Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fuad I, Ahmad Fuad - Fucales - Fu-chou (Min-hou) - Fuchs, Lazarus - Fuchs, Leonhard - Fuchs, Rutger - Fuchsia, fuksia, bloddroppe - Fuchsin, anilinrött - Fučík, Julius - Fucinosjön, Lago Fucino el. Lago di Celano - Fucus - Fuego, Volcan del - Fuente - Fueros - Fuerteventura
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
F ucales—F uerteventura
296
vände 1892 till
Egypten och gick i sin
brorsons, kediv
Ab-bas Hilmis, tjänst.
Efter ett familj edrama,
varvid han av en
svåger tillfogades ett
skottsår i strupen,
vars sviter han
aldrig övervann, ägnade
han sig huvudsaki. åt
vetenskapliga studier
och
kulturell-filantro-pisk verksamhet. 1913
framträdde han för-
gäves som pretendent till Albaniens nyupp-
rättade tron, men eljest levde han
tillbakadraget till broderns, sultan Husain Kamils
död 1917; då den sistn:s son vägrade
övertaga sultanvärdigheten, gick denna över till F.
Sedan England 1922 erkänt Egyptens
oavhängighet, lät F. utropa sig till konung. F. hade stora
svårigheter med wafd-partiet, som behärskade
parlamentet, och 1930 satte han 1923 års konsti
tution ur kraft samt styrde med sina förtrogna
landet enväldigt. 1934 blev han svårt sjuk; den
s. k. palatsdiktaturen upphörde, och 1923 års
författning återinfördes. Vid sin död efterträddes
F. av sonen Faruk.
Fucäles, ordning bland brunalger (se d. o.).
Fu-chou [fo-t/åu], off. M i n-h o u, huvudstad
i prov. Fukien i s. ö. Kina, vid floden
Min-kiang 40 km från dess mynning i
Formosa-sundet; 390,000 inv. F. öppnades för europeisk
handel 1842 och var till slutet av 1800-talet
Kinas förnämsta temarknad. Under 2 :a
världskriget var staden tidvis ockuperad av
japanerna. Hamnen kan anlöpas av fartyg på intill
5 m djupgående; större fartyg ankra vid
Pagoda 15 km närmare flodmynningen. Över den
av husbåtar uppfyllda floden leder en 300 m lång
stenbro; utlänningskvarter i Nantai. F. har stora
sågverk, siden-, bomulls- och pappersindustri samt
fiske. Viktigt missionscentrum.
Fuchs [foks], Immanuel L a z a r u s, tysk
matematiker (1833-—1902). F. var lärjunge till
Weierstrass, vilken han 1884 efterträdde som
prof, i Berlin. F. ägnade sina mycket grundliga
arbeten åt de lineära differentialekvationernas
teori, vilken han på viktiga punkter utbildade
på modern funktionsteoretisk basis. Vissa
auto-morfa funktioner fingo av H. Poincaré namnet
Fuchsiska funktionerna.
Fuchs [foks], Leonhar d, tysk läkare och
botanist (1501—66), med. prof, i Tübingen 1535.
Han utgav ett botaniskt planschverk, ”Historia
stirpium” (1542), anmärkningsvärt för sin
terminologi. Han utgav även en ansedd lärobok i
anatomi, ”De corporis humani fabrica” (1551).
Fuchs [fuks], Rutger, frih., militär,
politiker (1682—1753). Han ingick 1699 i krigstjänst,
blev 1712 överstelöjtnant vid Dalreg:tet, som han
ined utmärkelse kommenderade vid Gadebusch,
där han svårt sårades. Han följde Karl XII
till Norge 1716, adlades, blev överste först för
Fuchsia. Foto A. Fors.
Dalregitet och därpå för Södermanlands reg:te,
allt s. å. 1719 ingrep F. avgörande i striden
vid Baggensstäket. För denna bragd blev han
frih. och generalmajor s. å. Som politiker slöt
sig F. till Arvid Horn men övergick vid
riksdagen 1738—39 till hattarna. 1739 blev han
överståthållare, skilde sig åter från hattarna och var
från 1740 en av mössornas ledande män.
Fuchsia [fu’ksia], f u’k s i a, bloddroppe,
växtsläkte av fam. Oenotheraceae med över 75
arter, mest buskar
el. små träd med
motsatta blad, de
flesta
hemmahörande i Syd- och
Mellanamerika;
uppkallat efter
botanisten L. Fuchs
(se ovan).
Blommorna äro 4-taliga,
vanl. stora och
hängande, med
livligt färgade
foderblad; frukterna
bär, ej sällan ätliga.
Många arter och
hybrider odlas i
Sverige inomhus.
Till de vanligaste
el. praktfullaste
höra F. coccinea och F. conica (från Chile), F.
corymbiflora (från Peru) samt F. gracilis och
F. ful gens (från Mexico).
Fuchsin [-ks-], anilinrött, ett till
anilin-färgämnena hörande, i lösning purpurrött
färgämne.
Fucik [fo’t/ik], Julius, tjeckisk tonsättare
(1872—1916). F. har vunnit stor framgång med
populära marscher, valser och uvertyrer. I
Sverige är han mest känd genom uvertyren
”Ma-rinarella”, valsen ”Winterstürme” och särsk.
marscherna ”Gladiatorernas intåg” och
”Floren-tinermarsch”.
Fucinosjön [fotji’nå-], Lago Fucino el.
Lago di Celano, förut sjö i mellersta
Italien, 90 km ö. om Rom. Fordom täckte sjön
en yta av c:a 155 km2, översvämmade ofta och
åstadkom då stor förödelse. Under kejsar
Clau-dius’ tid gjordes ett försök att leda sjöns
vatten till Liris flodbädd i en tunnel, som sprängdes
genom Monte Salviano. 1854—70 anlades en ny
avloppskanal på den gamlas plats, varigenom F.
torrlädes.
Fücus, bot., släkte bland brunalger (se
d. o.).
Fuego [fo)ä’gå], Volcan del, verksam
vulkan i s. Guatemala, Mellanamerika; 3,835 m.
Fuente [fa>ä’nte], plur. fuentes, sp., ”källa”,
ingår ofta i sp. ortnamn.
Fueros [fcoäTås], sp. (av lat. fo’rum),
samlingar av rättssedvänjor och lagar; stads- el.
landskapsprivilegier.
Fuerteventura [f(oärte<oänto’ra], en av
Kanarieöarna; 1,722 km2, c:a 12,000 inv. ön är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
