Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frälse - Frälsebrev - Frälsebönder - Frälsefrihet - Frälsehemman - Frälseköp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
F rälsebrev—F rälseköp
270
skatteräntor från kronan i form av köp,
donation eller förläning. Karl XI :s reduktion (och
förmyndarräfst) grep in mot frälsejordens
kvantitativa utsträckning: till kronan indrogs hela
massan avsöndrade gods och räntor. Ny
utvidgning av frälsejorden förebyggdes därigenom, att
jordnaturen en gång för alla fastslogs,
oberoende av innehavarens stånd. F. blev därmed
övervägande en kameral term för frälsejorden. Inom
denna skilde man mellan olika slag, näml,
allmänt, ypperligt och blandat f.
Allmänt frälse innefattade det slags
frälsejord, som uppkommit ur de vanliga
frälsereg-lerna. Denna frälsejord åtnjöt frihet från de
gamla stående skatterna (jordeboksräntan) och
sedan 1644 från större delen av de yngre
pålagor, som småningom övergått till fasta
(mantals-räntan).
Ypperligt frälse omfattade säterier,
deras ladugårdar samt r å- och
rörshemman, alltså den trängre kategori av
frälsejord, som blivit befriad också från de bördor,
vilka kvarstodo för allmänt f. Ypperligt f. var
fritt från jordeboksräntan och hela
mantalsrän-tan, från kronotionden, från rotering och en
mängd besvär liksom från rusttjänsten och —
efter dess avlösning — från
rusttjänstbevillning-en; dock var denna frihet ej alldeles lika
fullständig för rå- och rörshemmanen som för
säterier och ladugårdar. Friheten från bevillning
upphörde för ypperligt f. med 1810 års
förordning. Som yppersta f. betecknades sådant
ypperligt f., som även ägde frihet från extra
rotering, d. v. s. från skyldigheten att under
krig deltaga i roteringen.
Blandat frälse uppkom antingen
därigenom, att räntan av skattejord från kronan
förvärvades av frälseman, el. därigenom, att
bördsrätten till frälsejord skildes från
ränte-rätten, i regel på så sätt, att ägaren avhände sig
bördsrätten men förbehöll sig för egen del viss
ränta. I förra fallet kallades jorden ska 11
e-frälse och räntan skattefrälseränta,
i senare fallet jorden frälseskatte och
räntan frälseskatteränta (eller stundom,
där frälsejorden tidigare varit krono och blivit
frälse genom överlåtelse från kronan till
frälseman, kronofrälseränta).
Rätt att besitta frälsejord tillkom även efter
jordnaturens fixering till en början endast adeln.
Undantagsvis gavs den dock redan under Karl
XI :s och Karl XII :s tid åt enskilda ofrälse
män. I adelsprivilegierna medgavs 1723 sådan
rätt i allm. åt ”adelsmäns vederlikar”
(ämbets-och tjänstemän med kunglig fullmakt) samt
präster och borgare, dock endast i fråga om
”frälse strögods och utsockne hemman” (alltså
allmänt f.). I Förenings- och säkerhetsakten
1789 utsträcktes samma rätt till ”alla stånden”,
även bönderna. Genom privilegieutjämningen vid
1809—10 års riksdag försvann adelns
uteslutande besittningsrätt till ypperligt f.; därefter
kunde allt slags frälsejord förvärvas och
innehavas av varje svensk medborgare, och då blev
själva frälsejordens större eller mindre
skatte
frihet en anomali. Snart uppstod också krav på
grundskatternas samt rustnings- och
roterings-besvärens avlyftande från skatte- och kronoj
orden, alltså på denna jords höjande till samma
ställning i skatteavseende som ypperligt f.
Genom beslut vid riksdagarna 1885, 1891 och
1901 ha också de bördor försvunnit, som skilt
krono- och skattejord från f. ävensom f :s olika
klasser inbördes, och f. är numera i Sverige
endast ett historiskt begrepp. — Litt.: H.
Swen-ne, ”Svenska adelns ekonomiska privilegier 1612
—1651” (1933); S. Bolin, ”Ledung och f.”
(1934); K.-E. Löfquist, ”Om riddarväsen och f.
i nordisk medeltid” (1935).
Frälsebrev, se Frälse.
Frälsebönder, i äldre tider namn på adelns
landbor, senare även på sådana jordbrukare,
som under arrenderätt och ofta mot
dagsverksskyldighet inneha hemman, hörande till större
frälseegendomar. Bonde, som är ägare av
frälsehemman, kallas frälsehemmansägare.
F. åtnjöto, på grund av adelns skattefrihet, stor
frihet från utskylderna till kronan.
Frälsefrihet, sammanfattningen av de friheter
och förmåner, som i äldre tider tillkommo
frälse-ståndet.
Frälsehemman kallas, till skillnad från
krono-och skattehemman, varje hemman med frälse
jordnatur. Vanl. menas emellertid med f. endast
allmänna f., vilka jämte de mot allmänt
frälse svarande s. k. utsocknehemmanen
i de erövrade provinserna genom rusttj
änstskyl-digheten skilde sig från de förmånligare ställda
frälseegendomar, som räknades till ypperligt
och yppersta frälse, näml, säterier samt
ladugårdar, rå- och rörshemman och i de
erövrade landskapen mot dessa svarande i n s o
ck-ne- el. veckodagshemman. Se vidare
Frälse.
Frälseköp, den finansåtgärd, varigenom
kronans gods och räntor under 1600-talet
avyttrades till enskilda för att skaffa kronan medel
till statsbristens fyllande och försvarsverkets
upprätthållande. Denna försäljning begynte redan
under Gustav II Adolfs regering (från 1622),
ehuru i mindre omfattning, men blev av stor
betydelse eg. under den närmast följande tiden
(till följd av regeringens beslut 1638 och 1641);
namnet f. fick den, emedan godsen genom
försäljningen antogo frälsenatur. Återlösningsrätt
var dock kronan lagligen tillförsäkrad. Ehuru
1634 års R. F. (§ 60) tydligen stadgade, att
avhändelser av kronans gods och räntor skulle
för deras bestånd efter Kristinas minderårighet
h. o. h. vara beroende av monarkens särskilda
bekräftelse, hade förmyndarstyrelsens köpebrev
så formulerats, att, om drottningen icke gjorde
sin återlösningsrätt gällande inom natt och år
efter sitt tillträde till regeringen, de sålda
krono-godsen skulle bliva evärderligt frälse. F. ö. nådde
f. snart sådan omfattning, att godsens återlösen
till kronan omöjliggjordes. 1653 beräknades, att
kronogods voro sålda till en ränta av 268,801 dal.
smt. Vid f. beräknades till en början
köpeskillingen så, att godsens vissa räntor skulle
mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
