Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrskeppssignaler - Fyrskiftesbruk - Fyrskäftad - Fyrspann - Fyrspel - Fürst, Carl Magnus - Fyrstadskretsen - Fyrstadsmatcherna - Fyrstaten - Fürstenberg, släkt - Fürstenberg, Pontus - Fürstenbergska galleriet - Fürstenwalde - Fyrstrukna oktaven - Fyrtaktsmotor, Fyrtaktsprincipen - Fürth - Fyrtio martyrer - Fyrtiotal, fyrtiotalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Fyrskif tesbruk—Fyrtiotal
338
farten rörande intagning av fyrskepp på gr. av
isförhållanden el. dyl.
Fyrskiftesbruk, växtföljd med träde, efterföljd
av i års höstsäd och 2 års vårsäd, förekom förr
här och var i Västergötland och Dalarne. —
Ett f. uppfanns i England och kallas n o
r-folksystemet: 1) höstsäd, 2) rotfrukter,
3) vårsäd, 4) vall. Det användes på slättbygderna
i Skåne, dock ofta något modifierat.
Fyrskäftad, se Fyrskaftad.
Fyrspann, se Körning.
Fyrspel (eng. foursomé), tävlan i golf par
mot par med en boll per par.
Fürst, Carl Magnus, anatom (1854—
—1935), med. lic. i Lund 1885, med. dr där 1887
(”Bidrag till kännedomen om sädeskropparnas
struktur och utveckling”, 1886), prof vid Lunds
univ. 1888—1919. F:s forskningar gällde framför
allt antropologiska frågor, varvid hans
undersökningar behandlade dels
det i Sverige nu
levande släktet, dels
material från gångna
tider. Bland de förra
märkes särsk. det
stora arbetet
”An-thropologia suecica”
(1902; jämte G.
Ret-zius), bland de senare
”Crania groenlandica”
(1915; jämte F. C. C.
Hansen). Förutom
betydande undersökningar framför allt av
stenålderskranier och
-skelett beskrev F. bl. a. Birger Jarls,
Magnus Ladulås’, Karl Knutssons och
ärkebiskop Andreas Sunessons kranier och utförde
delvis rekonstruktioner av deras utseende. Mera
populärt framläggas en del av dessa resultat i
”När de döda vittna” (1920). På särskilt
uppdrag utförde F. antropologisk undersökning av
material från utgrävningar av svenska, engelska
och amerikanska exp. till Grekland och Cypern.
1930 framlade han resultaten av en del av dessa
undersökningar i ”Zur Anthropologie der
prä-historischen Griechen in Argolis”, ett arbete, som
vunnit det största erkännande. F. utgav dessutom
ett flertal anatomiska arbeten och även åtskilliga
inom medicinsk historia och biografi.
Fyrstadskretsen, vanligt namn på valkrets,
bildad av städerna Malmö, Hälsingborg, Lund
och Landskrona.
Fyrstadsmatchema, årliga tävlingar i
grekiskromersk brottning mellan stadslag m. fl.,
sammanställda i grupper om 4 lag. Mellan de fyra
starkaste grupperna, A, B, C och D, sker årl.
upp- och nedflyttning. F. anordnas sedan 1927
av Svenska brottningsförbundet och
Stockholms-Tidningen, vilken utdelar en s. k. fyrstad
s-pokal till varj e segrande lag.
Fyrstaten, den lotsverkets personal, som är
anställd för tjänsten på fyrar, fyrskepp och
gas-station.
Fü’rstenberg [-bärk], tysk greve- och
furste
släkt, utgör en gren av grevarnas av U r a c h
ätt. Namnet togs från slottet F. i Schwarzwald.
Ättens äldre gren blev riksfurstlig 1716 och
media tiserades 1806. Av ättens medlemmar
märkas: Greve Egon v. F. (1588—1635), som
kämpade bl. a. under Tilly och anförde högra
flygeln i slaget vid Breitenfeld 1631. Hans söner
Franz Egon v. F. (1625—82 och Wi
1-helm Egon v. F. (1629—1704) slöto sig
under Ludvig XIV :s kamp mot Tyskland till
Frankrike. Franz blev 1663 biskop i Strassburg
och efterträddes 1682 av Wilhelm. Denne valdes
1688 till koadjutor av Köln till den åldrige
ärkebiskopen men blev vid dennes död s. å. till följd
av kejsarens motstånd ej ärkebiskop. Striden
härom blev en av anledningarna till det nya
krigsutbrottet 1688.
Fürstenberg, Pontus, konstfrämjare (1827
—1902). Han verkade i Göteborg som köpman
och kommunalman,
blev där j ämte den
främste
konstmecenaten i Sverige på sin
tid. F ü r s t e
n-bergska galleri-e t i hans hus i
Göteborg invigdes 1885
och räknade vid F :s
död 260 n:r. Dess
stomme ütgj ordes av
alster av samtida
svenska konstnärer.
Till Göteborgs
museum skänkte F.
betydande verk av
Hassel
berg, R. Bergh och Kröyer, till Nationalmuseum
verk av C. Larsson, Chr. Eriksson m. fl. Han
bekostade därjämte väggmålning av C. Larsson i en
flickskola och av G. Pauli i Göteborgs museum.
Till Göteborgs stad gjorde han stora
testamenta-riska dispositioner; staden fick dessutom ärva
hans hus och konstsamlingar. Galleriet utgör nu
en särsk. avd. av Göteborgs konstmuseum.
Fürstenbergska galleriet, se Fürstenberg, P.
Fü’rstenwalde, stad i Brandenburg, Tyskland,
på högra stranden av Spree, 50 km ö. s. ö. om
Berlin; 29,000 inv. Maskin- och kemisk industri.
Fyrstrukna oktaven, mus., se Oktav.
Fyrtaktsmotor, Fyrtaktsprincipen, se
Förbränningsmotor.
Fürth, stad i Bayern, vid sammanflödet av
Rednitz och Pegnitz, invid Nürnberg; 95,000 inv.
Betydande handels- och fabriksstad (glas,
färger, blyertspennor, bleckvaror, leksaker, papper,
maskiner m. m.).
Fyrtio martyrer kallas i den äldre svenska
almanackan 9 mars till minne av 40 kristna
soldater vid romerska härens 12 :e legion, vilka
enl. en tradition ledo martyrdöden vid Sebaste
i Armenien omkr. 320. De skulle enl. Basileios
den store (d. 379) ha måst under svår köld
nakna tillbringa natten på isen i en damm och
därvid frusit ihjäl. Legenden anses ha ett visst
historiskt underlag.
Fyrtiotal, fyrtiotalism, benämning på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
