Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fries, 1. Elias - Fries, 2. Thore - Fries, 3. Robert - Fries, 4. Thore - Fries, 5. Nils - Fries, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Fries
194
mykologien, och även hans arbeten om
lavarna ha varit av största vikt. Han studerade
därjämte ingående den skandinaviska
fanerogam-floran och utövade även inom denna gren av
botaniken ett stort inflytande. Slutligen
författade han åtskilliga skrifter av mera praktiskt
och populärvetenskapligt innehåll. Bland hans
mykologiska arbeten märkas ”Observationes
mycologicae” (1815—18), ”Systema mycologicum”
(1821—32), ”Epicrisis systematis mycologici”
(1836—38), ”Monographia Hymenomycetum
Sue-ciae”, I—II (1857—63), och ”Hymenomycetes
europaei” (1874); bland lichenologiska kan
nämnas ”Lichenographia europaea reformata” (1831),
bland skrifter om fanerogamfloran ”Novitiae
Florae Suecicae” (1814—24), ”Flora hallandica”
(1817—19), ”Flora scanica” (1835—37), ”Summa
vegetabilium Scandinaviae” (1846—49),
”Symbo-lae ad historiam Hieraciorum” (1847) och
”Epicrisis generis Hieraciorum” (1862). Vidare må
nämnas planschverket ”Sveriges ätliga och
giftiga svampar” (1860—66), samlingsverket
”Botaniska utflykter” (3 bd, 1843—64) samt flera
viktiga exsickatverk. F:s värdefulla botaniska
samlingar tillhöra nu Uppsala botaniska inst. —
Litt.: C. R. Nybloms inträdestal i Sv. akad. (i
”Sv. akad:s handl. ifrån år 1796”, d. 56, 1880);
L. Rydeman, ”Om E. F.” (1915).
2) Theodor (Thore) Magnus F., den
föreg:s son, botanist (1832-—1913). Han blev
doc. i botanik i Uppsala 1857 samt var 1877—99
borgströmiansk
professor i samma
ämnen och prefekt för
botaniska museet och
trädgården. 1893—99
var han universitetets
rektor. Med. hedersdr
i Uppsala 1900. — F.
företog
forskningsresor bl. a. till
Björnön och Spetsbergen
(1868) samt Grön-
land (1871). F. var
särskilt framstående
som lavforskare. Hans
skrifter handla mest
om lavar och svampar samt skandinaviska
och arktiska fanerogamer. Han ägnade sig
även åt studiet av naturvetenskapernas
historia i Sverige och utgav flera ytterst värdefulla
arbeten om Linné. Synnerligen stor betydelse
hade F. som populärvetenskaplig författare.
Bland hans skrifter märkas ”Lichenes arctoi
(1860), ”Lichenographia scandinavica” (1871—
74), ”Linné, lefnadsteckning” (2 bd, 1903). F.
började 1907 redigera ”Bref och skrifvelser af
och till Carl von Linné”.
3) Klas Robert Elias F., den föreg:s son,
botanist (f. 1876 llh), fil. dr och doc. i
Uppsala 1905, lektor där 1913, prof, och
föreståndare för Bergianska trädgården 1915—44. F.
har företagit botaniska forskningsresor till
Argentina och Bolivia 1901—02, Syd- och
Central-afrika 1911—12 och till Östafrika 1921—22.
NF VIII — 7
Utom i gradualavh.
”Zur Kenntnis der
alpinen Flora im
nörd-lichen Argentinien”
(1905) har F.
behandlat Sydamerikas
växter i bl. a.
mo-nogr. ”Entwurf einer
Monographie der
Gatt-ungen Wissadula und
Pseudabutilon” (i
”Kungl. svenska
ve-tenskapsakad:s handlingar”, n. f., 43,
1908) och den bio-
logiska studien ”Beiträge zur Kenntnis der
Ornithophilie in der südamerikanischen Flora”
(i ”Arkiv för botanik”, 1, 1903). Sina
afrikanska saml. har F., med biträde av
specialister, bearbetat i ”Botanische
Untersuchung-en”, 1—2 och komplementhäfte (1914—21) och
”Beiträge zur Kenntnis der Flora des Kenia, Mt.
Aberdare und Mt. Elgon”, 4—14 (1924—30);
varjämte F. förf, flera systematiska utredn. rörande
Afrikas flora. F. har ägnat ingående studier åt
den i fråga om morfologi och systematisk
ställning intressanta fam. Annonaceae. Som mykolog
har F. särsk. gjort översikter över Sveriges
slemsvampar och undersökt sydamerikanska
buksvampar. F. har arbetat för Bergianska
trädgårdens utveckling, förf, historiker över
densamma och dess grundare P. J. Bergius samt
vägledningar för besökande och utg. ”Acta Horti
Bergiani”, 6—13 (1919—44). Av hans övriga
historiskt-botaniska arbeten märkes ”Linné” (i
”De största märkesmännen”, 4, 1907).
4) Thore Christian Elias F., den föreg:s
bror, botanist (1886—1930), fil. dr och doc. i
växtbiologi vid Uppsala univ. 1913, i botanik
1924, konservator vid Botaniska museet där 1920
—24, föreståndare för Abisko naturvetenskapliga
station 1913, prof, i systematisk botanik vid
Lunds univ. 1927. F. företog ett flertal resor
inom Skandinavien, 1921—22 till Afrika och
Indien, 1930 till Sydafrika, där han avled. Hans
växtgeografiskt-ekologiska undersökningar voro
banbrytande för skandinavisk vegetations
forskning och skapade nya problemställningar inom
växtgeografien, särsk. sociologien, där F.
utarbetade undersökningsmetoder, terminologi och
nomenklatur. Han undersökte vidare floran i
tropiska Afrika och påvisade där för nära varandra
liggande bergskedjor en vittgående endemism med
vikarierande artpar av närstående arter. F :s
forskning var även ägnad fanerogam- och
svampsystematik.
5) Nils Thorsten Elias F., den föreg:s
brorson, botanist (f. 1912 17h), fil. dr och doc. i
Uppsala 1939. F. har särsk. undersökt
svamparnas fysiologi, ss. groning, tillväxt, sexualitet och
mutation.
Fries [fris], släkt, härstammande från
sadelma-karen i Raus, Skåne, Jöns Peter F., i början av
1700-talet inflyttad från Danmark; dennes
sonsons son var nedannämnde F.i), vars släktgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
