Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fåhræus, 4. Klas - Fåhræus, 5. Rudolf - Fåhræus, 6. Robin - Fåle - Fåleberg - Fållbänk - Fållnäs - Fång - Fångarbete - Fångdamm - Fångdike, fångstdike - Fångeshandling (åtkomsthandling) - Fångesman - Fångförpassning - Fånghov - Fångkoloni - Fånglina - Fångläger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Fåle—F ångläger
364
akad. och Svenska
akad., samt det
konstteoretiska arbetet
”Konstverkets
byggnad” (1904). Hans
talrika artiklar om
äldre och modern
konst samlades i
”Konstkritiska
essayer” (1924, 1929)
och ”Konstnärlig
ingivelse” (1933). F. var
ägare till en
mycket värdefull saml.
konst.
5) Gustaf Rudolf F., sonson till F.2),
skolman, historiker (1865—1950), fil. dr i Uppsala
1891, adjunkt vid Högre latinlärov. på Norrmalm
1900, lektor 1904 vid Högre lärarinneseminariet
i Stockholm, rektor där 1905—09 och 1915—31,
läroverksråd 1909—14. Från 1918 var F. medl.
av Skolkommissionen, 1920—23 dess ordf. Bland
hans utg. skrifter märkas: ”Om förändringen af
Sveriges allianssystem åren 1680—1682”
(gradu-alavh., 1891), ”Karl XI och Karl XII” (i
”Sveriges historia till våra dagar”, 8, 1921),
”Läro-verksreformernas historia i Sverige sedan förra
årh:s början” (i ”Skolkommissionens
betänkande”, 2, 1922), ”Magnus Gabriel de la Gardie”
<1936).
6) Robert (Robin) Sanno F., son till F.4),
läkare (f. 1888 15/io), disputerade i Stockholm
1921 på en avh. om ”The suspension stability of
the blood”, blev med.
lic. och med. dr där
1922, doc. i
experimentell patologi 1923 och
laborator i patologisk
anatomi 1926, prof, i
sistn. ämne i Uppsala
1928, prof, i allmän
patologi och patologisk
anatomi där 1947. F:s
undersökningar ha
hu-vudsakl. gällt blodet,
framför allt de röda
blodkropparnas
sänk-ningshastighet under
olika betingelser. På
F :s studier av detta fenomen bygger den bekanta
sänkningsreaktionen, ”sänkan” vilken visat sig
vara av den allra största betydelse för
sjukvården. Den är nu känd och dess värde erkänt över
hela världen. F. har även gjort en stor insats
som medicinhistoriker. Han har utg. bl. a.
”Blodet i läkekonstens historia” (1924), ”Ur
åderlåtningens historia” (i Nord. med. tidskr., 9, 1935),
”Kräfta. Tre radioföredrag” (1936) och
”Läkekonstens historia” (3 bd, 1944—50).
Fåle, unghäst, vanl. i åldern 1—3 år.
Fåleberg, gods i Hassle församling,
Skaraborgs län, n. ö. om Mariestad; 933 har, därav
225 har åker. Tax.-värde 387,000 kr.
Fideikommisset stiftades 1797 för Snälleröd i Skåne och
utbyttes på 1800-talet mot F. Innehades till 1892
av ätten Löfvenskiöld, då F. ärvdes till ätten
Leijonhufvud. F. var då ett egenartat
bysamhälle, oberört av storskiftet och skött i sambruk.
Nuv. innehavare: fru Adrienne Ribbing.
Fållbänk, särsk. förr: bänk, skåp o. dyl., om
natten brukad som säng men om dagen hopfälld.
Fållnäs, gods på Södertörn, Sorunda socken
i Södermanland; 852 har, därav 250 har åker.
Tax.-värde 435,500 kr. Tillhörde på 1400-talet
ätten Porse och genom gifte Oxenstierna och
Bielke, därefter bl. a. släkterna Grip, Bååt och
Hummerhjelm, blev 1778 fideikommiss för ätten
Bonde, sedermera v. Horn. Sedan
fideikommissnaturen upphört, tillhör godset nu P. Tolls
stärbhus.
Fång. 1) (Jur.) Se Laga fång. — 2) (Veter.)
Se Hovlidanden.
Fångarbete. Det viktigaste momentet i
straff-avtjänandet är arbetet. F. har från att på
cellstraffets tid ha bestått av hantverk, numera,
sedan cellstraffet avskaffats, utvecklats till en
imponerande verkstadsdrift, omfattande flera
olika grenar. På de slutna anstalterna
förekomma snickeri, tapetseri, tvätteri, tryckeri,
bokbin-deri, kuverttillverkning, skomakeri, skrädderi,
sömnad, sadelmakeri, mekaniska arbeten och
byggnadsarbeten samt på de öppna anstalterna
jordbruk, skogsbruk, väg- och planeringsarbeten
sanit i mindre utsträckning verkstadsdrift. —
Fångvårdens arbeten utföras huvudsaki. för
olika statsförvaltningars räkning. För utfört
arbete erhåller den i fångvårdsanstalt intagne
ersättning enl. ett ackordpremiesystem.
Fångdamm, provisorisk damm, vanl. av trä,
för partiell avspärrning av vattendrag vid
byggnad el. reparation av kajer, brofundament,
kraft-verksanläggningar o. s. v.
Fångdike, fångstdike, c:a 30 cm djupt
och lika brett dike med lodräta väggar, som vid
skogskulturer och plantskolor användes för
infångande av vissa skadeinsekter.
Fångeshandling, jur., även kallad
åtkomsthandling, skriftlig handling, som utgör
bevis på viss, någon tillkommande rättighet, särsk.
äganderätt till fast egendom. Exempel på f. äro
köpebrev, köpekontrakt, arvskifte, testamente,
skiftes-, jorddelnings- o. a. lantmäterihandlingar.
Fångesman, person, från vilken man
(lagligen) förvärvat äganderätt till något, särsk.
jordegendom. F. äro exempelvis säljare, arvlåtare.
Fångförpassning, se Fångtransport.
Fånghov, veter., se Hov.
Fångkoloni, mindre fångvårdsanstalt, där
fångar sysselsättas med jordbruk,
kreaturssköt-sel och nyodlingar, vilka arbetsgrenar på senare
tid utökats med skogs-, trädgårds-, väg- och
verkstadsarbeten. F. äro s. k. öppna anstalter, där
friare former kunna tillämpas än på de slutna
anstalterna. Antalet fångkolonier i Sverige är 22.
Fånglina, tåg för förtöjning av en båt, i
regel fastsatt i dess stävring.
Fångläger, milit., förläggning för krigsfångar,
bestående av provisoriskt använda el. för
ändamålet särsk. uppförda baracker. För
underlättande av bevakning vidtas avspärrningsanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
