Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Fyr
330
Brännare med glödnät för
fo-togenglödljus i större fyr med
trumlins. Upptill skymtar den
intermittenshylsa, som med
regelbundna mellanrum sänkes
över brännaren och
åstadkommer förmörkelser.
av olika färg: växel sken) i regelbunden rytm
(blänk-, blixtfyr m. m.). I de största f.
användes i allm. blixt- el. blänksken, alstrat med
hjälp av roterande optik. I övriga f. kan varje
slag av karaktär förekomma; den alstras där
antingen genom automatisk tändning och
släckning av ljuskällan el. genom rytmisk avskärmning
av densamma.
Redan på i6oo-talet började man använda
veklampan som ljuskälla i f. På 1780-talet
förbättrades den avsevärt genom schweizaren
Argands uppfinning av den cylindriska veken med
lufttillförsel såväl utanför som inuti lågan. Först
1868 lyckades det amerikanen Doty att
konstruera en för mineralolja (fotogen) lämpad
veklampa. Redan under 1800-talets tidigare del hade
man för att öka ljusstyrkan börjat använda
lampor med flera, koncentriska vekar. Under
1800-talets senare hälft blev veklampan helt
dominerande. — Inom
franska
fyrväsendet utvecklades i
slutet av 1890-talet
en ny ljuskälla, [-fotogenglöd-ljuset. Fotogenen-]
{+fotogenglöd-
ljuset. Fotoge-
nen+} matas under
tryck till en
brän-nare, där den
såsom i en b
låslampa förgasas genom
upphettning och
förbrännes. Lågan
är omgiven av ett
med vissa salter
impregnerat
glödnät, som av
värmen bringas att
vitglöda. I Sverige
infördes
fotogen-glödlj uset under
namnet Lux-ljus
(efter den svenska
tillverkaren, ab.
Lux) i ett 50-tal
av de större f.
under 1902—12; det
förekommer
alltjämt i ett 20-tal
av dessa f. —
Försök att som lysämne i f. använda
brännbar gas, förvarad under tryck i
transportabla behållare, började göras på flera håll redan
under 1880-talet. Omkr. 1890 blev man särsk.
intresserad av acetylengasen, som då
börjat framställas industriellt och som ger ett
intensivt vitt ljus. Sedan problemet att utan risk
kunna magasinera ren acetylen blivit löst,
inspirerades svensken Gustaf Dalén därav till sina
välkända konstruktioner av fyrljusapparater. De
första av dem installerades 1904 i lysbojen
Träd-gårdsgrund vid Kalmar och i f. Gåsfeten utanför
Ronneby. Detta Daléns system för acetylenljus
med öppen låga (oblandad, i luften brinnande
gas) benämnes numera a g a 1 j u s efter det av
Elektrisk fyrlampa i roterande linsapparat med
strål-kastarlinser. Plåtställningen med siktanordningar, som
omsluter lampan, användes blott vid lampbyte för
justering av den nya lampans läge.
honom grundade företaget AGA (Svenska ab.
Gasaccumulator). Under 1910-talet utarbetade
Dalén ett andra system, da 1 én 1 j uset, där
glödnät användes och gasen före
förbränningen blandas med luft. Agaljuset är enkelt och
har enastående driftsäkerhet; det användes
hu-vudsakl. i led.-f. och för lysbojar. Dalénljuset
är mera komplicerat och dyrbart men ger
starkare ljus och användes därför mest i medelstora
och större f. I Sverige förekommer agaljus i
över 60% av de omkr. 1,700 led.-f. och
dalén-Ijus i 24 av de 132 angörings-f. — Försök att
använda elektriskt ljus i f. påbörjades
redan tidigt i England och Frankrike. I större f.
prövades bågljus (f. g. 1858) med ström från
lokal generatoranläggning, i mindre f.
glödlampor (1884), matade från galvaniska element.
Någon mera utbredd elektrifiering av f. kom dock
ej till stånd förrän ett stycke in på 1900-talet i
samband med utbyggandet av de elektriska
ledningsnäten på landsbygden. Bågljuset fick snart
träda tillbaka och ersattes med stora
glödlamps-typer. Sveriges första fyrelektrifiering
genomfördes 1908, men först 1922 infördes elektriskt
ljus i en större svensk f. Numera äro drygt 30%
av de omkr. 1,825 land-f. elektrifierade.
Det första stora framsteget inom det
fyroptiska området gjordes, när svensken Jonas
Norberg fann på att anordna rörliga fyrlanternor
med paraboliska speglar. Hans första apparater
installerades i f. Korsö 1768 och örskär 1769;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
