Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktträdens skadeinsekter - Fruktträdssplintborre - Fruktved - Fruktvin - Fruktvägg - Fruktämne - Frumerie, Gunnar de - Frundsberg, Georg von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
F ruktträdssplintborre—F rundsberg
258
träffas framför allt på detta trädslag. R ö n
n-bärsmalen (Argyresthia conjugella), som eg.
lever på rönn men, när rönnbären slå fel, går
över på äppelträden, är kanske ekonomiskt
viktigast, då den stundom alldeles förstör
äppelskörden. Om frostfj ärilen, som orsakar
betydande skador, se Frostfjärilar.
Äppelveck-1 a r e n (Carpocapsa pomonella) lever som larv
inuti äppelkarten och förminskar el. försämrar
därigenom skörden mer el. mindre nästan varje
år. Äppelbladsloppan (Psylla mali) hör
till äppelträdens vanligaste fiender. Den skadar
de unga skotten och knopparna därigenom, att
larverna suga ur deras safter och missforma dem
genom sina styng. Ringspinnaren
(Mala-cosoma neustria) och äppelspinnmalen
(Hyponomeuta malinellus) förstöra stundom
lövverket, och inuti trädens stammar leva
larverna till trädödaren (C os sus cossus) och
lövvedsborren (Anisandrus dispar), som
bringa grenar och kvistar att vissna ned.
Päronträden ha ett par skadedjur
gemensamma med äppelträden, däribland frostfj ärilen och
vissa andra lövätande insekter. Specifika för
detta trädslag äro pärongallmyggan
(Conta-rinia pyrivora), vars små skära larver leva i.
päronkarten och bringa den att falla av och
förstöras, samt pärongallkvalstret
(Eriophyes piri), ett mikroskopiskt litet
spindeldjur, som lever inuti päronbladen och bringar
dem att antaga en svartaktig färg och senare
vissna ned. Fruktbladsstekeln
(Eriocam-poides limacina) gör stundom även skada på
päronbladen, som avgnagas av dess svarta,
snigellika larver.
Plommonträden ha som specifika skadedjur
bl. a. en vecklare, plommonvecklaren
(Grapholitha funebrana), vars larver angripa
karten och förstöra den, vidare
plommon-gallkvalstret (Eriophyes similis), vilket
liksom pärongallkvalstret lever inuti bladen men
stundom även deformerar frukterna, och
slutligen plommonbladlusen (Hyalopterus
pruni), som förstör blad och grenspetsar genom
att suga ur deras safter. Körsbärsträden äro
också ofta mycket svårt utsatta för bladätande
fjärilslarver, särskilt frostfjärilens. Mera
speciellt skadas detta fruktträdsslag av körsbär
s-malen (Argyresthia pruniella), vars larv
angriper körsbärsknopparna och redan på ett
tidigt stadium bringar dem att vissna. B 1 a d 1 ö s s
äro f. ö. rätt ofta besvärliga skadedjur på detta
trädslag. Under senare år har b 1 o d 1 u s e n
fått större spridning längs Skånes västkust.
Mot flertalet av dessa fruktträdens skadedjur
finnas numera goda medel utexperimenterade,
bl. a. DDT-preparat.
Fruktträdssplintborre, se Splintborrar.
Fruktved, de av kortare skott bildade
smågrenar på fruktträden, vilkas uppgift är att
bära blommor och frukter, i motsats till
”ledgrenarna”, vilka utgöra stommen i trädkronan och
i sin tur uppbära f.
Fruktvin, vari även innefattas b ä r v i n,
framställes genom jäsning av på lämpligt sätt
be-NF VIII — 9
handlade fruktsafter. Den rena saften består av
vatten och i denna lösta ämnen: socker (50—150
g/1), organiska syror, främst äppel- och
citronsyra (3—35 g/1), kvävehaltiga föreningar,
färgämnen, aromatiska substanser m. m. Vid
jäsningen bildas av sockret alkohol och kolsyra
(100 g socker ger c:a 50 g alkohol). Önskas ett
alkoholstarkt vin, måste därför saften
uppsock-ras. Maximal alkoholhalt är c:a 145 g/1, d. v. s.
c :a 18,2 vol.-°/o; vanl. stannar alkoholbildningen
vid 100—no g/1, d. v. s. vid c:a 12—14 vol.-°/o.
Tillsättes mera socker, än vad som kan
förjäsas, erhålles därför ett sött vin. Sura
bärsafter, t. ex. vinbärssaft (syra c:a 20 g/1), måste
spädas, emedan vinet annars blir för surt. Vid
framställning i hushållet av f. utgöres lämpligt
utgångsmaterial av svarta och röda vinbär,
hallon, krusbär, rabarber, äpplen, blåbär, brunbär,
jordgubbar el. päron.
Fruktvägg, se Frukt.
Fruktämne, se Blomma.
Fru’merie [-mari], Per Gunnar Fredrik de,
tonsättare och pianist (f. 1908 20/7). Han har
bl. a. studerat för L. Lundberg och E. Ellberg vid
Konservator iet 192 3—
28 samt för E. Sauer
och E. Stein i Wien,
Cortot och L.
Saba-nejev i Paris. F. har
gjort sig bemärkt som
en i viss mån franskt
orienterad
representant för en modernt
polyfon stil, som hos
honom även förenas
med inslag av
lyrisk romantik. F. har
komponerat operan
”Singoalla” (efter V.
Rydberg, 1940),
ba
letten ”Johannesnatten” (1947), melodramen
”Historien om en moder” (efter H. C. Andersen),
verk för soloinstrument och orkester
(pianokonserter i h moll och a moll, violinkonsert m. m.),
orkesterverk (svit för kammarorkester partita
för stråkorkester, variationsverk m. m.),
kammarmusik och pianokompositioner samt sånger
(zigenarsånger, sånger till kinesiska och
persiska dikter, ”Hjärtats sånger” o. a. till dikter av
Pär Lagerkvist). Som pianist har F. med
framgång framträtt i kammarmusikensembler och som
solist med orkester. F. är sedan 1945 lärare i
pianospelning vid Musikhögskolan.
Frundsberg [fro’ntsbärk], Georg von,
tysk landsknektbefälhavare (1473—1528),
främste organisatör av det kort förut skapade tyska
legotruppsväsendet till fots. F. stred för
Maximilian och Karl V i Schweiz och Italien. Bl. a.
bidrog han till segern vid Pavia (1525). 1526
slöt sig F. i spetsen för 12,000 man till Karl av
Bourbon och tågade mot Rom. Under vägen vid
Bologna, utbröt genom påvliga intriger ett
myteri, som vållade F. ett slaganfall. Han nedlade
befälet och dog 1528 på sitt slott Mindelheim i
Schwaben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
