Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
Förenta staterna
528
Stockar av redwood vid ett sågverk i n. Kalifornien.
skogsregionens nordligaste del, drog sig
sågverksindustrien alltmer till sydstaternas gultallskogar.
Produktionen av sågade trävaror nådde sin
kulmen i detta skogsområde redan 1909 med 8,7
mill. stds (tall och sumpcypress). Ehuru
produktionen därefter sjunkit avsevärt, kan detta
område på gr. av skogarnas tillväxt tillmätas
mycket stor framtidsbetydelse för sågverksindustrien.
Den förut betydande exporten från detta område
har gått starkt tillbaka. Under senare år har en
mycket snabb expansion inom massaindustrien
(sulfatmassa) ägt rum i denna region.
Den p a c i f i k a skogsregionen visar helt
skilda drag i sina närmast kusten belägna delar och
i det inre, av Rocky Mountains upptagna
området. I själva kustbältet finnes världens
yppigaste och virkesrikaste barrskogar. Rocky
Mountains’ skogar åter äro av mera ordinär
beskaffenhet och särsk. söderut splittrade på en
mångfald skogstrakter. Viktigast av de här växande
barrträden är den förut omnämnda Pinus
ponde-rosa. I jämförelse med själva kustskogarna äro
Rocky Mountains’ skogar av underordnad
betydelse, särsk. genom bristen på transportleder. —
Viktigaste trädslaget i kustskogarna är
douglas-gran (Pseudotsuga taxifolid), som kan nå en
höjd av 70—80 m och en diam, vid brösthöjd
av 3 m. Goda urskogsbestånd av detta trädslag
hålla 1,500 till 2,000 m3 per har. Virket är
utmärkt för sågade trävaror. I andra ledet
komma T suga heterophylla, jättecedern (Thuja
gi-gantea), ett par cypressarter (Chamaecyparis
Lawsoniana och Ch. nutkaensis), ett flertal
sil-vergransarter (Abies) samt redwood (Sequoia
sempervirens). Den senare, som fått sitt namn
av den röda kärnveden, uppnår t. o. m. än större
dimensioner än douglasgranen. Störst av alla
här växande barrträd blir emellertid Kaliforniens
jätteträd, en redwood närstående art, Sequoia
gigantea. Den kan nå ett 100-tal m i höjd och
intill ett 1 o-tal m i diam, vid brösthöjd och
tor
de i storlek ej överträffas av
något annat trädslag. Dess
förekomst är begränsad till
ett flertal lokaler i Sierra
Nevada, vars skogar bilda
en övergångstyp mellan
kustskogarna och Rocky
Mountains’ skogar. —
Tillgodogörandet av de pacifika
kustskogarna har mycket
underlättats genom
Panamå-kanalens tillkomst 1914.
Närmare 1 mill. stds fraktas
den c:a 10,000 km långa
sjövägen till F:s östkust, och
betydande kvantiteter finna
väg t. o. m. till Europa.
Under senare år har
massaindustrien undergått en snabb
utveckling även i denna
region.
Den totala
skogsarea-1 e n uppges till 248,7 mill.
har, varav 200,3 mill. har äro
möjliga att ekonomiskt utnyttja. Av sistn. areal
utgöras 40,0 mill. har av urskogar med
sågtim-merskog, 36,3 mill. har uppväxande skogar med
sågtimmerbestånd och 48,9 mill. har
massaved-skog. Förrådet av sågtimmerduglig skog,
som 1909 beräknades till 12,800 mill. m3,
uppskattades 1945 till endast 7,250 mill. m3. —
Den totala avverkningen beräknades 1944 till
345 mill. m3, varjämte c:a 42,5 mill. m3 anses
bli förstörda årl. genom skogseld, vindfällning,
insekthärjningar etc. Häremot står en beräknad
tillväxt av 379,2 mill. m3. I sågtimmerduglig
skog beräknades s. å. avverkningen utgöra 244
mill. m3, medan tillväxten uppskattades till 160
mill. m3.
Skogsindustrierna ha nått en mycket
hog utveckling. Produktionen av sågade trävaror
motsvarar omkr. hälften av hela
världsproduk-tionen. Den nådde sitt maximum 1909 med 22,5
mill. stds. 1946 hade den gått ned till 17,7 mill.,
varav barrträ 12,8 mill. och lövträ 4,9 mill. stds.
Denna stora produktion täcker emellertid
knappast landets behov, varför ett mindre
importöverskott uppstår. Produktionen av
pappersmassa har undergått en mycket stark ökning,
vilken alltjämt fortgår. Sålunda steg
produktionen från 5,9 mill. meterton 1937 till 9,6 mill.
ton 1946, motsv. 39% av världsproduktionen.
Likväl täckes härigenom ej den inhemska
förbrukningen av papper. 1946 uppgick
produktionen av papper och papp till 16,6 mill. meterton
el. 60 % av världens totala produktion. Både
pappersmassa och papper (förutom massaved)
måste importeras. Huvudparten hämtas från
Ca-nada, särsk. i form av tidningspapper, men även
från Nordeuropa och främst från Sverige äger
en betydande import rum. F. är Sveriges främste
avnämare för pappersmassa.
Fisket var bland det första, som drog
européerna över till Amerika, och under
kolonialtiden var torskfisket på Newfoundlandban-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
