Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frösö (Frösön) - Frösö läger - Frösön - Frösö skans - Fröträd - Frötuna (socken) - Frötuna (gods) - Frötuna och Länna - Fröull - Frövi - Frövifors - Frövi—Ludvika järnväg - Frövita - Fröväxter - Fröya - Fröår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Frösö läger—Fröår
292
Fröträd.
forna municipalsamhället Hornsberg (4,700
inv.) vid sjön mitt emot staden, vilket bildades
1898 och upphörde 1948, då socknen i sin helhet
blev köping. Bebyggelsen här är modem och
stadsplanen regelbunden. Bland industrier
märkas mindre träförädlingsföretag. Frösön har
livlig turisttrafik. Järnåldersgravar och -gravfält
finnas flerstädes, öneberget har Jämtlands enda
hittills kända bygdeborg. I Västerhus ha
utgrävts grundmurarna av ett kalkstenskapell från
förra delen av 11 oo-talet. Församlingskyrkans
ö. del torde vara medeltida. —
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet
3,608,300 kr, å annan fastighet 23,425,200 kr;
till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst:
fysiska personer m. fl. 17,351,050 kr, svenska
aktiebolag 60,810 kr (1950). — F. utgör pastorat
i Härnösands stift, Östersunds kontrakt.
Frösö läger, på Frösön, 7 km v. om
Östersund, var 1682—1910 mötes- och lägerplats för
Jämtlands fältjägarreg. och hästjägarkår, varom
två 1690 och 1910 resta minnesstenar erinra.
Sedan remontdepå varit förlagd där, uppläts F.
1926 till kasernering av 4:e flygkåren. Fältet
är numera utbyggt till ett modernt flygfält med
permanenta banor för Jämtlands flygflottilj.
Frösön, se Frösö.
Frösö skans anlades 1611 vid Kungsgården
på Frösön. Den spelade under striderna mellan
Sverige och Danmark-Norge om Jämtland en viss
roll. 1710—13 anlades i närheten en ny skans,
Kronstad skans. 1821 indrogs dess
besättning. Ännu synas lämningar av befästningarna.
Fröträd, träd, som vid vissa former av
avverkning få kvarstå på hyggena. F :s uppgift
är främst att beså hygget med den frömängd,
som behövs för självsådd, stundom även att
skydda uppkomna plantor mot uttorkning och
frost. Till f. väljas kraftiga, rakvuxna och
vackra träd, som kunna väntas ge avkomman
högvärdiga egenskaper. Hygge med f. kallas
fröträdsställning. Rotfasta trädslag, ss.
tall och bok, lämpa sig bäst för föryngring
genom f., mindre väl gran, som genom sitt flacka
rotsystem lätt vindfälles.
Frötuna, socken i Frötuna och Länna
skeppslag i Uppland, Stockholms län; 9848 km2, 1,098
inv. (1951). Omsluter Norrtälje stad.
Socknen är småbergig och skogig samt rik på
småsjöar (Limmaren); huvudbygden ligger
närmast s. om staden. 1,912 har åker.
Handelsplatsen Spillersboda vid kusten i
s. ö. har 220 inv.; varv. Egendomar: Bjömö,
Sika, Mellingeholm och ösbyholm. Bland
forn-lämningar märkas talrika j ärnåldersgravhögar
och två bygdeborgar. Kyrkan är i sin äldsta,
mellersta del från 1100-talets senare hälft.
Lö-wenska gravkoret byggdes på 1650-talet vid s.
sidan. Pastorat i Ärkestiftet, Sjuhundra
kontrakt ; utgör tills, m. Rådmansö storkommunen
Frötuna; 185,83 km2, 2,370 inv. (1951).
Frötuna, gods i Rasbo socken, Uppsala län,
ö. n. ö. om Uppsala, vid Funbosjön. Omfattar
med underlydande 4,027 har, därav 1,116 har
åker. Tax.-värde 1,827,100 kr. Innehades på
1300-talet av kaniken M. Tyrgilsson och senare
bl. a. av släkterna Sparre, Soop och Posse. Blev
1779 fideikommiss inom släkten De Geer. Då
denna gren utgick på manssidan med friherre
Louis De Geer 1925, övergick F. till hans äldsta
dotter, grevinnan Marianne Bernadotte af
Wis-borg. Nuv. innehavare är sonen, greve Oscar
Bernadotte af Wisborg.
Frötuna och Länna, skeppslag på
Upplandskusten (Roslagen), Stockholms län; 380,02 km2,
5,450 inv. (1951). Omsluter Norrtälje stad.
Socknar: Frötuna, Rådmansö, Blidö och Länna.
F. tillhör Mellersta Roslags fögderi och
domsaga samt Sjuhundra kontrakt av Ärkestiftet.
Fröull, se Fröfjun.
Frövi, municipalsamhälle i Örebro län, Näsby
socken, vid sjön Väringen; 1,57 km2, 1,162 inv.
(1951). F. är knutpunkt för statsbanelinjen
Hallsberg—Krylbo och linjen Kolbäck—Ludvika
av Grängesberg—Oxelösunds järnvägar. I F.
finnas bl. a. två skofabriker, möbelfabrik,
sågverk och mekanisk verkstad. — Taxeringsvärde
å fastighetsskattepliktig fastighet 4,400,600 kr,
till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
3,352,810 kr (1950).
Frövifors, samhälle i Näsby sn i
Västmanland.
Frövi—Ludvika järnväg, se Trafik-ab.
Grängesberg—Oxelösund.
Frövita, se Frö.
Fröväxter, se Fanerogamer.
Fröya [frÖi’a], norsk ö utanför Hitra, vid
inloppet till Trondheimsfjorden; 147,37 km2, 4,000
inv. Utgöres huvudsaki. av låga myr- och
ljunghedar.
Fröår, år, då ett trädslag inom ett större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
