Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färöarna - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Färöarna
420
Skottland och Island; är självstyrande inom
danska riket; 1,399 km2, 29,000 inv.; huvudstad:
Thorshavn (4,900 inv.). De flesta öarna ligga
samlade i en nordlig grupp, omfattande Vågö
(färöiska Vdgoy), Strömö (Streymoy), Österö
(Eysturoy), Norderöerne (Nordduroyar) m. fl.;
i s. ligga mera isolerat Sandö (Sandoy), Suderö
Kustbild från Vågö.
(Suöuroy) och småöar. F. bilda en
tämligen jämn platå, högst i n. v.,
genomskuren av djupa rämnor, som bilda de
trånga fjordarna mellan öarna. Kusten är
mycket brant och hög, särskilt i n. v. (500
—700 m ö. h.). Berggrunden består av
tertiär basalt, växellagrande med tuffer.
De senares snabbare söndervittring ger
upphov till terrassbildningar med jämna ytor
(”lier”) och lodräta avsatser (”hamre”).
över platåytan höja sig talrika toppar;
högst når Slættaratindur (882 m) på österö.
— Klimatet är ett milt öklimat men
mycket blåsigt och ostadigt. Vintern är mild,
sommaren kylig (medeltemp. i Thorshavn
för juli io,8°, mars 3,2°). Nederbörden
är riklig (Thorshavn 1,461 mm årl.); storm
och dimma förekomma ofta. Endast 2,7 °/o
av ytan är odlad eller kan odlas; skog
saknas, och träd finnas endast i
planteringar och trädgårdar på några få
ställen. Gräsvegetationen gynnas av den
ymniga nederbörden; höskörden är god. F. ö.
odlas blott korn, havre och potatis. Det
viktigaste husdjuret är fåret, som finnes
i stort antal (c:a 70,000); antalet
nötkreatur uppgår till c:a 4,400, hästar till 550.
Fågellivet på kustklipporna är
utomordentligt rikt; vilda däggdjur äro blott råttor,
möss och (införda) harar.
Huvudnäringar äro utom fåraveln valfångst och fiske,
särskilt av torsk; 1939 utfördes 13,756 ton
klippfisk och 5,698 ton saltad fisk samt
1,683 ton valolja. En viktig binäring är
insamlandet av sjöfågelägg och dun. In-
dustrien är obetydlig. Under senare år har
man brutit brunkol på Suderö. Befolkningen
tillhör en kraftig, begåvad ras och använder ännu
delvis folkdräkt. Språket tillhör den västnordiska
gruppen av de nordiska språken. 1948 erkändes
färöiskan som landets huvudspråk. F. bilda ett
amt, med sex syssler; i kyrkligt avseende bilda de
ett provsti under
Köpenhamns stift.
Litteratur. F. ha en rik
och betydande skatt av
gammal folkdiktning, särskilt
folkvisor, bland vilka
”Sjur-Öar kvädi”, om Sigurd
Fav-nesbane, äro märkligast. De
tillhöra de s. k. dansvisorna,
som sjungas och dansas ännu
i dag. Konstdikten är
däremot mycket sen, först från
slutet av 1700-talet. Av
skalder på 1800-talet må
nämnas Jens Christian
Djur-huus (d. 1853) och hans
sonson Jens Henrik Oliver
Djurhuus (1881—1948),
Jo-annes Patursson (1866—
1946), Mikkjal Dänialsson
å Ryggi och Richard Long.
Bland prosaförfattarna
märkas främst V. U. Hammers-
FÄRÖARNA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
