Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotor - Elementär teori - Bränslen för explosionsmotorer - Litt. - Förbränningsturbin - Förbud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
Förbränningsmotor
448
Fig. 12. Idealiserat
indikatordiagram för en
dieselmotor av ”liktryckstyp”.
ter pr liter
cylinder-volym har under
samma tid ökats med
inemot 90%. Denna
tendens kan väntas
fortsätta. Bränslets
oktan t a 1 sätter näml,
en bestämd övre gräns
för en förgasarmotors [-kompressionsförhållan-de,-]
{+kompressionsförhållan-
de,+} beroende på att
motorn både med
hänsyn till sitt bestånd
och till den avgivna
effekten måste skonas
från knackning.
Det karakteristiska klingande ljud, som
kännetecknar knackning, beror på att den högkom-
primerade bränsleluftblandningen detonerar
i st. f. att explodera med normal
förbrännings-hastighet.
Vid dieselmotorer gälla helt andra
förhållanden med avseende på kompressionstryck och
tändningsförhållanden. Medan man vid
förgasar-motorer erhåller en övre gräns för tillåten
kompression, betingad av bränslets
knackningsegen-skaper, fordrar dieselmotorn i stället en viss
minimikompression för att bränslets spontana
tändning skall säkerställas. Knackning kan
härvid undvikas el. hållas inom rimliga gränser
genom att bränsleinsprutningen fördelas över en
på lämpligt sätt avvägd tidsperiod under
arbets-slagets första del, vilket ger den form på
indikatordiagrammet, som återges i fig. 12.
Avplatt-ningen av diagrammets övre topp har givit
upphov till den något oegentliga benämningen
”lik-trycksmotorer”. Arbetsbetingelserna för en
dieselmotor bli alltså väsentligen bestämda av det
lägsta tryck, som fordras för säker tändning,
och det högsta tryck maskinen ur driftssynpunkt
kan tåla. Som undre tryckgräns räknar man
med c:a 30 kp/cm2, vilket ernås med ett
kom-pressionsförhållande e = 12,4. Kompressionstemp.
blir härvid c:a 5300. Snabba dieselmotorer för
bilbruk kunna ha e upp till 20 å 22. Trots de
höga arbetstrycken blir det indicerade
medeltrycket i en dieselmotor ej särsk. imponerande; 6
—7 kp/cm2 äro vanliga värden. En dieselmotor
blir sålunda avsevärt större än en enstegs
kolvångmaskin för samma effekt; fördelen ligger
i den i regel mycket höga termiska
verkningsgraden, vilken kan uppgå till 40 å 41 °/o, och i
den självklara omständigheten, att någon
ångpan-neanläggning ej erfordras. Arbetet med
snabbgående dieselmotorer har angripits på två
fronter, näml, dels genom frambringande av
lämpliga bränslen med kort tändfördröjning,
d. v. s. högt c e t e n- el. c e t a n t a 1, dels
genom anordnande av en s. k. f ö r k a m m a r e i
förbränningsrummet. —
Förkammar-dieselmoto-rer kunna sägas bilda en övergångsform till den
vanliga fotogen- el. råolj edrivna tändkulemotorn
(eng. semi-diesel), som dock till sina
driftsegenskaper ligger närmare förgasarmotorerna. En
annan kompromiss mellan dieselmotorer och för-
gasarmotorer utgöres av Hesselmans 1 å
g-trycksmotor, utvecklad under åren 1926—
33 men numera utträngd av den lätta
dieselmotorn.
En- och flercylindriga motorer.
Utom vid mycket små kraftbehov föredrar man
att utföra f. flercylindriga, dels för att erhålla
god dynamisk balansering, dels för att
möjliggöra höga varvtal i sådana fall, där dessa
kunna väljas fritt. Kan man t. ex. fördubbla en
motors varvtal (utan att det efektiva
medeltrycket väsentligt reduceras), genomlöpes motorn
per tidsenhet av dubbelt så stor mängd
bränngas och avger sålunda dubbla effekten mot
förut. Vid bilmotorer är det vanligt, att kol
v-medelhastigheten vid toppvarv utgör 9—
12 m/sek., i extrema fall går man upp till 16
m/sek. Vid stationära motorer och
fartygsmoto-rer användes ung. hälften av nämnda hastigheter.
Vid överslagsberäkningar rörandp
motoreffekter kan man använda följ, uttryck, som gälla
för alla slagt f.:
XT . H ’ Nm ‘ n 1,1 1
lN2-takt =–––– hk och
450,000
XT V • pem • n , ,
N4-takt =–––––– hk.
900,000
Här betyder V motorns totala slagvolym i cm3,
pem det effektiva medeltrycket i kp/cm2 och n
varvtalet per minut. Faktorn pem får härvid
uppskattas med ledning av erfarenheten. En modern
flygmotor med direktinsprutning och anpassad
för bensin med oktantalet 95 kan drivas med ett
effektivt medeltryck av 14—17 kp/cm2; en liten
tvåtaktsmotor om 100 cm3 cylindervolym
kommer däremot sällan högre än till pem = 3,5 kp/cm2.
I regel gäller, att pem krymper, om
cylinderdimensionerna väljas mycket små, vilket sätter en
gräns uppåt för det antal cylindrar, med vilket
en motor för given effekt kan utföras. En
annan sådan gräns betingas av risken för
torsions-svängningar i motoraxeln och leder till att
mång-cylindriga radmotorer måste utföras med extremt
grova axlar.
Bränslen för explosionsmotorer. Teoretiskt är
det möjligt att driva f. med varje slags
brännbar gas, vätska el. fast substans. Självfallet
begränsas emellertid valet av bränsle av ett
flertal faktorer, ss. priset per värmeenhet, bränslets
relativa oskadlighet för motorns bestånd, dess
förmåga att ge hög effekt hos motorn samt —
vid icke-stationära anläggningar — möjligheten
att medtransportera bränslet i koncentrerad form
på ett praktiskt och tillnärmelsevis riskfritt sätt.
Litt.: R. Bussien, ”Automobiltechnisches
Handbuch” (14 :e uppl. 1941); O. Kraemer, ”Bau und
Berechnung der Verbrennungskraftmachinen” (2:a
uppl. 1941).
Förbränningsturbin, se Gasturbin.
Förbud, myndighets befallning el. påbud, att
något icke får göras el. ske. Befogenhet att
utfärda f. tillkommer i huvudsak administrativa
myndigheter, men icke heller dem generellt utan
endast med stöd av i författningarna givna
bestämmelser, t. ex. enl. ordnings- och hälsovårds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
