Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fridman, Sigrid - Fridolins visor - Fridrichsen, Anton - Fridsbrott - Frieberg, Frans Alfred - Fried, Alfred Hermann - Friedberg - Friedell, Egon - Friedenau, Berlin- - Friedjung, Heinrich - Friedland (Tjeckoslovakien) - Friedland (Ostpreussen) - Friedländer, Max
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Fridolins visor—Friedländer
190
flera av hennes verk, ss. Fredrika Bremer-statyn
i Humlegården (avtäckt 1927) och den på
Obser-vatoriekullen 1939 resta ”Kentaur”, blivit
föremål för hetsig polemik. Bland F: s arbeten
märkas vidare ”Pingvinb runnen” (Naturhistoriska
museet, Göteborg), ”Danserskan” (Göteborgs
museum), plastisk utsmyckning i
Försäkrings-ab. Atlanticas byggnad i Göteborg och i
Stockholms konserthus samt porträtt av Ellen Key
(Dicksonska folkbibi., Göteborg), Klara
Johansson (Nationalmuseum) och Ragnar Östberg
(1921, Stockholms stadshus). F. utgav 1912
dikt-saml. ”Vingslag”. — Litt.: Klara Johansson, ”S.
F. och andra konstnärer. En krigskrönika.”
(1948).
Fridolins visor, se Karlfeldt, E. A.
Fridrichsen [-iks-], Anton Johnson,
teolog, universitetslärare (f. 1888 4/i i Meråker,
Norge). Han blev teol. kand, i Oslo 1911, doc.
där 1916 efter
studier i Tyskland, teol.
dr i Strasbourg 1925
och prof, i exegetik
i Uppsala 1928. F.
har skrivit
uppmärksammade vetenskapliga
avh., t. ex.
”Hagios-Qados” (1916), ”Le
problème du miracle
dans le christianisme
primitif” (1925), och
populära skrifter till
den äldre
kristendomens historia, t. ex.
”Vem ville Jesus va-
ra?” (1931); jämte I. Heikel i Helsingfors har
han utgivit ”Grekisk-svensk ordbok till Nya
Testamentet” (1934). Hans mesta produktion är
nedlagd i tidskri ftsuppsatser, även av filologiskt
innehåll.
Fridsbrott kallades i äldre tider
företrädesvis brott mot de särskilda högre frider den
germanska rättsuppfattningen kände vid sidan av
den allmänna friden. I nu gällande strafflag
behandlar 15 kap. brott mot annans frihet el. frid
(t. ex. hemfrid).
Frieberg [frib-J, Frans Alfred,
tonsättare (1822—1913), musiklärare i Norrköping.
Han skrev flera
populära solosånger och
kvartetter för
mansröster (”Sångarfanan”
m. fl.) samt uppförde
i Norrköping 1853
operetten
”Skogsfrun”; den där
inlagda Ljungbyhornballa-den är hans mest
berömda sång.
Fried [frit],
Alfred Herman n,
österrikisk fredsivrare,
Nobelpristagare (1864
—1921). Han började
1891 utge tidskr. Die
Waffen Nieder! och tog 1892 ledande del i
stiftandet av Deutsche Friedensgesellschaft. Han
utgav sedan 1898 den välredigerade tidskriften
Die Friedenswarte. F. skrev outtröttligt i
freds-propagandans tjänst. F. fick 1911 tills, m. T.
M. C. Asser Nobelska fredspriset.
Friedberg [frFtbärk], ålderdomlig stad i
Hessen, Tyskland, vid Taunus’ östrand, 4 km
s. om Bad Nauheim; 13,000 inv. Var 1211—
1802 fri riksstad.
Friede’11 [frid-], Egon, österrikisk
kulturhistoriker (1878—1938). F. verkade som
teaterkritiker och skrev en rad noveller, berättelser
m. m. Hans huvudarbete är ”Kulturgeschichte
der Neuzeit, 1348—1914” (3 bd, 1927—31; sv.
övers. ”Kulturhistoria. Från svarta döden till
världskriget”, 1933—35). Med detta arbete vann
F. världsrykte.
Friedenau [fri’danåu], Berlin-F.,
sydvästlig förstad till Berlin (inkorporerad 1920).
Friedjung [frftjou], Heinrich,
österrikisk historiker (1851—1920). Han blev 1873 prof,
i historia vid Wiens handelsakad., avskedades 1879
på gr. av uttalanden i skriften ”Der Ausgleich
mit Ungarn” (1877—78). 1883—86 var han utg.
av Deutsche Zeitung. Då F :s judiska börd blev
ett hinder för aktiv politisk verksamhet, ägnade
han sig nästan helt åt författarskap. Hans
huvudarbeten äro ”Der Kampf um die
Vorherr-schaft in Deutschland 1859—66” (2 bd, 1897—98;
11 :e uppl. 1919) och ”Das Zeitalter des
Impe-ralismus 1884—1914” (3 bd, 1919—22). F. var
1909 huvudperson i ett uppmärksammat
tryckfri-hetsåtal, den s. k. Friedjung-processen, föranlett
av beskyllningar från F :s sida om högförrädiska
stämplingar av den serbisk-kroatiska
riksdags-fraktionen; då det visade sig, att F. blivit
bedragen av förfalskade dokument, nedlades processen.
Friedland [frFtlant] (tjeck. Frydlant), stad
i n. Böhmen, Tjeckoslovakien, vid foten av
Isergebirge; 6,000 inv. På en basalthöjd invid
staden det gamla slottet. 1624—34 bar Wallenstein
titeln hertig av F.
Friedland [frTtlant] (ry. Pravdinsk), stad i
Ostpreussen, vid Alle 40 km s. ö. om
Königs-berg; 4,000 inv. Väl bibehållen medeltida
stadsmur. 1807 slog Napoleon här ryssarna under L.
A. v. Bennigsen.
Friedländer [fri’t-], Max J., tysk
konsthistoriker (f. 1867), dir. för handteckningssaml.
i Nationalgalerie i Berlin 1908—28, för
Gemälde-galerie i Kaiser-Friedrich-Museum, Berlin, 1928
—33, flyttade 1939 till Holland. Både som
museiman, konstkännare och konsthistoriker hör F. till
Tysklands främsta. Hans huvudarbete är det
monumentala verket ”Die altniederländische
Male-rei” (14 bd, 1924—37), vilket föregicks bl. a. av
de för studiet av den äldre tyska och nederländska
konsten grundläggande ”Von Eyck bis Bruegel”
(1916, 2:a uppl. 1920) och ”A. Dürer” (1919).
Han har vidare bl. a. utg. praktverk om Mattias
Grünewald (1908, 1927), Lucas van Leyden
(1924) och Lucas Cranach (1932),
”Handzeich-nungen deutscher Meister des 15. und 16.
Jahr-hunderts” (jämte E. Bock, 1921) samt de instruk-
Alfred H. Fried.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
