. Till mångfaldigande räknas även
överförande på mekaniskt tal- el. musikinstrument
(speldosa, grammofon, ljudfilm o. dyl.) Rätten
skyddas genom straff- och
skadeståndsbestäm-melser. F. kan av förf, överlåtas till annan
person. Vid förf:s död övergår f. till hans
efterlevande enl. reglerna om giftorätt och arv. F.
varar t. o. m. 30 :e året efter förf:s dödsår,
dock att giltighetstiden i vissa fall är förlängd
enl. 1946 års provisoriska lag. Skyddstiden i de
övriga nordiska länderna är 50 år. — Se även
Bernkonventionen.
Författarstipendier, ekonomiskt understöd åt
förtjänta förf., främst skönlitterära.- På förslag
av Sveriges författareförening beslöt riksdagen
1907, att till förtjänta förf, skulle utgå ett
anslag på 10,000 kr. Från 1952 utgår anslaget med
100,000 kr. F. utdelas vidare av Svenska akad.
(c:a 18,000 kr samt dessutom 10,000 kr, som
ställas till förfogande av ab. Nordiska
uppslagsböcker). Svenska akad. utser dessutom
innehavare av Bellmanspriset (sedan 1943 12,000 kr).
Sveriges författareförening, som förfogar över
ett visst antal livstidspensioner och de s. k.
Sig-tunastipendierna, som möjliggöra två författares
vistelse under två månader på Sigtunastiftelsen,
vars styrelse utser stipendiaterna, utdelar bl. a.
de s. k. Vi—Vår gårds-stipendierna samt en rad
s. k. lyrikerstipendier, som utgå ur avkastningen
av Gunnar Mascoll Silfverstolpes minnesfond. F.
utdelas vidare av Bonniers hundraårsminne,
Albert Bonniers stipendiefond för svenska förf.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
