Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frigg - Friggeråker - Frigid - Frigidarium - Frigiven - Frigymnastik - Frigång - Frihamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201 Friggeråker—Frihamn 202
Balders moder. Oden frågar henne till råds
(”Vaftrudnismal”), men hon berättas också föra
Oden bakom ljuset för att gynna sina
skydds-lingar (”Grimnismal”). Och Loke beskyller
henne för otrohet (”Lokasenna”). Kvinnor anropa
henne i barnsnöd och vid ofruktsamhet
(Volsunga-sagan). Stjärnbilden Orions bälte kallades av
svenska allmogen ”Friggs rock”. — F. är den
enda nordiska gudinna, vars namn möter också
hos andra germanska folk. I en langobardernas
historia från 700-talet berättas, att F r e a (Frigg)
förmår sin gemål, Wodan (Oden), att hjälpa
hennes skyddslingar langobarderna mot
vandalerna. I den ena Merseburgbesvärj elsen (även
från 700-talet) nämnas F r i i a och Folla,
hennes syster. Den sjätte veckodagens namn, fredag,
betyder ”Friggs dag” och är en övers, av lat.
dies Veneris, Venus’ dag. — F. är alltid
förbunden med Oden; hennes kult har trol. jämte
dennes i rätt sen tid från sydgermanerna
invandrat till Norden. Ett märkligt minne om dyrkan
av F. är sockennamnet Friggeråker i
Västergötland; i samma landskap finnes en socken
Odens-åker. Till sitt ursprung är F. snarast en
frukt-barhetsgudinna, en sydländsk motsvarighet till
den nordiska Freja. Jfr E. Wessén ”Studier i
nordisk filologi”, 14 (1923).
Friggeråker, socken i Skaraborgs län,
Gudhems härad, n. om Falköping; 13,21 km2, 562
inv. (1951). Tillhör Falbygden och når i s. v.
upp på Mösseberg. 841 har åker. Egendom:
Stora Bäckabo. Mössebergs vattenkuranstalt
(vintersanatoriet) ligger i F. Sedan 1871, då F:s
gamla romanska kyrka revs, begagnar förs.
Tor-björntorps kyrka. Ingår i Falköpings
stads-och landsförsamlingars, Torbjörntorps, F:s och
Luttra pastorat i Skara stift, Falköpings
kontrakt; tillhör storkommunen Falköping.
Frigid (lat. frigidus), kall, känslolös. — Subst.:
F r i g i d i t é t.
Frigidärium, lat. (av frigidus, kall),
avkyl-ningsrum i romerskt badhus; kallrum i drivhus.
Frigiven, se Slaveri.
Fri gymnastik, gymnastikmetod, som i
motsats till lingska gymnastiken lägger huvudvikten
vid individuella prestationsövningar. Det
väsentliga i f. härleder sig från tyska turnsystemet
med övningar på räck, barr och i romerska
ringar; men f. har även inslag av danska
”Be-hændighedsövelser” (volter m. m.) på långmatta.
I f. ingå dessutom s. k. fristående övningar samt
övningar med skivstänger, hantlar och levande
tyngder. Då f. bedrives ensidigt, vilket ofta torde
vara fallet, kan den genom omåttlig utveckling
av rygg-, hals- och bröstmuskulatur inverka
hindrande på bröstkorgens rörlighet och
åstadkomma disproportion mellan de olika
kropps-avsnitten, framför allt när det gäller gymnaster
i uppväxtåren. Om vissa av dessa övningar i
avsevärd grad kunna stimulera
gymnastikintresset bland vuxna, allsidigt utbildade gymnaster,
bör denna stimulans utnyttjas, under
förutsättning att den utgör ett komplement till den
formgivande lingska gymnastiken. I Sverige
bildades 1933 ett frigymnastikförbund, som 1935
anslöt sig till Frisksportförbundet, där f.
under en följd av år haft sin förnämsta
hemvist. En 1935 av Svenska gymnastikförbundet
tillsatt kommitté förordade 1936 ett upptagande
av frigymnasterna i gymnastikförbundet, och
åtskilliga frigymnastikföreningar ha f. n.
anslutit sig till detsamma. Under en viss period
gav man förr allmänt namnet f. åt den
täv-lingsgymnastik, som bedrives inom FIG och som
1944 upptogs på Svenska gymnastikförbundets
program. — Litt.: R. Hentzel, ”Handledning i f.”
(1933).
Frigång. 1) Fångvårdsv. Enl. gällande
straffverkställighetslag kan fånge, när det med
hänsyn till strafftidens längd el. av annan särskild
anledning finnes lämpligt och fara för missbruk
ej kan anses föreligga, medgivas rätt till f.,
d. v. s. att till förberedande av frigivningen
utföra arbete hos arbetsgivare utom anstalten.
Fri-gångare kan även medges rätt att inta sina
måltider utom anstalten men skall i övrigt, då han
icke arbetar, vistas inom fångvårdsanstalten,
där han hålles avskild från andra intagna. Tid,
varunder f. åtnjutes, inräknas i
straffverkstäl-lighetstiden.
2) Tekn., vanlig benämning på det driftsläge,
vid vilket en i gång varande motor el. dr i
vanordning är lösgjord från sin belastning och
sålunda går i tomgång.
Frihamn, hamnstad med omgivning el.
numera vanl. endast hamn med mindre, bevakat
område, som ligger utanför ett lands tullgräns
och sålunda i tullhänseende betraktas som
utländskt område. F. förekommo redan under
medeltiden. De nutida f. äro framför allt avsedda
att tjäna näringslivet genom de fördelar i fråga
om tullbehandling, lagring m. m., som de
erbjuda. På den europeiska kontinenten började
detta slags f. att upprättas under 1500- och
1600-talen.
I Sverige blev Marstrand 1775 ”porto
franco” el. ”frihamn”. Den första egentliga f. anlades
i Stockholm 1919 och åtföljdes av f. i Göteborg
och Malmö 1922. Gemensamt för dem alla är, att
de utgöras av ett strängt avgränsat hamnområde
med kaj anläggningar samt kontors-,
magasins-och lagerbyggnader. Förebilder för de svenska
f. ha särsk. f. i Hamburg, Bremen och
Köpenhamn varit. Göteborgs f. följer
hamburgsyste-met såtillvida, att magasin för lossning och
lastning ej äro kombinerade med lagerbyggnaderna,
utan de sistn. ligga ett stycke från kajplatserna.
I Stockholms och Malmö f. användas däremot
lagerbyggnaderna, liksom i Köpenhamn, även för
lossning och lastning. I samtliga hamnar
kunna såväl kontors- som lagerlokaler förhyras av
allmänheten; dessutom finnas post-,
järnvägs-och telegrafstation.
För importhandeln ha f. sin största betydelse
därigenom, att de möjliggöra lagring av
ankommande varor, utan att dessa först behöva
undergå tullbehandling; denna kan försiggå, när
varorna senare skola lämna frihamnsområdet.
Särsk. för transitohandeln erbjuder f. stora
fördelar, enär godset kan utföras utan föregående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
